Att färdas med tåg är idag ett vanligt sätt att transportera sig. Under resan hinner man blicka ut genom fönstret och samtidigt skaffa sig en bild av miljön utanför. Vilket intryck vi får beror på vad vi ser utanför fönstret och kan således påverkas av hur miljön är utformad. Städer kämpar ständigt för att bli attraktiva. Vanligt är att infarter från bil-vägen planeras för att ge ett bra välkomnande och man arbetar för att ge ett bra intryck. När man istället passerar en stad i ett tåg möts man ofta av monotona industrimiljöer, parkeringar och bullerplank.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.

Idag finns de varor vi behöver tillgängliga att köpa och de tillverkas ofta långt bort i andra delar av världen. Tyg-, sybehörs- och garnaffärer läggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra själv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i gränslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmärksamma, tillgängliggöra, förändra eller förbättra någonting, nära eller i en annan del av världen, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frågeställningen: Hur förhåller sig barn i åldrarna elva och tolv år till möjligheten att lämna avtryck i en offentlig miljö i området där de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt på biblioteket i en förort i södra Stockholm där ett rum för 9-13-åringar skulle skapas.

Kameraövervakningen i samhället ökar idag kraftigt. Statistik från BRÅ visar att den tillståndspliktiga och anmälningspliktiga kameraövervakningen ökat från knappt 5000 tillstånd 1999 till 6100 tillstånd och 3200 anmälningar om kameraövervakning i början av 2002. Samtidigt som användningen av kam-eraövervakning ökat har också toleransen för kameraövervakning ökat. Detta har även samverkat med att lagstiftningen utvecklats och det blivit lättare att få använda kameraövervakning.Tillstånd eller anmälan till länsstyrelsen om kameraövervakning måste i de flesta fall göras för att kame-raövervakning, om den kan användas för personövervakning, skall vara tillåten då övervakningen skall ske på plats dit allmänheten har tillträde. Uppsatsen behandlar de huvudsakliga reglerna kring kameraö-vervakning och hur lagstiftningen förändrats sedan den första regleringen infördes i och med lagen om TV-övervakning, via lagen om övervakningskameror (ÖKL), till den nu gällande lagen om allmän ka-meraövervakning (LAK).

Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring på semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lång fältstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gått till väga. För att få en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vår studie intervjuat olika aktörer såsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del är hur denna lilla ö så snabbt kunnat växa fram till vad många i västvärlden kallar ett paradis. Vi åkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.Uppsatsen fokuserar på de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumärkesbyggande samt platsimage.

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

För att uppnå målet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal åtgärder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktäriseras den svenska landsbygden av urbanisering, låg ekonomisk tillväxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv står svenska livsmedelsproducenter på landsbygden inom de gröna näringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats på tio år och det är något som inte sker i linje med målet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden står för en central del av den hållbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebär negativa miljökonsekvenser och därmed kan inte en hållbar samhällsutveckling nås.

Med hållbar stadsplanering menas en planering som värnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta område berörs såväl tekniska som fysiskaaspekter inom samhället. Rapporten fokuserar på hållbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med Borås Stad har en analys gällande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet är att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vägledande inom arbetet med hållbar stadsplanering.Målet är undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.Frågeställningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillämpas vid daglig kommunal stadsplanering.

Kameraövervakningen i samhället ökar idag kraftigt. Statistik från BRÅ visar att den tillståndspliktiga och anmälningspliktiga kameraövervakningen ökat från knappt 5000 tillstånd 1999 till 6100 tillstånd och 3200 anmälningar om kameraövervakning i början av 2002. Samtidigt som användningen av kam-eraövervakning ökat har också toleransen för kameraövervakning ökat. Detta har även samverkat med att lagstiftningen utvecklats och det blivit lättare att få använda kameraövervakning.Tillstånd eller anmälan till länsstyrelsen om kameraövervakning måste i de flesta fall göras för att kame-raövervakning, om den kan användas för personövervakning, skall vara tillåten då övervakningen skall ske på plats dit allmänheten har tillträde. Uppsatsen behandlar de huvudsakliga reglerna kring kameraö-vervakning och hur lagstiftningen förändrats sedan den första regleringen infördes i och med lagen om TV-övervakning, via lagen om övervakningskameror (ÖKL), till den nu gällande lagen om allmän ka-meraövervakning (LAK).

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.

Uppsala stad genomgår en stor förtätning och den urbana karaktären breder ut sig i allt större skala. Ett område i stadens östra del mellan stadsdelarna Sala backe och Årsta står inför en omfattande exploatering. På en yta motsvarande 80 hektar ska 2500 nya lägenheter och olika serviceinrättningar byggas. Satsningen på nya parker i samband med exploateringen är begränsad till endast en ny kvarterspark. Med ett öppet åkerlandskap utanför stadsgränsen och en dålig variation av parker innanför, är bristen på kvalitativa grönområden stor i denna del av staden.

Hållbar utveckling har blivit till ett välanvänt begrepp som innehar många betydelser beroende på arbetsområde och sammanhang. Syftet med arbetet är att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och därigenom öka möjligheterna att utvecklingen och arbetet med hållbar utveckling fortlöper. Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, därefter har strategier som bidrar till hållbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som är användbara vid gestaltning för hållbar utveckling formuleras utifrån litteraturstudier. I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara användbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hållbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mångfalden, stadsodling, medborgarnas anknytning till Platsen och Platsens identitet samt medborgarinflytande. I nästa steg studeras exempelprojekt med en hållbarhetsinriktning. Strategierna från litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktär hämtade från verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlättande för socialt liv och interaktion Inspirerad av exempelprojekten och baserat på den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett område i södra Stockholm. Gestaltningen är ett sätt att exemplifiera och tillämpa kunskapen.

1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som världen har skådat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den här studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 år efter att folkmordet startade, under våren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav två exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. Frågeställningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur påverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien används dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.

SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgått från klassrummen som är skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lärarens roll har förändrats från en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet så har önskemålen på klassrummen också förändrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulära klassrummets hierarki och istället tillämpa ett kvadratiskt klassrum på 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste Platsen i området ? eklunden ? finns både grupprum och uteplats.

Syfte: denna uppsats ämnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begränsningar det finns för turismen gällande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar på vad som kan uppstå när aktörer från olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. Därtill diskuteras vad som krävs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hållbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras när den är etablerad i ett kulturskyddat område. Här diskuteras även vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har används där sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.