Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av Pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan Pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Detta examensarbete handlar om hur några förskollärare bemöter flickor respektive Pojkar på en förskola i Skåne, genom ett genusperspektiv. Syftet är att visa hur förskollärarna på denna förskola tänker och agerar när det gäller kommunikation, relation samt tillsägelser gentemot flickor samt Pojkar. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts Pojkar? Görs det några skillnader? Hur? För att besvara dessa frågor, har jag använt mig av observationer vid ett antal tillfällen samt några intervjuer. Den teoretiska delen vilar på litteratur om genushistoria, genus i förskolan samt relationskompetens.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frågeställningar som använts i studiens är: Hur leker Pojkar respektive flickor? Vad leker Pojkar respektive flickor? Hur förhåller sig pedagogerna till Pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive Pojkar leker, vad de leker med och pedagogernas förhållningssätt till barns lekar. Vi har kommit fram till att flickornas och Pojkarnas lekar är relativt stereotypa, något som pedagogerna förhåller sig till..

Det har blivit mer uppmärksammat att Pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som Pojkar. Det var vanligare att Pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier.

Vår övergripande huvudfråga är: Vad fångar elevers läslust? Våra underfrågor är: Hur ser flickors och Pojkars läslust ut? Hur ser flickor och Pojkar på läseboken i förhållande till skönlitteraturen? Vi har intervjuat 12 elever varav sex flickor och sex Pojkar i årskurs tre och utifrån vårt resultat har vi funnit följande: Vi har funnit att alla våra 12 intervjuade elever har läslust eftersom de tycker alla om att läsa skönlitterära böcker. Vi fann också att då de själv fick välja sin bok hade det stor betydelse för deras lust att läsa. Vidare fann vi att även vuxenstödet har betydelse för elevers läslust. Vi har fått ut av vårt resultat att handlingens betydelse för läslusten i den skönlitterära boken inte har varit någon större skillnad mellan flickor och Pojkar. Flickorna väljer böcker med både flickor och Pojkar i medan Pojkarna hellre väljer böcker med Pojkar i.

Är lärares bemötande likvärdigt fördelat mellan flickor och Pojkar? Ges flickor och Pojkar lika stor mängd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lärare och elever under matematiklektioner har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i årskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelärare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrån kategorierna talutrymme, antal frågor, och antal frågor som besvarats med, respektive utan, handuppräckning samt hur ofta flickorna, respektive Pojkarna, tilldelas beröm och tillsägelser. Syftet med studien var att undersöka om lärarens bemötande av eleverna påverkas av elevernas könstillhörighet.Resultaten från studien visar att i de undersökta klasserna dominerar Pojkarna som grupp vad gäller talutrymme, antalet besvarade frågor och uppmärksamhet från läraren, både vad gäller beröm och tillsägelser. Resultaten tyder på att flickor och Pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlängningen tyder på att flickor och Pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rådande genussystem..

Syftet med undersökningen är att belysa och bidra med kunskap om lärares upplevelser av och förhållningssätt kring genus i skolundervisningen. Undersökningen söker svar kring lärarnas medvetenhet i hur de agerar gentemot Pojkar och flickor när de undervisar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes med fem halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att jämställdhet är något som är viktigt för lärarna.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers attityder till läsning samt att titta på skillnader och/eller likheter i attityd i förhållande till ålder och kön. Vår studie byggde på en kvantitativ undersökning och resultatet baserades på en enkätundersökning som genomfördes i två skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. Från varje skola valdes en klass i skolår 6 och en klass i skolår 8 ut. Resultatet visade på att det fanns en viss skillnad i attityd mellan Pojkar och flickor samt mellan skolår 6 och skolår 8 eftersom Pojkar i skolår 8 hade en något mer negativ attityd till läsning än de övriga urvalsgrupperna..

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av Pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan Pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om varför det finns skillnader i betyg mellan flickor och Pojkar, samt lärarnas uppfattningar om varför ämnet idrott och hälsa är enda ämnet Pojkar har bättre betyg i än flickorna. För att ta reda på det här har en kvalitativ studie gjorts där insamlingen av information och empiri skett genom intervjuer av gymnasielärare. Det är en genusteori som genomsyrar arbetet. Lärarna säger att skolans system är mer gynnsamt för flickor och deras arbetssätt. Idrott och hälsa är Pojkarnas ämne för att det intresserar dem mer, de har bättre närvaro där jämfört med skolans övriga ämnen och de tar för sig mer vilket gör att flickorna hamnar i skymundan. .

Dagens samhälle blir allt mer inaktivt. Motion är inte längre en naturlig del av många människors vardag, vilket leder till att varje individ måste ansvara för sitt eget motionerande. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelevers motionsvanor ser ut på fritiden. Detta har gjorts genom en enkätundersökning som besvarats av 241 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Studiens resultat redovisas i tabeller och visar att det finns skillnader mellan Pojkar och flickors motionsvanor på fritiden.

Syftet med denna studie var att undersöka barns lekmönster i förskolan under den fria leken. De olika frågeställningarna som utgåtts från är: Vilka olika aktiviteter väljer flickor respektive Pojkar i den fria leken? Leker flickor och Pojkar tillsammans med varandra? Finns det några skillnader på flickors respektive Pojkars fria lek? Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats var kvalitativ och de metoder som användes var strukturerade observationer med ett observationsschema med lekkategorier, ostrukturerade observationer och barnintervjuer. Resultatet av denna studie visar att barnen många gånger valde könsstereotypiska lekar i sin fria lek på förskolan. Studien visar även att barnen oftast valde att leka med barn av samma kön som dem själva men att det fanns både Pojkar och flickor som gick över könsgränserna i sin lek.

Syftet med studien var att undersöka hur talutrymmet fördelas mellan flickor och Pojkar inom olika ämnesområden, samhällsorienterande ämnen samt idrott och hälsa, och hur elever upplever sig bli behandlade av pedagoger utifrån könstillhörighet inom de olika ämnesområdena i år nio. Studien genomfördes i en år nio klass i Uppsala kommun där antalet elever var 27 stycken. Som metod användes observationer med samtliga elever och intervjuer med 10 elever, fem stycken flickor respektive fem Pojkar, som slumpmässigt valdes ut. Resultatet visar att talutrymmet inte fördelas likvärdigt till Pojkar respektive flickor inom de olika ämnesområdena, flickor (60%) ges mer talutrymme i de samhällsorienterande ämnena och Pojkar (65-67%) i idrott och hälsa. Även elevernas upplevelser kring hur de blir behandlade av pedagoger i de olika ämnesområdena tycks stärka detta mönster.

Syftet med studien var att kartlägga sjundeklassares fysiska kapacitet och livsstil. Försökspersonerna rekryterades på Sandenskolan i Boden kommun. Sammanlagt 24 elever, varav 8 flickor och 16 Pojkar, deltog i studien. Fysisk kapacitet bedömdes med ett steptest där försökspersonerna fick kliva upp och ner på en 30 cm hög låda under 6 minuter. Puls och skattad ansträngning enligt Borgs RPE-skala registrerades.

AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan Pojkar och flickor i årskurs 4 med avseende på fonologisk och ortografisk förmåga.Metod: 107 Pojkar och 100 flickor i årskurs 4 fördelade på 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mäta fonologisk och ortografisk förmåga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem läs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utläsas i såväl den lågpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mäter ordigenkänning, där flickorna uppvisade högre resultat. I den lågpresterande gruppen var Pojkarnas resultat likvärdiga eller något högre än flickornas på de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var däremot flickornas resultat likvärdiga eller något högre än Pojkarnas.