Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att Pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla Pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att Pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få kunskap om flickor och Pojkar har olika åsikter om ämnet idrott och hälsa och hur villkoren ser ut. För att svara på mitt syfte har jag gått utifrån två frågeställningar: Vad anser Pojkar och flickor om ämnet idrott och hälsa? Är lektionerna upplagda med lika villkor för bägge könen inom ämnet idrott och hälsa?MetodTill denna studie användes det kvalitativ metod. Intervjuerna gjordes på två högstadieskolor i Stockholm. Tre flickor och tre Pojkar i årskurs åtta blev intervjuade.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan Pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa Pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan Pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker.

SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka Pojkar och flickors relation till varandra ur ett genusperspektiv under idrottslektionerna. Jag kommer även att undersöka hur lärarens interaktion ter sig gentemot eleverna ur genusperspektivet. Vad grundar sig dessa relationer i och varför ser de ut som de gör?Jag har valt att fokusera på frågeställningen:Hur ser interaktionen mellan flickor och Pojkar ut under idrott- och hälsalektionerna?I och med att jag kommer att se detta utifrån ett genusperspektiv blir Yvonne Hirdmans begrepp åtskiljandets princip och värderandets princip aktuellaMetodJag har valt att undersöka problemområdet både ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Ansatsen blir i större omfattning kvalitativ då de metoder jag använt mig av på sätt och vis kan uppfattas som kvalitativa beroende på informationen som framkommit.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och Pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och Pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor.Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och Pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och Pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).

Kroppsuppfattningen handlar om hur en person ser på sin egen kropp. Höga nivåer av narcissism har tidigare sammankopplats med låga nivåer av kroppsmissnöje och höga nivåer av självkänsla (A. L. Jackson, S. K.

Denna C-uppsats behandlar lärares uppfattningar om fenomenet att flickor och Pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskämnet. Vår bakgrund är den forskning som visar att Pojkar, framför allt på senare år, halkar efter flickor betygsmässigt. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem pedagoger i grundskolans tidigare år uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nämnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer både mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskämnet är relativt lika men att hur man tänker kring orsaker och åtgärder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig åt avsevärt.

Studiens syfte är att ta reda på hur Pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta ämne är att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser på att pedagogerna gör skillnad på Pojkar och flickor vad det gäller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vår litteraturbakgrund kunde vi utläsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vårt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes någon skillnad i bemötande genom kroppsspråk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön.

Inledning:Flertalet studier har pekat på att konsumtionen av grönsaker och frukt är för låg i Sverige men också i övriga Europa. Ökad konsumtion är starkt förknippad med minskad risk för välfärdssjukdomar såsom olika former av cancer och hjärt- kärlsjukdom. WHO uppskattar att cirka 2,8 procent av all världens dödsfall har en koppling till undermåligt intag av grönsaker och frukt. Kvinnor och flickor äter mer grönsaker och frukt än män och Pojkar. Det finns forskning som tyder på att förmågan att identifiera grönsaker och frukt kan leda till ökad konsumtion.Syfte:Att undersöka 11- åriga flickor och Pojkars förmåga att till utseende identifiera grönsaker och frukt samt smakacceptans för dessa.Material och metod:Studien genomfördes som en enkätundersökning med 13 frågor på 156 stycken 11-åringar från tre kommunala skolor i en medelstor svensk stad.Resultat:Eleverna identifierade i genomsnitt 8,6 av de 13 sorterna.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att Pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla Pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att Pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

Finns det böcker bara för flickor och bara för Pojkar? Den frågan har ställts till en barngrupp för att deras åsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fått berätta sina tankar om skönlitteratur relaterat till Pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin åsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en själv bestämmer vad den vill läsa om.

Studiens syfte är att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i åldern tre till fem år. Leken är viktig för barns utveckling och lärande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhället. Därför är det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhåller sig till Pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda på en förskola i nordöstra Skåne. Resultatet visar att pedagogerna på denna förskola tycks ha kommit långt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Denna forskningskonsumerande uppsats behandlar Pojkars förhållande till skönlitteratur i syfte att undersöka varförde tycks motvilliga till skönlitteratur. Frågan har behandlats utifrån tre förklaringsmodeller: den kognitiva ochbiologiska förklaringsmodellen, den sociologiska modellen samt en förklaringsmodell som behandlar didaktiskaaspekter. Studien är en typ av forskningsöversikt där forskningsfältet scannats av för att hittat relevant forskning.Den första förklaringsmodellen till varför Pojkar inte läser behandlar kognitiva och biologiska aspekter. Enligt dennaläser flickor bättre än Pojkar på grund olika skillnader i hjärnans utveckling. Flickors hjärnor sägs exempelvisutvecklas snabbare än Pojkars vilket gör att de snabbare kan ta till sig komplex information.Den sociologiska förklaringsmodellen behandlar genusaspekter på läsning.

Syftet med uppsatsen är att studera maskuliniteter i manga, och att jämföra ifall de skiljer sig åt beroende på om serien riktar sig till Pojkar eller flickor. Min teori var R.W. Connels "Maskuliniteter" och mitt material den första volymen av One Piece (pojke) och Mei-Chan no Shitsuji (flicka). Resultatet blev att det förekom ett flertal olika maskuliniteter i serierna, och att dessa skilde sig åt beroende på serie. I One Piece utmanades den hegemoniska maskuliniteten och karaktärer bytte maskulinitet, något som inte förekom i Mei-Chan.

Fritidspedagogyrket är en viktig yrkesgrupp ute  i våra verksamheter  som besitter en väldigt stor  kompetens  vad  det  gäller  konflikthantering,  genus,  barns  sociala  och  emotionella utveckling vilket framgår av detta arbete. I detta arbete ingår litteraturstudier som visar på hur viktig kommunikation, värden och normer, genus och jämställdhet är. Här finns en kvantitativ undersökning  med  frågor  om  konflikter,  om  vuxna  bemöter  Pojkar  och  flickor  olika  i konfliktsituationer  och  i  så  fall  varför. Utifrån  vad  som  framkommit  i  enkätsvaren  har  jag försökt knyta det  till  litteraturen. Ur svaren kan man se att fritidshemmens personal hanterar konflikter på ett bra och rättvist sätt där det inte är så stora skillnader i hur Pojkar och flickor bemöts.