Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invÄnare. Det Àr ett litet samhÀlle med allt vad det innebÀr. Varför vÀljer man att bo sÄ? Vilken sorts livsmiljö Àr Skillingaryd? Vad Àr det som gör orten attraktiv? För att besvara frÄgorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd Àr och som speglar hur Skillingarydsborna ser pÄ sin ort och pÄ sin vardag pÄ orten. För att fÄ en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrÄgas en samling personer som bor pÄ orten eller har en koppling till orten om deras syn pÄ samhÀllet.

Detta examensarbete behandlar den sociala hÄllbarhetsaspekten och utgÄr ifrÄn normativa principer för ett omrÄdes utveckling. Arbetet görs tillsammans med Akademiska Hus i Lund, som Àr ett fastighetsbolag som bygger och förvaltar lokaler för den akademiska vÀrlden. OmrÄdet som ska utvecklas tillhör konceptutvecklingsprojektet ?KunskapsstrÄket?, som innebÀr att utveckla ett attraktivt, levande omrÄde, med noder som knyts samman med resten av Lund. Uppsatsen bestÄr av tvÄ huvudmoment, en teoretisk del och en förstudie. Den teoretiska delen har sin utgÄngspunkt i teorier kring hÄllbarhet och olika former av kapital, vilka resulterar i en analysmodell. Förstudien utgör en projektplan för ?Program för social hÄllbarhetsanalys?, som Àr ett processverktyg för omrÄdesutveckling. En kvalitativ metod anvÀnds i detta arbete genom intervjuer.

TvÄ av arkitekturhistoriens frÀmsta teoretiker, Andrea Palladio (1508-80) och Le Corbusier (1887-1965), Àr goda representanter för arkitekturens tvÄ huvudgrenar; klassicismen och modernismen. Samtidigt som arkitekterna i mycket utgör varandras motpoler, verkade de bÄda för strikta ideal betrÀffande hur god arkitektur skall utföras. Deras respektive avtryck i historien bör inte passeras onÀmnda i den hastigaste av sammanfattningar; palladianismen anvÀndes som stilbegrepp fram tills pÄ 1920-talet dÄ Le Corbusiers lÀror tog avstamp för att alltjÀmt hemsöka oss i dagens hÀrskandenyfunktionalism.Idén att stÀlla dessa giganter mot varandra, jÀmföra deras huvudsakliga stÄndpunkter och söka sammanföra dessa i en ny form av kompositstil, vÀcktes efter en inventering av den plats som projektet Àr avsett att behandla. NÀromrÄdet kring platsen intill FyrisÄn i Uppsala, erbjuder en rad arkitektoniska stilar frÄn 1800-talets empir till modern nyfunkis. Allra nÀrmast ligger ett postmoderntbostadshus och ett modernistiskt kontorskomplex i corbusiansk anda.

I mÄnga Är har mÀnniskor jorden runt varit fascinerade av skrÀck och nÄgonting som gett dem en adrenalinkick eller kÀnsla av sorg. DÀrför har mÄnga spÀnnande sevÀrdheter uppkommit, som exempelvis London Dungeons och Auschwitz. Detta har blivit en ny trend i turismen och har utvecklats vÀldigt mycket utomlands; mÀnniskor vill betala för att se och ta del av elÀnde och misÀr. Det lockar mÄnga olika grupper av ÄskÄdare, frÀmst skolgrupper men Àven enskilda personer som vill veta mer om historian bakom platsen. Detta Àr Àven ett stort intresse hos oss (Amera och Elin) och blev dÀrmed ett sjÀlvklart val nÀr vi bestÀmde oss för att utföra denna studie.Syftet med föreliggande studie Àr att belysa förutsÀttningarna för att utveckla brun turism i Halmstad.

Det har bedrivits mycket forskning kring förskolornas innemiljö under mÄnga Är, men utemiljön har inte alls fÄtt samma uppmÀrksamhet. VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr dÀrför att undersöka hur förskolans utemiljö kan utformas sÄ att den ska tilltala barnen och ge dem möjlighet till möten för utforskande, lÀrande och lek enligt förskolepedagogers erfarenheter.Som metod har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika förskolor. TvÄ av förskolorna Àr s.k. uteförskolor, en har uteprofil och en Àr av mer traditionell typ. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av deltagande miljöobservationer för att fÄ en bÀttre förstÄelse för vÄra intervjusvar.De viktigaste slutsatserna som vi har kunnat dra Àr att en variationsrik miljö med möjligheter till spÀnning och utmaningar Àr utvecklande för barnens lekar enligt de intervjuade förskolepedagogerna och enligt litteratur om förskolors utemiljö.

I min uppsats undersöker jag om det gÄr att hitta en mer anvÀndbar bild av begreppet ?kreativitet? och föra in den i bildundervisningen. Jag reder ut kreativitetens grunder och stÀller upp ett antal anvÀndbara förutsÀttningar som jag tar med mig till en undersökning pÄ en partnerskola. HÀr ville jag undersöka hur eleverna tar emot och genomför ett platsspecifikt konstprojekt dÀr omstÀndigheterna speglar de kunskaper jag funnit i uppsatsarbetet. Vidare redovisar jag denna undersökning och diskuterar mina observationer dÀrifrÄn.

Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera bĂ„de som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska frĂ€mja lek och Ă€ventyr, men ocksĂ„ vara en plats för sport och tĂ€vling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De krĂ€ver nĂ€rhet och inte minst visuell kontakt, men ocksĂ„ avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden frĂ„n staden? Det saknas bra förbindelse frĂ„n Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bĂ€st tillvara pĂ„ Ă„-rummet, utan att ta för mycket av Ă„-rummet?  Tomten har ett kĂ€nsligt lĂ€ge med hundraĂ„riga ekar och med direkt nĂ€rhet till Ă„rummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skĂ€rningspunkter.

Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.

Sammanfattning Stadens offentliga rum Àr en viktig arena för stadslivet. Detta pÄstÄende har varit utgÄngspunkten för att undersöka de fysiska förutsÀttningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan mÀnniskor. MÀnniskor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas dÀr. Det kan vara sÄ enkelt som att titta pÄ andra mÀnniskor, men dÄ mÄste mÀnniskor vÀlja att uppehÄlla sig just pÄ den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlÀttar eller försvÄrar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön.

MĂ„nga konstmuseum vĂ€nder vĂ€rlden ryggen, och deltar inte i stadslivet. SĂ„ Ă€r inte fallet med nya Uppsala Konstmuseum, som bĂ„de tar plats i staden, och lĂ„ter staden ta plats i museet.Uppsala Ă€r rikt pĂ„ symboler - sen gammalt finns det domkyrkan, slottet och universitetet, men Ă€r det verkligen vad dagens Uppsalabor identifierar sig med? Svaret ligger i FyrisĂ„n, som dominerar stadsrummet, och Uppsalas sinne. Omhuldad men samtidigt vĂ€rdebefriad förenar den det kyrkliga, det borgerliga och det studentikosa Uppsala. Årummet delar staden, men ger en unik stadskaraktĂ€r i utbyte.Museet spelar pĂ„ denna karaktĂ€r, men lĂ€mnar ocksĂ„ plats för de andra monumenten, och ger utrymme för egen tolkning av vad Uppsalas sjĂ€l bestĂ„r av, och hur ett museum kan bidra till denna.PĂ„ platsen fanns tidigare endast parkering.

Idag pÄgÄr pÄ mÄnga stÀllen i landet en bortbyggnad av grönomrÄden i stÀder och tÀtorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer vÀxer. Dock finns det fredade ytor i vÄra stÀder ? kyrkogÄrdarna och begravningsplatserna. MÄlet med det hÀr arbetet Àr att, med avstamp i historien, ta reda pÄ vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i vÄra framtida samhÀllen. Begravningsplatsen Àr en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det Àr en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och bÄde platsen och besökaren ska behandlas med respekt. Det hÀr arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den anvÀnts.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ samlingens funktion som en sprÄklig mötesplats samt hur förskollÀrare förhÄller sig och om deras intentioner realiseras i en samlingssituation. Intervjuer och observationer Àr de valda metoderna för denna studie. Intervjuer genomfördes med tre stycken olika förskollÀrare och det genomfördes ocksÄ observationer av tre stycken samlingar som dessa förskollÀrare höll i. Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna ser den traditionella samlingen som ett tillfÀlle dÀr alla barn kan mötas och kÀnna en samhörighet. FörskollÀrarna i studien menar att samlingen Àr ett tillfÀlle dÄ sprÄkutveckling kan ske, men de Àr samtidigt kritiska till samlingens funktion och menar att det sprÄkliga utbytet hamnar i skymundan.

Det hÀr examensarbetet undersöker arkitektur som ett medel att förhöja en naturupplevelse. Det utforskar hur en byggnad kan fungera som ett pedagogiskt verktyg som genom kunskap inspirerar och underlÀttar för besökaren att upptÀcka mer av miljön. Studier av rumsliga samband, materialitet och visuella kopplingar har resulterat i en vertikal rörelse genom det 28 meter höga besökscentrum som överblickar den omgivande naturen och dess olika naturtyper.Kopplade till utstÀllningarna i naturumet finns paviljonger utplacerade i respektive naturtyp, vilka fungerar som utposter med information och specifika aktiviteter. De sex utposterna syns frÄn respektive naturtyps utstÀllningsplan i naturumstornet och fungerar som stationer i en rundvandring genom omrÄdet, dÀr besökare lockas att undersöka naturen pÄ egen hand.OmrÄdet Àr en av NaturvÄrdsverket föreslagen nationalpark, vars mosaik av naturtyper samverkar till en unik miljö. Naturumet Àr placerat mitt i skogen, i ett av de tvÄ provbrott som gjorts hÀr i planerandet av ett större kalkbrott pÄ platsen.

Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera bĂ„de som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska frĂ€mja lek och Ă€ventyr, men ocksĂ„ vara en plats för sport och tĂ€vling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De krĂ€ver nĂ€rhet och inte minst visuell kontakt, men ocksĂ„ avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden frĂ„n staden? Det saknas bra förbindelse frĂ„n Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bĂ€st tillvara pĂ„ Ă„-rummet, utan att ta för mycket av Ă„-rummet?  Tomten har ett kĂ€nsligt lĂ€ge med hundraĂ„riga ekar och med direkt nĂ€rhet till Ă„rummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skĂ€rningspunkter.

DÀr hav möter land kan det ske spÀnnande saker. Eller rÀttare sagt, dÀr hav möter land borde det ske spÀnnande saker. Med den instÀllningen gick jag in i ett projekt som syftar till att lyfta fram ett sÄdant vattennÀra omrÄde och utsÀtta det för undersökning och komma med förslag pÄ förÀndring. Tanken Àr att synliggöra gestaltningsprocessen med allt vad det innebÀr: sökandet efter form, funktion och mening. Platsen för arbetet Àr en del av Visby hamn och det Àr idag en plats utan riktig identitet.