Arbetets syfte är att göra en aktualiserad framställning av ämnet trädkult. En viktig del av syftet har också varit att göra en mera heltäckande materialgenomgång än tidigare studier. Framställningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvändiga för att komplettera materialet. Således kommer även kontinentalgermanska och samiska områden att beröras, kontinentalgermanskt område något utförligare, samiskt område i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktären av en betraktelse.

Datorer och kultur är två saker som inte beblandas i särskiltstor utsträckning. Det blir dock mer och mer vanligt attmusik skapas digitalt med hjälp av en dator. Olika typerav lyrik är dock någonting som fortfarande görs för handoch ?från hjärtat?. I denna studie undersöks frågan om detär möjligt att ta hjälp av en dator för att skriva en mjukkonstform så som poesi och låttexter.I studien utvecklas en mjukvara för att assistera vid lyrikskrivande.Denna hjälper till med att generera text ochförsöker känna av sammanhang.

Uppsatsen presenterar en diplomatarisk utgåva av ett stycke text ur handskriften R 683, från senare hälften av 1600-talet. Texten är en avskrift av delen Gylfaginning ur Snorri Sturlusons Edda enligt versionen nedskriven i handskriften DG 11, från tidigt 1300-tal. Uppsatsens syfte är att presentera en hittils relativt ostuderad text som en självständig skriftprodukt, samt försöka att spåra dess specifika drag som skiljer den från dess ursprungstext samt övriga versioner av Snorris Edda. Undersökningen har genomförts utifrån ett nyfilologiskt perspektiv, inte med tanke på dess relation till övriga versioner utan med fokus på vad som egentligen står i handskriften. Resultatet visar att texten i R 683 skiljer sig något från DG 11, och jämförelseundersökningen med övriga Edda-versioner visar att skrivaren, Jón Rúgmann, använt sig av andra källor för sin avskrift, i synnerhet de i handskrifterna Codex Regius, Codex Wormianus samt Peder Resens (Resenius) utgåva av Laufás Edda.

Detta examensarbete är först och främst en skisstudie som har till syfte att lyfta fram nio utvalda träds karaktärer i avlövat tillstånd. Skisstudien ska ses som en inspirerande vägledning till trädens karaktär ur ett estetiskt perspektiv. Arbetet bygger på fältobservationer av träd som har kommit till uttryck, främst genom skisser, illustrationer och till viss mån fotografier. Texten i arbetet har poetiska inslag och finns till för att hjälpa läsaren att "läsa" bilderna. Urvalet av träd baseras på de arter som räknas till våra åtta svenska ädellövträd - bok, skogsek, ask, skogsalm, skogslönn, avenbok, skogslind och fågelbärsträd. Till dessa arter har även hästkastanj lagts till, ett hos oss vanligt förekommande träd med intressant och tydlig formspråk. Träds habitus och skulpturala uttryck skiljer sig mellan olika trädslag men även individmässigt inom arterna genom att arvsanlag och olika miljöbetingelser påverkar trädens utseende och växtsätt.

Vårt mål med detta arbete har varit att få reda på hur vi kan inspirera elever till att arbeta med poesi. För att komma fram till ett resultat i denna fråga har vi läst litteratur, analyserat läromedel samt samtalat med svensklärare som arbetar med poesi i år 7.Vi har genom vårt arbete kommit fram till att läraren är den största och viktigaste inspirationskällan för eleverna. Utan en engagerad lärare infinner sig inte den rätta poetiska stämningen. Läromedel kan också vara till viss hjälp som inspiration, men då gärna i form av en nypresentation av läraren. Via vår läromedelsanalys har vi nämligen sett att många läromedel, p.g.a.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

Det här examensarbetet tar avstamp i metaforen ?att komma ut ur garderoben? och som blivande lärare intresserar jag mig för hur verksamma lärare som inte är heterosexuella väljer att agera i frågan om öppenhet.Syftet är att synliggöra ickeheterosexuella lärare genom att analysera och tolka tre lärares berättelser om sin yrkesvardag samt att diskutera resultatet ur ett didaktiskt perspektiv.Min empiri bestod av cirka 7 timmar videodokumenterade intervjuer med tre lärare från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Som en del av intervjun tittade vi på min film, Garderoben, där jag undersökt garderobsmetaforen med min kropp. Filmen är även en del i min konstnärliga gestaltning. I uppsatsen finns också bilder från när jag använder min konstnärliga undersökningsmetod i ett klassrum med en garderob.Det här examensarbetet befinner sig i fältet för livsberättelseforskning och har en socialkonstruktionistisk ansats, samtidigt som jag menar att språket inte kan skiljas från det materiella, det kroppsliga.

I föreliggande uppsats undersöks bruket av allitteration med s- i isländska rímur före 1550 utifrån ett material som består av 42263 versrader från 31 verk diktade under perioden 1350?1550. Syftet är att bidra till kartläggningen av ríma-språket samt att diskutera hur resultaten förhåller sig till tidigare forskning som visar att reglerna för hur man allittererar med s- förändras under 1300-talets mitt när sn och sl bryter sig ut ur den större allitterationsklassen s-allitteration på grund av konsonantinskottet [t] och används som egna allitterationsklasser eller i allitteration med st (snyltljudsallitteration) genom att den inskjutna konsonanten ingår i allitterationen. Resultaten skiljer sig något från tidigare forskningsresultat genom att uppvisa variation i allitterationsbruket där s-allitteration fortsätter att användas av vissa diktare, särskilt under perioden 1450?1550, vid sidan av de nya sätten att allitterera med sl och sn.Det är troligt att denna variation kan förklaras utifrån både språkinterna orsaker som funktionalitet, och språkexterna orsaker som traditionskänsla och inlärningsform.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta väckte uppmärksamhet och många av deras lärare i både Frankrike och Tyskland blev kända och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man ställde sig frågor vad de dövstumma kunde lära sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bästa.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utpräglat filosofiskt tänkande.

Denna studie undersöker temat ?hembygden? i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat?Mallarmés poetiska universum?, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter.

Syftet med denna masteruppsats är att genomföra en jämförande kvalitativ studie, samt en mindre, kvantitativ om hur författaren Varlam ?alamovs individuella ?rytmiska? författarstil i fyra noveller från samlingen Kolymskye rasskazy (1998) bevarats i två svenska översättningar. Översättningarna är hämtade från Berättelser från Kolyma (Marie-Anne Sahlin 1982) och Skovelmästaren (Nils Håkansson 2006 [2003]).?alamov tillbringade 17 år i Gulags arbetsläger i Kolyma, nordöstra Ryssland. Efter frigivningen år 1953 skrev ?alamov ner sina upplevelser på prosa, som är samlade i Kolymskye rasskazy, som i första hand har betraktats som en dokumentär skildring.

Föremålet för denna undersökning är en isländsk handskrift från 1300-talet, AM 231 VII fol., som innehåller ett fragment av Barlaams saga ok Josaphats. Fragmentet består av två skadade pergamentblad och flera forskare har hävdat att dess upphovsman är densamme som har skrivit Uppsala-Eddan, även kallad DG 11. AM 231 VII fol. har dock aldrig givits ut separat eller stått i fokus för en ingående undersökning om dess paleografiska och ortografiska drag. Syftet med uppsatsen är att presentera en diplomatarisk utgåva av handskriften, granska dess paleografi och språkformer och bilda ett pålitligt underlag för en jämförelse mellan den och DG 11. En sådan jämförelse faller emellertid utanför ramen för denna uppsats.På grundval av den paleografiska undersökningen har jag på en makropaleografisk nivå kunnat etablera handskriftens graftyper och på en mikropaleografisk nivå dess graftypsvarianter.

I den här uppsatsen har jag gjort en närläsning av Martin Heideggers ?On the way to Language? (?Unterwegs zur Sprache?) skriven år 1959. Boken som var Heideggers sista verk är en dialog mellan Heidegger och en japan som spelas av honom själv i syfte reflektera. Uppsatsen behandlar bokens tema om hur något främmande oss själva (som är vi själva) kan mötas eller inte mötas genom ett språk. Jag har i och med Heidegger sett på ett språks fara och begränsningar liksom dess möjligheter och vägar till kunskap via dialogformen och den estetiska yttringen poesi.