Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar och takträdgårdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgård på ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolär sjukdom.Bakgrund: Hälsofrämjande trädgårdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vård och kan främja den fysiska, psykiska och emotionella hälsan. Många städer har under de senaste årtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med takträdgårdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus är ofta byggda på höjden, inte sällan finns tak och atriumgårdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och närstående om de utformas för att bli gröna hälsofrämjande miljöer.Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom områdena hälsofrämjande trädgård, bipolär sjukdom och takodling, takträdgård, tillsammans med enkät till avdelningen och inspirationsresor till atriumgård och takodling har använts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag.Resultat: Detta arbete visar på vilka komponenter som bidragit till att det går att förena riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar med riktlinjer för takträdgårdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsättningar och delvis efter målgrupperna.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förändringar som har skett i svensk historisk lärobokstext på gymnasienivå under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag använt mig av fyra olika frågeställningar, dessa löd enligt följande. På vilket sätt har textmassan förändrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förändrats? Hur förhåller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jämförelse dem i mellan? Vilket utrymme får de olika texterna? Hur är de olika texternas disposition? Som synes är uppsatsen en komparativ studie med kärnan i utvalda historieläroböcker, dessa från tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar på en påtaglig förändring i både didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhällspolitisk synvinkel..

Individuella skillnader i empati, att kunna sätta sig in i någon annans situation och förstå vad en annan person känner, har studerats i tidigare forskning. En aspekt som visat skillnader angående personlighet men bristande belysts i samband med empati är syskonposition; om man är endabarnet, yngsta, mellan eller äldstabarnet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida syskonpositionen har betydelse för den empatiska förmågan.  Deltagarna var nittiosex studenter och tjänstemän som läste en historia och därefter fyllde i en empatiskala om vilka känslor de kände för personen i historien. Resultatet visade att endabarn hade signifikant högre värden på empati än äldsta barn.

Denna uppsats belyser den debatt som rådde i media och i riksdagen under åren 1989 och 1990. Debatten handlade om regeringens proposition 1988/89:41 ?Om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer?. Diskussionen framställs med hjälp av motioner i riksdagen samt artiklar i fack- och dagstidningar. Dessa är skrivna av intressenter som argumenterar för och mot förslaget.

No matter what subject or which grade you are active in, the teachers in Sweden have incommon that they are provided with governing documents that states the guidelines and goalsregarding each subject. Along with these governing documents every teacher has to findmaterial that will be used as the foundation of the teaching. This thesis is a study of howSwedish history teachers define what material they are going to use in their teaching, andwhich the factors are that is affecting these choices. The question whether a child?s ethnicaland cultural background is a factor that affects this choice of material is concerned, as well aswhat is current in Sweden and the world.

Uppsatsen undersöker vilka kvinnliga positioner arbetar- och statarförfattaren Ivar Lo-Johansson framhåller som förebildliga, förkastliga eller normerande i relation till 1930-talets egensinne- och skötsamhetsideologi. Analysen är gjord på romanerna "Måna är död" och "Bara en mor". Begrepp som skötsamhet, egensinne, klass, förväntad/konstruerad kvinnlighet är centrala..

Sweden?s role during the Second World War has been a matter that has been under much debate since the war?s end in 1945. The debate has however ebbed and flowed and established a discourse that Sweden was forced to give in to German demands and did so to avoid conflict that would have severely damaged Sweden. However, in 1991 a Swedish journalist Maria-Pia Boëthius published a book known as Heder och Samvete in which she explained that the Swedish concessions to Germany during the war were made out of profit rather than giving in to German demands. This sparked a debate that ended with the establishment that Sweden compromised and even broke its neutrality in favor to gain profit from the war.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

Uppsatsen behandlar Olof Palmes tal rörande bombningarna av Hanoj julen 1972. Ett tal där Olof Palme fördömmde USA:s bombningar av Hanoj. Vilka reaktioner blev det på det så kalla de jultalet av Palme? Är en fråga som behandlas i uppsatsen. Vidare behandlas även vilka konsekvenser jultalet fick för Sverige inrikespolitiskt och utrikespolitiskt.

The purpose of this essay is to shed some light upon the children who grew up in Sweden after their parents fled the war in former Yugoslavia. Did the parents spread their own opinions about the other ethnicities which they fought against in the war to the children, even though they live in a new country? And if so, was it an act of patriotism for the country they once lived in and who was to blame for the war? Did the children who grew up in Sweden share the same attitudes as their parents? To find out about this we used interviews with four people, all with heritage from former Yugoslavia, Bosnia and Croatia. What we found out was that the thoughts from the parents partially were passed down to their children, even though the children thought that they had formed their own opinions. In this case the thoughts didn?t relate to any kind of patriotism or who to blame for the war, they rather believed that they shouldn?t blame the other ethnic groups for the war.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

I takt med att samhällets värderingar förändras ändras också synen på stadens historiska, nutida och framtida värden. Hur den rätta avvägningen görs mellan dessa värden är något som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förändring och utveckling. En avvägning måste ske på ett sådant sätt att stadens alla värden får plats och syns. Värdena måste i sin tur vävas samman till en helhet. Det gäller då att ha en god kunskap vad gäller staden historia och nuvarande identitet men också var staden kommer att befinna sig i framtiden.

The aim of this essay is to study how the Sami are presented in four textbooks about religion and history that are used in the schools of the majority culture of Sweden today and one book of ideas asto how a textbook could look like from a Sami's perspective. Its aim is not only to study how the Sami are presented but also to discuss how students who read these books could interpret what it means to be a Sami and what their culture is about. It is also meant to discuss how the Sami identitycould be formed. In order to be able to discuss this the essay uses three different kinds of theories about identity and culture. The analysis showed that there is little information about Sami culture, identity, religion and historypresented in the four textbooks used in schools of the majority culture and that these books seem to want students to think that the Sami are troublemakers but are and should be assimilated into the majority culture..

Jag har valt att skriva om migrationen i USA mellan 1900 och 1950, detta eftersom dessa årtal var då migrationen var som störst och den har också gått till historien som bokstavligt talat just en folkrörelse.Det har pågått en jämn ström av in- och utflyttning från södern men jag tänker fokusera på den migration som skedde mellan 1900 och 1950.Det som är intressant med migrationen är att den förändrade hela USA genom att den visade att svarta kunde förändra genom att förflytta sig eftersom man därigenom började ändra infrastruktuen och maktbalansen..

Adam Smith?s economic theory is often subject to criticism, in which it is claimed to be inherently inconsistent. Recently, criticism from well-known scholars has arisen claiming Smith should be characterized a labor value theorist anticipating Karl Marx. This study seeks to analyze whether such criticism is legitimate. Firstly, the economic theory of Smith is discussed in terms of consistency, and secondly, a number of typical and main points of the critique, from the most influential of his contemporary critics, are lifted up and analyzed.