Genus i förskolan anser vi är intressant eftersom det är ett aktuellt ämne som det forskas mycket om. Med denna bakgrund anser vi att pedagogerna borde ha kommit långt i arbetet kring genus, därför ansåg vi att det skulle bli intressant att gå ut på olika förskolor och observera hur det egentligen såg ut. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om hur pedagoger bemöter Pojkar och flickor under samlingar och i tambursituationer. Syftet är även att undersöka hur pedagogernas uppfattning är om sitt eget bemötande av Pojkar och flickor samt hur deras inställning är till genus i förskolan. De metoder vi har valt är observationer och skriftliga frågor till pedagogerna för att nå ett resultat som svarar mot vårt syfte.Vårt resultat visar att pedagogerna på de förskolor vi har observerat oftast har stor medvetenhet om genus men garderar sig med att nämna att om man skulle bemöta barnen olika sker det omedvetet.

Konfliktrelaterat sexuellt våld är ett fenomen som fått stor internationell uppmärksamhet under de senaste två decennierna. Det har talats om passiva och sårbara kvinnor som brutalt våldtagits av uniformklädda män. I realiteten drabbas dock även män och Pojkar av sexuellt våld och våldtäkt, likväl gör sig kvinnor och flickor skyldiga till sexuella övergrepp i konflikter. UN Action är det internationella organ som FN använder för att kordinera sitt arbete mot konfliktrelaterat sexuellt våld och denna uppsats syftar till att analysera UN Action:s diskursiva representationer av förövarna och offren. Dessa representationer diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning som har dekonstruerat de hegemoniska representationerna av det konfliktrelaterade sexuella våldets förövare (män) och offren (kvinnor), samt påvisat andra kontignenta diskursiva representationer; så som ?män och Pojkar som offer? samt ?kvinnor och flickor som förövare?.

Jag har i denna uppsats skrivit om hur mitt arbetslag på förskolan med hjälp av aktionslärandesom metod har startat ett förändringsarbete mot ett mer genusmedvetet pedagogiskt arbetssätt.Syftet var att vi pedagoger skulle få syn på vårt agerande och bemötande gentemot flickor ochPojkar. I läroplanen står det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Flickor och Pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utvecklaförmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En central fråga varhur man kan bryta invanda mönster. Vi i arbetslaget har genom litteraturstudier ochhandledning fått en gemensam grund för vårt arbete.

Denna studie ämnar att undersöka hur läsvanor och läspreferenser ser ut hos Pojkar och flickor i en årskurs 5 och 6 med ett särskilt fokus på eventuella skillnader relaterade till genusmönster. Studiens resultat har samlats in genom enkäter och intervjuer och undersökningsgruppen bestod av 20 elever, elva flickor och nio Pojkar. Eleverna i denna studie var generellt positivt inställda till att läsa böcker och det var ingen större skillnad könen emellan. Likaså var Pojkarna och flickorna medvetna om läsningens betydelse och de tyckte alla att det var viktigt att läsa. I likhet med studier som visat att flickor verkar läsa mer eller prioritera läsningen högre än Pojkarna pekade denna studie på liknande resultat. Det var bara flickor som läste hemma nästan varje dag men det var ändå hela 2/3 av Pojkarna som läste några gånger i veckan.

Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som påverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-åriga Pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jämföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och särskolan, för att skapa förutsättningar för social utveckling. Två undersökningsmetoder användes. Fyra 12-åriga Pojkar intervjuades med hjälp av ett frågeformulär med svarsalternativ samt några öppna frågor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades.

Om lek och leksaker påverkar barns identitetskapande finns en möjlighet att påverka barnsidentitetskapande. Detta kan göras genom att göra medvetna val när det gäller leksaker och att anta ett medvetet förhållningssätt till barns sätt att leka.Syftet med denna undersökning var att undersöka 7 flickors och 7 Pojkars sätt att uttrycka fantasi genom fantasipersoner i lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för Pojkar. Pojkarna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för Pojkar. Flickorna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för Pojkar. Sammanlagt genomfördes åtta videoobservationer där varje observation omfattade 30 minuter.

Denna uppsats har till syfte att studera de lagar vi har i Sverige gällande kvinnlig könsstympning samt omskärelse av Pojkar. Lagarna skiljer sig åt, på så vis att den ena lagen innebär ett totalförbud mot att könsstympa kvinnor, samtidigt som den andra lagen är en reglering av att omskära Pojkar. Uppsatsen har en komparativ karaktär då den lyfter fram resonemang i förarbetena till de två lagarna. Synsättet i uppsatsen är, att det i båda fallen handlar om omskärelse, då de båda ingreppen på många sätt är likvärda och följaktligen då också jämförbara. Ur ett barnperspektiv formuleras frågor kring varför flickor och Pojkar bedöms olika.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och Pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några Pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och Pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och Pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och Pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och Pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och Pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några Pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och Pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och Pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och Pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och Pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Lagstiftningen skall garantera att alla är lika inför lagen. Men forskning har visat att Pojkar och flickor omhändertas utifrån olika grunder och enligt olika normer. Den här studien har fokuserat på skillnader i bedömningar av insatser utifrån ett könsperspektiv. Syftet med den här studien har varit att undersöka socialsekreterares åsikter, normer, värderingar och erfarenheter gällande sin egen syn på tvångsomhändertaganden utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkät som vart kopplad till två identiska vinjetter.

Många undersökningar visar att flickor läser bättre än Pojkar och att den totala läsförståelsen försämras. Denna studie undersöker om det stämmer i en 7-9-skola hösten 2005. Boristester har använts för att vid två tillfällen mäta elevernas läsförståelse och läshastighet. Resultaten har omvandlats till Staninepoäng och är därför jämförbara. De redovisas i diagramform med förklarande analys.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur religionsundervisningen på gymnasienivå har utvecklats och förändrats genom tiden.Vilket var det viktigaste innehållet i religionsundervisningen och vad var skolans syfte och mål med religionsundervisningen och vad ville samhället uppnå genom sitt urval av innehållet i början av 1900-talet, vid mitten av 1900-talet samt i början av 2000-talet. För det andra är mitt syfte att undersöka gymnasieungdomarnas inställning till och intresse för religionsundervisningen. I denna del ville jag lyfta fram genusperspektivet genom att undersöka om det finns en skillnad mellan Pojkar och flickor på vissa frågor. Jag använde mig en enkäter för att få svar på mina frågor. 18 elever svarade på enkäten, varav 7 var Pojkar och 11 flickor.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att öka förståelsen för elevers verbala störande beteenden i förhållande till kön och relativ ålder.Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan Pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet?Hur påverkas Pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ ålder? MetodMetoden för studien är observation och totalt genomfördes 21 observationer i två klasser i årskurs 2. Ett observationsschema som utgick från klassrummets möblering användes där fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingår i två huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att säkerställa att elevers verbala störande beteenden registrerades i så stor utsträckning som möjligt.ResultatPojkar registrerades som störande i större utsträckning än flickor.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och Pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några Pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och Pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och Pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och Pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och Pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

The purpose of this thesis is to examine projects for readingpromotion, aimed at boys, between 8 and 16 years of age. Therelations between librarians approaches to reading and methodsfor reading promotion are analysed with a gender perspective.The study is based on qualitative methods. Librarians involved infour reading projects have been interviewed. In the analysis, ourempirical material is related to theories of approaches to reading.Results have also been compared with earlier studies regardingboys reading, reading promotion, gender and male stereotypes.We find that an emancipatory approach towards reading is themost common. The librarians´ views showed that discussion,development, reading for pleasure and focus on the content of thebook were central to the methods used in the projects.