Upplevelsen att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar makarna på en mängd olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de anhörigas upplevelser av att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i 6 kategorier: Att känna glädje och tacksamhet, Att vårda är en Plikt och ett ansvarstagande, Att känna sig ensam, osäker och frustrerad, Att sakna ömsesidigheten, Att känna sig utmattad och ha behov av stöd och avlastning samt Att ta en dag i taget även om framtiden känns oviss. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har en god beredskap för att möta denna allt växande grupp av människor för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov.

Bolagsledningen har ofta bättre insikt i bolaget än någon annan, de kontrollerar verksamheten och har kontroll över villkoren för de transaktioner bolaget vidtar. Samtidigt riskeras att de sätter sina egna intressen framför bolagets. Det har därför länge antagits att bolagsföreträdarna omfattas av ett sysslomannaliknande ansvar som medför en Plikt att vara lojal mot bolaget och att sätta bolagets intresse framför sitt eget. Flera aktörer har ett intresse i att bolagsledningen även agerar i enlighet med denna lojalitetsPlikt. Frågan är dock vilka lojalitetsPlikten avser att skydda och vilka som kan göra sin rätt gällande då bolagsföreträdarna brutit mot lojalitetsPlikten.

Studien syftar till att belysa synen på arbetslöshet som samhällsproblem, genom att studera begreppet ?arbetslinjen?. Studien har tre fokuspunkter: synen på den arbetslöse, värdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet. Studien utgår ifrån en massmedial arena under valrörelsen år 2006 och med ett empiriskt material hämtat från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsätt och använder sig av metoden kritisk diskursanalys.I studien framkommer två bilder av synen på arbetslöshet; antingen är det individens skyldighet att vara anställningsbar eller statens Plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen.Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrån synen på arbetsmoral samt hur statens åtgärder för att bekämpa arbetslöshet blir legitima. .

Den svenska värnPlikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som Plikt enbart för män sände värnPlikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnPlikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnPlikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnPliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnPliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Syftet med denna uppsats är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv göra en jämförande textanalys av Fazlur Rahmans och Taha Jabir al-Alwanis tolkningar av islam utifrån teman som bl.a. rör deras syn på tidigare tolkningsmetoder och hur de uppfattar muslimers situation idag. Rahman och al-Alwani har olika utbildningsbakgrund men har båda arbetat i U.S.A. De förespråkar förnuftstolkning för att nå vad de anser vara Koranens egentliga budskap och be-tonar en medvetenhet om att historisk och social kontext måste beaktas i tolkningsprocessen. Analysen visar att båda betonar individens ansvar, Plikt och engagemang men att deras upp-fattning om enskilda muslimers åtagande skiljer sig något åt.

Den svenska värnPlikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som Plikt enbart för män sände värnPlikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnPlikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnPlikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnPliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnPliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av lärares och elevers förhållningssätt till användningen av film i skolsammanhang. Texten är gjord av blivande lärare för (blivande) lärare. Därför utgår studien från en pedagogisk syn som baserar sig på konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter på två gymnasieskolor intervjuades ? sex lärare och sex elever.

Den svenska värnPlikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som Plikt enbart för män sände värnPlikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnPlikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnPlikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnPliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnPliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Lyhördhet och dialog är något som eleverna upplever är viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och läraren. Trots att de är unga är viljan stor att bli behandlad som en medmänniska och skapa ett trivsamt klimat. De äldre eleverna känner ett förtroende för sin lärare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjälp via sina föräldrar, där de får föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och då gällande detaljfrågor.

Valet av ämne väcktes när jag läste specialiseringen Specialpedagogik när vi behandlade ämnena barn som far illa och anmälningsPlikt. Jag fann det angeläget att undersöka hur lärare känner kring detta med anmälningsPlikten och om de upplever att det kan finnas skäl till att underlåta att anmäla vid misstanke om att barn/elever far illa. För att ta reda på detta gick jag till väga så att jag använde mig av en fenomenografisk forskningsmetod. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som är yrkesverksamma i grundskolan.Huvudresultaten i denna studie visar på att lärare inte upplever att det finns några skäl till att låta bli att anmäla när man har en misstanke om att elever far illa. Däremot så visar det sig att det uppenbarligen kan finnas tvivel om när man egentligen har en misstanke.

Baserat på den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska läroböcker för vuxna andraspråksinlärare behandlar temat hälsa. Analysen görs på tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur läroböckerna framställer hälsa som individuellt ansvar, personlig prestation och Plikt. På den diskursiva praktikens nivå fokuserar uppsatsen på interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger på ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhåller analysen hur texterna är en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hälsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhälle, och fungerar som en brännpunkt för värden som är framträdande i västerländsk kultur..

Den svenska värnPlikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som Plikt enbart för män sände värnPlikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnPlikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnPlikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnPliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnPliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka om säljaren till bostadsrätt har en Plikt att upplysa köparen om fel som finns i bostadsrätten. Genom att studera lag, förarbeten, juridisk litteratur och rättsfall har jag kommit fram till att det finns ett flertal bestämmelser som ålägger säljaren ett sådant ansvar. Enligt avtalslagen kan säljaren bli ansvarig om dennes förtigande kan räknas som svikligt förledande, om det strider mot tro och heder eller om det innebär att avtalet eller delar av det blir oskäligt mot köparen. Den primära regel som ålägger säljaren en upplysningsPlikt finns i köplagen och gäller när lägenheten sålts med en klausul om befintligt skick. Fastighetssäljarens skyldighet att upplysa köparen om fel i fastigheten har även undersökts.

Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två kommunala skolor i Malmö ser på religionsfrihet i relation till skolPlikten. Vi analyserade hur mötet mellan religionsfrihet och skolPlikt ser ut i praktiken, utifrån rektorernas såväl som lärarnas perspektiv. Vi undersökte också hur lärare och rektorer ser på skolPlikten och religionsfriheten i förhållande till de lagar och förordningar som finns. Vi genomförde en kvalitativ, ostrukturerad intervju med två lärare och två rektorer på vardera skola. Vi kom fram till att relationen mellan skolPlikten och religionsfriheten såg olika ut mellan lärare och rektorer.