Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för städer att genom upprustning ordning attrahera investerare, invånare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska städer ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvärde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas på offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att människor vistas för länge på platser tas bänkar bort eller utformas bänkar som det inte går att ligga på.

Ljud och trädgård är kanske inte det första par man tänker sig som gifta men de tus historia kan spåras längre tillbaka i tiden än man kan föreställa sig. När jag bestämde mig för att skriva min kandidatuppsats om akustisk trädgårdskonst trodde jag att ljudinstallationer i trädgårdar och parker var ett nytt fenomen. En helt ny värld öppnade sig framför mina ögon då jag insåg att så inte var fallet. Konstgjorda ljudkällor, såsom gyllene fåglar och vattenorglar, har kommit och gått genom tiderna medan naturliga ljud, såsom vind och fågelsång, bestått. När det kommer till vår egen tid är trädgårdsljud, även om moderna material och tankesätt används, en konstform som starkt präglas och inspireras av sin historia. Du kan skapa olika sorters ljudmiljöer i din trädgård beroende på vad du väljer att använda för material.

The purpose of this thesis is to explain one aspect of how and why the development in the third world is lagging behind. The precondition is that development through an agricultural revolution is necessary and that all countries benefit from trading. But these two conditions are not met today. By using the urban-bias and the world system theory I have analysed how the situation appears to be according to the precondition. It appears that both the urban-bias and the world system theory are essential to understand how and why the situation in third world still has not reached the same development phase as most other countries.

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hållbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den sträcker sig från den globala till den lokala samhällsnivån. Arbetet är en grundläggande beskrivning av hållbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förståelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information från hemsidor ska begreppet hållbarhet förklaras. Begreppets väg från det stora till det lilla, från en global nivå till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel från det praktiska arbetet med hållbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehåller reflektioner på informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vägen från global till lokal nivå behandlas även här..

I examensarbetet har jag undersökt föräldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar på frågan om varför och vilka barn som väljer bort fritids. De frågorna som arbetet har utgått ifrån är, vilka barn är det som går på fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, på vilket sätt påverkar pedagogers kompetens föräldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid är? I examensarbetet har jag använt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frågorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om föräldrars attityder gjorda av skolverket har fått utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar åt att det är fritidshemmet som är dåligt på att hitta barnens sociala arenor där de bäst kan hjälpa dem.

Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjärta. Det är för många samlingsplatsen för familj och vänner. Det är här vi umgås, tittar på tv, äter och spelar spel tillsammans. På grund av bostadsbrist bor många av oss på mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med Trästad 2012:s projekt "Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris" som tittar på bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder och tankar som museipedagoger arbetar utifrån. Vi kommer också att belysa i vilken utsträckning lärare i grundskolans tidigare år använder sig av museer och museipedagogik i sin historieundervisning. Syftet är också att ta reda på de huvudsakliga anledningarna till att lärare besöker museer i sin undervisning. Vår undersökning består av enkäter som delats ut till lärare, intervju med en museipedagog och ett besök på ett museum. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte är särskilt många lärare som det senaste året använt sig av museer eller museipedagogik som ett komplement till sin historieundervisning.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkat olika lärare i deras yrkesval. För detta syfte har jag använt mig av två typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslärare och tre lärare inom humanistiska ämnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar även om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lärarna ofta görämnesvalet tidigt i livet och att uppväxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

Detta examensarbete a?r skrivet inom a?mnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. A?mnet som studerats a?r orienterbarhet i stationsmiljo?er med syfte att utveckla navigeringsmo?jligheter pa? stationer vid byte mellan olika fa?rdmedel. Da?rfo?r har ett konceptfo?rslag tagits fram som ska underla?tta fo?r resena?rer att hitta sin transport, a?ven i en tidspressad situation.

Det finns ljud som är på väg att försvinna i takt med teknologins utveckling. Dagens ungdomar har aldrig hört ljud från den äldre teknologin, som den äldre generationen har fått växa upp med såsom skrivmaskinen, modemet m.m. Dessa produkter gav ifrån sig ett speciellt ljud som numera inte hörs lika mycket idag. Men vad händer när tekniken utvecklas till den grad att ljud blir en säkerhetsfråga? Förutom teknikljud finns det ljud från förhistoriska och nyligen utdöda djur som forskare har lyckats återskapa genom studier av kvarlevornas anatomi.

Det svenska samhället omvandlades under 1800-talet från hushållsbaserade marknadsekonomiska metoder till kapitalistiska marknadsekonomiska metoder. Parallellt med detta omvandlades och moderniserades den svenska eliten från att utgjorts av en jordägande aristokrati till att i stället utgöras av en förmögen högborgerlighet. Denna uppsats handlar om hur en representant ur den nya svenska eliten i form av Axel Adelswärd tänkte och handlade när han mötte ett USA på 1850-talet där den kapitalistiska marknadsekonomin hade slagit igenom. Jag vill också visa hur en omvandling skedde av en gammal elit till att inta ett nytt kapitalistisk marknadsekonomiskt tänkande..

Vi människor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna växer. Vattendragen växer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svårare att återhämta sig.