Abstract Mitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Detta genom följande frågeställningar: Hur framställs manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framställs normer och normbrott i barnlitteraturen? För att få svar på dessa frågor har jag med hjälp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker. Tidigare forskning som jag har använt mig av då jag fördjupat mig i mitt problemområde är genus i bilderboken och genus i förskolan. Vårt förhållningssätt gentemot barn påverkar flickor och Pojkar till olika beteenden. Ofta tillåts Pojkar att ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka. Av de böcker jag analyserat har det visat sig att män framställs mer genusstereotypt i förhållande till kvinnor, exempelvis med kläder.

På senare tid har intresset för TV- och datorspel ökat bland ungdomar, framför allt bland Pojkar. Syftet med denna studie är att undersöka TV- och datorspels inverkan på Pojkars studieprestation i skolan..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur talutrymmet var fördelat i klassrummet mellan flickor och Pojkar samt elevers och lärares uppfattning om detta. Med talutrymme menar vi antalet inlägg eller samtal som är avsedda att höras i hela klassen. Undersökningsgrupperna bestod av två klasser i år 5 på två olika skolor i Sverige. Studien har varit av en kvalitativ karaktär där två olika metoder använts, observation och intervju. Antalet inlägg i varje klass har observerats och intervjuer har skett med en flicka respektive en pojke i vardera klass samt deras respektive lärare.

I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats är att belysa det genom att ta reda på vilka pronomen förskolebarn använder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehåller könsneutrala pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper där fyra- och femåriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod använts för att ta reda på pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nämnvärt på hen och använde det inte heller själva. Kivi omnämndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han.

SammanfattningSyftet med vår C-uppsats är att få kunskap om hur talutrymmet fördelas i klassrummet, vilkaelever som kommer till tals och vad de kommer till tals om. Vi var även intresserade av attjämföra vårt undersökningsresultat med lärares egna uppfattningar om hur det förhåller sigmed talutrymmet i klassrummet.Vårt fokus har legat på att studera hur det förhåller sig med elevernas talutrymme i den offentligakommunikationen i klassrummet, därför har vi använt observation som vår huvudsakligaforskningsmetod. För att ta reda på lärarens egna uppfattningar om talutrymmet vid det observeradetillfället, genomförde vi korta intervjuer direkt efter observationstillfället. Vår studiehar vi genomfört i tre klasser i skolår 2 vid sammanlagt sex tillfällen.Våra resultat av observationer och intervjuer stämmer till viss del överens med tidigare forskningpå området. Pojkar dominerar den offentliga klassrumskommunikationen till större delän flickor, men det är bara ett fåtal av Pojkarna som har stort talutrymme.

Abstrakt Titel: Sam- och särundervisning - Fågel, fisk eller mittemellan? Författare: John Lück och Magnus Bååth Typ av arbete: C-uppsats Handledare: Torbjörn Andersson Examinator: Kutte Jönsson Program: Lärarutbildningen Malmö Högskola Datum: 2010-01-03 Syftet med studien var att undersöka lärarnas och elevers syn på de olika undervisningsformerna, sär- och samundervisning i ämnet idrott och hälsa och vilken undervisningsform som är att föredra. Våra frågeställningar var: -Vad anser eleverna om sam- respektive särundervisning? -Vad anser lärarna om sam- respektive särundervisning?? -Hur påverkas eleverna (flickor och Pojkar) av de olika undervisningsformerna? -Påverkas lärarnas betygsättning av undervisningsformerna? Datainsamlingen gjordes i form av en kvantitativ enkätstudie på totalt 114 elever som var fördelade på särundervisning Pojkar 37st, särundervisning flickor 43st och samundervisning 34st. Utöver detta genomförde vi 4st kvalitativa intervjuer med idrottslärare som hade erfarenhet från alla de ovan nämnda undervisningsformerna. Våra resultat i studien visar att både Pojkar och flickor föredrar särundervisning som undervisningsform. 73 % av Pojkarna och 84 % av flickorna hade valt särundervisning om de själva fått välja undervisningsform. Vidare framgår det att det är framförallt flickor som påverkas negativt av samundervisning.

Bakgrund: Sverige är unikt i världen genom att ha lagstadgat om kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. Mat i skolor har serverats i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Dagens system har formats över en lång tid och har utvecklats allt eftersom näringsrekommendationer och matkultur förändrats. De senaste rekommendationerna för den svenska befolkningen kom 2005 och den senaste uppdateringen av råden Bra mat i skolan kom tidigare i år. Fisk, frukt och grönsaker ger många av de viktiga näringsämnen vi behöver, kostundersökningar har visat att vi äter för lite av dessa.Syfte: Att se hur skolbarns mattallrikar ser ut i jämförelse med en referenstallrik med fokus på intag av grönsaker och fisk.

Denna uppsats handlar om elevers tankar om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad bör en sex- och samlevnadsundervisning innehålla för att den ska kännas värdefull för eleven? Hur bör en sex- och samlevnadsundervisning gå till för att den ska kännas värdefull för eleven? Är det någon skillnad mellan vad Pojkar och flickor tycker? Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av elevintervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med sju elever i år 8. Fyra flickor och tre Pojkar.

Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om Pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som mobbare eller de som har utsatts för mobbning.

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan Pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hälsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg än flickorna. Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällande aktivitetsgrad Pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa. Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.

Syftet med vår undersökning var att titta på hur pedagoger förhåller sig till barn i matsituationer. Eftersom vi är intresserade av genus så valde vi specifikt att inrikta oss på hur pedagogen förhåller sig till Pojkar och flickor vid matsituationen.Undersökningen har genomförts med hjälp av två videoobservationer av måltiden. När dessa var gjorda och vi skulle analysera filmerna tog vi hjälp av olika metoder för att komma fram till ett resultat. Vi började med att göra ett kontaktschema för att se hur pedagogen riktade sin uppmärksamhet. Därefter skrev vi ned de situationer vi ansåg hade med genus att göra, för att sedan använda situationerna för att göra en kvalitativ tabell som innehöll vad pedagogen sa, gjorde och barnens reaktion på detta.

I professionen förskollärare ingår ett jämställdhetsuppdrag som innefattar att flickor och Pojkar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förväntar sig olika saker av barn beroende på om dem är Pojkar eller flickor är det som skapar ojämställdhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans värld, det vill säga förskollärarna. Ett steg för förskollärarna att arbeta mot ojämställdhet är att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen få en betydande roll. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare använder barnlitteraturen i verksamheten vid högläsningssituationer för att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollärare och den insamlade empirin analyserades utifrån ett genusperspektiv.

The purpose of this Master?s thesis is to study if teenage fiction, published in Swedish during the course of one year, matches what boys in eight grade claim they want to read about. The background for our work is a survey initiated by Lärarnas Riksförbund, Läsa för att lära, in 2005. The conclusion drawn in Läsa för att lära is that many children, especially boys, lose their interest in reading when they become teenagers. Information on fictional books for teenagers has been collected from Bibliotekstjänst.

I den svenska förskolan är samlingarna en daglig aktivitet som ibland går på rutin och därför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till många tillsägelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollärares medvetenhet om flickors och Pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frågor till åtta förskollärare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollärare oavsett könstillhörighet är medvetna om Pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det är fler flickor än Pojkar som tar plats under samlingarna.

The purpose with this essay was to study and analyze how gender roles is represented in six different mathematic books for children in the third and fourth grade and to see if the books counteract or reinforces traditional gender roles. It was also to see if the mathematic books follow the goals in the curriculum. I had four questions that I focused on while analyzing the mathematic books:What kind of activities does girls and boys like in the exercises in the mathematic books?What does girls and boys own in the exercises in the mathematic books?What does the relationships look like between different persons in the mathematic books?Based on the results from questions 1-3, do these six mathematic books try to follow the curriculum?The results of this study shows that girls often can be interested in things that usually is seen as either girlish or boyish, while boys mostly is interested in things that is seen as boyish. I got almost the same results when it comes to the second question, girls can buy things that is often seen as either girlish or boyish, while boys mostly buy things that is seen as boyish.