Genom studie av nationell och internationell litteratur samt en mindre etnografisk skolstudie i en år 7-9 skola har jag undersökt hur flickors datoranvändning kan se ut. För att få en helhetsbild av situationen har jag också gjort jämförelser med Pojkars datoranvändning. Det jag funnit är att det finns skillnader mellan flickors och Pojkars datoranvändning. Jag har också sett att flickorna ligger efter Pojkarna när det gäller datorvana. Detta på grund av att flickorna i en mindre omfattning än Pojkar väljer datorn som aktivitet på sin fritid..

Syftet med föreliggande studie var att studera frukostvanor, övervikt och fysisk aktivitet hos 15-åriga Pojkar och flickor. Studien är en kvantitativ komparativ tvärsnittsstudie och är en delstudie ur det tidigare utförda projektet ?Mat & Hälsa 2007? där frågor om mat, hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering undersöktes. I denna delstudie användes ett demografiskt frågeformulär som mäter ungdomars frukostvanor, fysisk aktivitet samt vikt och längd. Framkomna resultat visar att majoriteten av studiedeltagarna har regelbundna frukostvanor samt intar frukost utan sällskap av familjemedlem eller annan person.

Arbetets art: Examensarbete 15 högskolepoäng i Barn Unga Samhälle Sidantal: 38 Titel: Dockor eller bilar, Barns resonemang om lek ur ett genusperspektiv Författare: Lina Nilsson och Maida Pilipovic Handledare: Lotta Bergman Datum: 2009-04-27 Syftet: Syftet är att ta reda på hur flickor och Pojkar resonerar om lek. Metod: I undersökning har vi utgått ifrån en kvalitativ metod som baseras på intervjuer och observationer som stöder till intervjuerna Resultat: Vår uppfattning om vad barn har för resonemang om lek stämde bra överens med vad många filosofer och forskare tycker. Slutsatser som vi kan dra utifrån vår undersökning är att både flickor och Pojkar uttrycker att lek är något som är roligt och glädjefullt. Barnen har en klar uppfattning om vad som är ?flickigt? och vad som är ?pojkigt? och normerna i barnens omgivning präglar deras resonemang på vad flickor och Pojkar bör leka. Diskussion: I det stora hela fungerade vårt arbete bra och vi känner oss nöjda med resultatet. Nyckelord: Lek, Genus och Barns resonemang.

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos Pojkar och flickor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan Pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll. Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5.

Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns skillnader mellan Pojkar och flickor i tvådimensionell och tredimensionell geometrisk problemlösning i år tre. De frågeställningar jag utgår ifrån är följande: Finns det någon skillnad mellan flickor och Pojkar i tvådimensionell respektive tredimensionell geometrisk problemlösning? Vad är det i så fall för skillnad och varför finns det skillnaderna?Det jag kommit fram till är att det inte finns så stor skillnad mellan Pojkar och flickor i tvådimensionell geometrisk problemlösning. Deras grundförståelse för geometri ligger på samma nivå. När det kommer till hur barnen löser olika problem så visar det en liten skillnad till Pojkarnas fördel.

Uppsatsen har skrivits i syftet att jämföra pedagogers avsikter i sin språkliga kommunikation med Pojkar och flickor med deras faktiska agerande i klassrummet. Tanken var även att med denna jämförelse synliggöra den eventuella diskrepansen mellan pedagogers avsikter och deras handlingar. För att undersöka detta har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, som undervisar i skolår 4-6, genomförts. Då både observationer och intervjuer gjordes gavs ett nyanserat resultat till bearbetningen av problemformuleringen: Hur tänker pedagoger om sin interaktion med elever ur ett genusperspektiv? Hur kommunicerar pedagoger med elever ur ett genusperspektiv? Hur förhåller sig ovanstående två frågeställningar till varandra? Resultatet av observationsstudien visade på relativt stora skillnader mellan de tre observerade pedagogernas kommunikation med Pojkar och flickor.

Syftet med denna undersökning är att studera skillnader mellan Pojkar och flickors anknytning till signifikanta andra i relation till okonventionellt beteende, utifrån Hirschis kontrollteori (1969). Anknytningen utvecklas tidigt i livet och styrs av hur stor känslighet inför andras ogillande individen har. Den formas av föräldrars tillrättavisning, kommunikation och övervakning av barnet. Okonventionellt beteende innefattar i denna undersökning ett sammanslaget mått på våldsbrott, egendomsbrott, stöldbrott, skadegörelse och drogrelaterat beteende men även skolk, mobbing och rökning. Samplet består av 407 flickor och 440 Pojkar mellan 15-16 år.

Är det genetiskt eller socialt betingat att Pojkar föredrar bilar och flickor dockor? Vi upplever att könsidentiteten hos Pojkar och flickor idag lyser så mycket starkare med hjälp av både media och industri. Vi vill också påstå att allt är så mycket mer könsindelat i den bemärkelsen att det mesta på marknaden idag är utpräglat riktat till Pojkar eller flickor. Denna studie är en kvalitativ undersökning som belyser hur könsidentiteten ser ut utifrån barns perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två gruppintervjuer, dels med sex 5-6?åringar och dels med sex 8-åringar.

Denna studie behandlar hur flickor och Pojkar uttryckte sig när de skrev i datorn i skrivpar, enligt metoden Att skriva sig till läsning, ASL. Vi var nyfikna på om det fanns olikheter i deras skrivprocesser. Syftet var att observera och presentera eventuella likheter och skillnader mellan flickor och Pojkar i årskurs 1. Vi bröt ner syftet i fyra frågeställningar som sökte svar på om flickorna respektive Pojkarna, i de olika skrivparen, visade på skillnader/likheter gällande uttryckssätt i kommunikation och motorik, i texternas innehåll samt i deras koncentrationsförmåga under pågående arbete. Eftersom vi ville få med så mycket information och kunskap som möjligt valde vi att göra observationer, textanalyser samt ljudinspelningar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka högstadiePojkars läsvanor, varför de läser, men framförallt varför de inte läser. Utgångspunkten är en enkät som har besvarats av ett trettiotal Pojkar på en mellansvensk skola. Enkätfrågorna handlar om läsvanor, vad Pojkarna läser, vad de vill läsa samt vilken nytta de ser i att läsa. Enkätsvaren visar att de flesta Pojkar som deltagit i enkäten läser böcker eller tidningar på sin fritid. Pojkarnas läsintresse är högt i sjuan, men avtar med stigande ålder.

I examensarbetet analyseras läromedlet Wings (2003, 2005) ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är hur många gånger kvinnor/flickor och män/Pojkar förekommer i texter och övningar, vem som har en aktiv respektive passiv roll, samt vilka yrken, handlingar och attribut som är kopplade till personerna.Läromedlet Wings för år 7-9 har gåtts igenom och varje gång texter eller övningar har handlat om kvinnor/flickor och/eller män/Pojkar har detta antecknats. Den person som har en framträdande roll, en aktiv roll, i en text eller övning har benämnts som ?huvudroll? i undersökningen. För ?huvudrollerna? har antecknats vilka yrken de har eller hur de presenteras för läsaren.

Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter Pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Denna uppsats är en narratologisk analys av Stephenie Meyers roman Om jag kunde drömma (utökad version) (2009). Syftet är att visa hur Meyer lyckas fånga både flickor och Pojkar som läsare. Vad som framgår är att Meyer genom sitt val att lägga till ett extra kapitel ökar möjligheten att tilltala både flickor och Pojkar. Möjligheten för läsaren att identifiera sig med den fokaliserade karaktären vidgas då kapitel ett ?Första anblicken? ges utifrån ett kvinnligt respektive manligt perspektiv..

Uppsatsens syfte är att jämföra Pojkars och flickors betyg i Idrott och hälsa A samt se vilken påverkan manliga respektive kvinnliga idrottslärare har på deras betyg. Skälet till att frågorna ställs är en hypotes om att Pojkars betyg i Idrott och hälsa gynnas av manliga idrottslärare och flickors betyg gynnas av kvinnliga idrottslärare. Undersökningen gjordes med hjälp av enkätundersökningar där 105 gymnasieelever deltog från 6 olika klasser. Resultaten redovisas i cirkeldiagram, stapeldiagram, tabeller samt sammanfattande text. Resultatet visade att flickor oftare får det högsta betyget hos manliga idrottslärare och Pojkar oftare får det högsta betyget hos kvinnliga idrottslärare.

Skolämnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av ämnet var det endast ämnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dåtidens samhälle där kvinnor förväntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förändrats över tid. Hem- och konsumentkunskap är nu ett ämne där både Pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsättningar att lära om hushållets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats ämnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplärares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur lärarna ser på begreppet jämställdhet och hur det speglar deras undervisning.