Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Overklighetsk?nslor, b?de som ?verg?ende symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), f?refaller b?de underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsl?get finns inga generella riktlinjer f?r bed?mning och behandling. Denna studie syftade unders?ka vilka erfarenheter kliniker inom prim?rv?rd och psykiatri har av att m?ta patienter som beskriver overklighetsk?nslor inf?r sig sj?lva och omv?rlden.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. VÄr framtid som polis kommer att stÀlla höga krav pÄ fysisk hÀlsa och förmÄgan att hÄlla skÀrpan under lÀngre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnÄ detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gÄ in djupare pÄ detta Àmne. Vi ska förmedla samt lÀra ut enkla sÀtt att stegvis förbÀttra och bli mer medveten om sin kosthÄllning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svÄrt att sköta kosten pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka elevers upplevelse av en virtuell laboration i matematik och av laborationens inverkan pĂ„ deras motivation att lĂ€ra och intresse för Ă€mnet, pĂ„ deras förstĂ„else av stoffet och möjligheten till meningsfullt lĂ€rande och slutligen pĂ„ deras skicklighet och arbetssĂ€tt. Även omfattningen av elevernas anvĂ€ndning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild. En serie laborativa uppgifter placerades i följd pĂ„ en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet rĂ€ta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkĂ€t efter laborationen besvarade eleverna frĂ„gor om hur de upplevde sitt lĂ€rande.

VÄrt huvudsyfte har varit att utvÀrdera huruvida nÄgra för gymnasieungdomar tidigare kÀnda begrepp i Àmnet matematik kvalitetsmÀssigt förÀndras i olika lÀrandesituationer över tid.I styrdokumenten för gymnasieskolan definieras begreppet kunskap med hjÀlp av de fyra f:en: Fakta, kunskap som information; FörstÄelse, att begripa kunskap; FÀrdighet, kunskapens praktiska sida; Förtrogenhet, kunskap som bedömning.Vi har anvÀnt oss huvudsakligen av kvalitativ metod och teknik eftersom vi ville se vilka uppfattningar som avser begreppet ekvation som eleverna hade med sig frÄn tidigare utbildning och hur dessa uppfattningar förÀndrades över tid. Den kvalitativa metoden Àr lÀmplig just för detta ÀndamÄl nÀr vi i förvÀg inte vet vilka svar eleverna kommer att delge oss. Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar nÀmligen enkÀt, intervju och utvÀrdering.Under hösten 2003 genomförde vi tvÄ olika undervisningsserier i tvÄ parallella klasser pÄ gymnasiet. Med den ena gruppen har vi bedrivit utomhuspedagogik och den andra har undervisats pÄ traditionellt sÀtt. Grupperna har mött samma problemtyper men arbetat med dem pÄ tvÄ helt olika sÀtt.Det slutliga resultatet visar att majoriteten av eleverna i utegruppen ser tillÀmpningsmöjligheter utanför skolans vÀrld med ekvationer emedan elever i innegruppen inte gör det utan ser ekvationer som nÄgot relaterat till skolmatematiken.VÄr tolkning Àr att utegruppen nÄtt en högre förtrogenhet med begreppet vi undersökt.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater rapporterar i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hÀlsa försÀmrats och socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater Àr viktigt för att stÀvja den nedÄtgÄende trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 Är (M=17.91) besvarade en enkÀt om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och vÀlmÄende i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa.Dessutom, beroende pÄ om det var socialt stöd frÄn lÀrare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hÀlsa.

En hÄllbar utveckling bestÄr av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jÀmstÀlldhet, jÀmlikhet och trafiksÀkerhet, minskad klimatpÄverkan och ett systemet som utvecklas pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik Àr en metod som flera kommuner och stÀder har provat för att nÄ mÄlet om en hÄllbar utveckling. Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera resultaten av olika sÄdana projekt och hitta vilka framgÄngsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervÀgande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.