Idrottsrörelsen är den största och mest livskraftiga folkrörelsen i Sverige. Prestationsförmågan och kraven har ökat inom idrotten och det pågår en ständig jakt efter nya talanger. Många, oavsett idrott, tränar väldigt mycket och på ett likartat sätt, men får sällan någon feedback på träningseffekten. Fysprofilen kan hjälpa till att optimera och styra träningen rätt genom att identifiera varje individs fysiska förmåga. Löp- och snabbhetskraven i lagsporter karaktäriseras mer av riktningsförändringar än av löpning rakt fram.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med föreliggande studie var att beskriva prevalens av ryggsmärta hos ett slumpmässigt urval av svenska ungdomar ur SIH-studien 2004, Skola-Idrott-Hälsa en nationell studie om barns och ungdomars hälsa och omgivande faktorers betydelse för deras fysiska aktivitet. Dessutom var syftet att beskriva köns- och åldersskillnader samt hur stor andel av de med generell ryggsmärta 2004 som hade rapporterat ryggsmärta 3 år tidigare. Vidare var syftet att koda ryggsmärtan i fyra olika fält markerad på smärtteckning, och undersöka om skillnader förelåg mellan barn och ungdomar med ländryggsbesvär och de utan ryggbesvär i fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet samt psykologiska faktorer såsom stress, nedstämdhet och trötthet. Metod: Barn och ungdomar 12, 15 och 18 år svarade i enkät på frågan: har du ont i ryggen idag, och markerade ryggsmärta på en smärtteckning. Denna kodades och smärtan kartlades utifrån 4 anatomiska lokalisationer, eller fält: 1)nacke, 2)bröstrygg, 3)ländrygg och 4)smärta i fler än ett fält på ryggen.

Syfte med denna studie är att få ta del utav årskurs 9:ors åsikter och framför allt attityd gentemot de obligatoriska ämnen som ingår i den svenska grundskolan. Den metod jag använt mig utav i studien är en enkät studie. Sammanlagt är det 94 stycken högstadieelever som besvarar denna enkät. Av dessa är 63 Pojkar och 31 är flickor. Resultatet visar att elever i relativ stor utsträckning har en mycket god uppfattning om hur de ser på skolans ämnen och vad dessa ämnen har för betydelse för just dem.

Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad Pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien.

Abstrakt Jag har valt att undersöka om beröm med konkreta och målinriktade belöningar påverkar studiemotivation hos högpresterande elever ur ett genusperspektiv på en grundskola. Dessutom vill jag undersöka om det finns andra faktorer som eventuellt bidrar positivt till att dessa elever blir studiemotiverade och presterar bra. Ett annat syfte med undersökningen är att se om någonting från undersökningsresultatet kan användas för att motivera ej så studiemotiverade elever som på min skola finns i ett stort antal. Skolans ledning har visat ett stort intresse för denna användbarhet. Undersökningen gjordes i två klasser i åk.

I läroplanen (Lpo94) står det att ?Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.? Lärarna ska följa läroplanen och aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter, men tycker eleverna att detta efterföljs? Tidigare forskning visar att Pojkar som grupp dominerar lektionerna och får mer tid och mer uppmärksamhet av lärare än vad flickor får. De klara könsmönstren modifieras dock av nyare studier där man kan se en förändring i skolans könsmönster. Tidigare forskning och studier grundar sig dock på lärares och utomståendes observationer, vilket gör det intressant att undersöka skolans arbete med jämställdhet utifrån ett elevperspektiv. Syftet är att undersöka hur elever på högstadiet uppfattar lärares arbete med att motverka traditionella könsmönster och om svaren skiljer sig åt med avseende på kön.

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara.Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner.

Vår studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och är av kvalitativ art. Denna metod har lämpat sig bäst då vi ämnat undersöka det unika och speciella, snarare än det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och Pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser då vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder.

I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lärare från Aspergersenheter samt behandlingspersonal från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet när det gäller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgår både ifrån ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrån flickors och Pojkars skilda förutsättningar och behov.

Syftet med denna uppsats var att undersöka svenska ungdomars värderingar, samt att utreda om det fanns någon skillnad mellan Pojkar och flickors värderingar. Undersökningarna har tagit avstamp i Ronald Ingleharts teori om att den västerländska människan lämnar materialistiska värderingar för att anamma något som han kallar postmaterialism. Med detta menar han att människan söker inre lycka och personlig tillfredsställelse snarare än materiell välfärd och fysisk trygghet.Metoden som använts har varit en enkätundersökning, där 51 ungdomar på en gymnasieskola i Sverige svarat på frågor om sina värderingar. Därefter har även kvalitativa intervjuer gjorts med fyra utav ungdomarna. Resultaten har sedan jämförts med liknande studier inom ämnesområdet.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga ordens betydelse och begreppsförståelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolår 2. Jag ville undersöka vilka de svåra begreppen i matematik var, jämföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade föräldrar, likaså skillnaden mellan flickor och Pojkar. Intressant var även att se om pedagogerna kunde tänka sig att förändra sitt arbetssätt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla från min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra områden i matematik. Därefter intervjuades sju barn från de olika klasserna som deltog i studien.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och Pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än Pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ?Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?? För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Syftet med min undersökning var att kartlägga elevers frukost- och mellanmålsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan Pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och såväl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes på en gymnasieskola i Skåne och undersökte elever i årskurs 1, och min empiriska studie grundar sig på enkäter som 112 elever svarade på. Resultatet av undersökningen visar att ungefär hälften av alla tillfrågade elever äter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel Pojkar än flickor äter varje dag. Däremot äter flickorna en bättre frukost än Pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 7 av 10 elever äter mellanmål på förmiddagen och några skillnader mellan könen går inte att utläsa.

Syftet med studien var att utifrån ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framträder i Pojkar och flickor i de äldre åldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans simundervisning. Frågeställningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att inte delta på simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats där fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och där analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att inte delta i simundervisningen utgår från två diskurser; offerdiskursen och kränkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill säga orsaker till icke deltagande som de själva inte kan påverka, dels faktorer där de själva väljer sitt deltagande eller icke deltagande.

Övervikt och fetma har ökat lavinartat bland barn och ungdomar de senaste 25 åren. Fetma medför både fysiskt och psykiskt lidande för de drabbade barnen och de löper även en stor risk att drabbas av sjukdom i vuxen ålder. Prevention av övervikt och fetma är därför av högsta vikt. Forskning och olika studier kan bidra med utveckling av behandlingsmetoder, hitta nya orsaker och samband till varför fetma uppstår. Syftet med denna studie var att utvärdera om det finns samband mellan RQ-BMR (respiratorisk kvot, basalmetabolism), antropometriska mått och kroppssammansättning hos överviktiga barn och ungdomar i åldrarna 10-13 år.