Syftet med detta arbete Àr att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgÀnglig. Arbetet utgÄr frÄn en fallstudie av det planerade kajstrÄket BorgmÀstarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten frÄn inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till BorgmÀstarebryggan, planens överensstÀmmelse med kommunens mÄl för att skapa en attraktiv och tillgÀnglig plats. DÀrefter kommer en kritisk lÀsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgÀnglighet. BorgmÀstarebryggans tÀnkta utformning skapar mÄnga goda förutsÀttningar för att bli en attraktiv och tillgÀnglig plats för allmÀnheten.

Den hÀr kandidatuppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur uppfattas i svensk media. UtgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen Hur förhÄller sig samtida debatt om landskapsarkitektur till begreppen ekologi, sociologi, estetik samt genius loci? Med ett urval frÄn bÄde fackpress och dagspress sovrades de aktuella artiklarna ut. De handlar om det prisade omrÄdet Hammarby Sjöstad i sydvÀstra Stockholm och skrevs Är 2000?2010.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska stÀllningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgÄr frÄn Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, dÀr utomhuspedagogik ses som att: lÀrandets rum flyttas ut, vÀxelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lÀrandet Àr av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik pÄ samma sÀtt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrÄn de didaktiska stÀllningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hÀlsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansÄg inte att platsen för lÀrandet hade nÄgon betydelse utan de menade istÀllet att planeringen Àr det som betyder nÄgot. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik pÄ respektive förskolor och skola..

TÀvling som arbetsform kan vara en del av landskapsarkitektyrket. Kommuner och privata aktörer utlyser ofta landskapsarkitekturtÀvlingar, i samband med nya projekt. Redan under studietiden kan studenter prova pÄ denna arbetsform, som för framtiden kan ge en bra erfarenhet och bli en merit att visa upp som referensprojekt. Linköpings kommun har, i samband med planering av en ny stadsdel, Vallastaden, initierat en allmÀn tÀvling. Uppdraget Àr att omgestalta den redan befintliga lekplatsen Lill-Valla, en attraktiv mötesplats som fÄr utstÄ hÄrt tryck och slitage. MÄlet med detta kandidatarbete Àr att genomföra ett gestaltande tÀvlingsförslag som ska vara Linköpings kommun tillhanda den 28 maj 2012.

Vindkraften expanderar allt mer i Sverige och Ärsproduktionen ökade till 6,1 TWh Är 2011, vilket Àr en ökning med 74 % jÀmfört med 2010.De nya vindkraftverken som sÀtts upp idag Àr oftast av effektstorlekarna 2 000 ? 3 000 kW. De som restes tidigare Àr omkring 200 ? 600 kW. I Sverige finns det mÄnga vindkraftverk som har varit i drift under en lÀngre tid, och det Àr flera som passerat sin tekniska livslÀngd pÄ 20 Är.

Detta examensarbete handlar om hur man med olika skötselÄtgÀrder kan pÄverka den biologiska mÄngfalden vid vÄtmarker. VÄtmarkernas vÀrde har tidigare ansetts vara smÄ. Man drÀnerade och fyllde igen orÀkneliga vÄtmarker i slutet av 1800- talet för att skapa odlingsmark. NÀr vÄtmarkerna försvann minskade livsbetingelserna för de vÀxter och djuren som levde i dessa miljöer, bland annat p.g.a. ökade nÀringsutslÀpp och föroreningar frÄn stad och jordbruk som försÀmrade vatten- och livskvalitén. Idag har behovet av vÄtmarkens betydelse omvÀrderats.

Studien har undersökt Botrygg ABs stÀlltider och uppkomsten av byggavfall. MÄlet har varit att optimera stÀlltiderna och minimera byggavfallet. Metoderna som ansÄgs vara lÀmpligast för studien var intervjuer, framtagning av statistik samt observationer. Detta genomfördes pÄ tvÄ av Botrygg ABs byggarbetsplatser med specifikt fokus pÄ platsen Kv. Duvkullen.

Hur vi uppfattar vÄr omgivning pÄverkas av alla vÄra fem sinnen, dÀr denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i hörseln och det vi hör. UtifrÄn en litteraturstudie och egna reflektioner har ljuds betydelse och hur det pÄverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att öka förstÄelsen för vad ljud betyder för vÄrt vÀlbefinnande och hur vi som landskapsarkitekter kan ha ljudet i Ätanke nÀr vi gestaltar utemiljön. Ljud Àr mer Àn den fysiska ljudvÄgen. Det kan ge oss information om vÄr omgivning, spegla rörelser, underlÀtta orienterbarheten och vara en del av hur vi uppfattar rumslighet. Vi hör hela tiden, men lyssnar inte alltid medvetet.

Globaliseringen som stÀndigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli pÄverka de av kulturella interaktionerna pÄ platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig pÄ en destination sÄ ökar Àven de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns pÄ platsen.Forskning som Àr inriktad pÄ enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anstÀllda i organisationer, de mÀnniskor som kommer ifrÄn olika kulturer och som kÀmpar för att förstÄ likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör Àndra sin "makeup" till en med mÄngkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nÄ konkurrensfördelar beror pÄ andra grundlÀggande orsaker. NÀr vÀrlden krymper genom globalisering och allt fler mÀnniskor bor och arbetar i andra lÀnder sÄ ökar kontakten med mÀnniskor som kommer ifrÄn mycket diversifierade ursprung.En förbÀttring och hantering av mÀnniskor med olika kulturella ursprung krÀver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas sÄ effektivt som möjligt som företag.

Detta examensarbete bestÄr av ett gestaltningsförslag till VÄrdcentralen Citys entré vid Kungsgatan 39 i Eskilstuna. Hela fastigheten tillhör Landstinget Sörmland och förvaltas av landstingets Facility Management-enhet. SjÀlva entrén tillhör landstingets sÄ kallade ?övriga ytor?. Entrén Àr Àven entré till nÄgra övriga verksamheter, vissa helt eller delvis kopplade till landstinget, andra helt fristÄende.

Hovdala slott ligger mjukt inbĂ€ddat i en sĂ€nka vid GöingeĂ„sen och nĂ€ra Finjasjön, ungefĂ€r 7 km söder om HĂ€ssleholm i SkĂ„ne. GĂ„rden som har anor frĂ„n medeltiden, Ă€gs idag av Statens fastighetsverk, medan HĂ€ssleholms kommun har hand om drift och skötsel. 1947 blev det byggnadsminnesförklarat och fungerar idag som rekreationsomrĂ„de för allmĂ€nheten. MĂ„let med detta arbete Ă€r att presentera ett gestaltningsförslag till inre borggĂ„rden, med syftet att levandegöra och tillföra mervĂ€rde, utan att förstöra de befintliga vĂ€rdena. Ödmjukhet inför den enkla och rofyllda miljön har varit viktig.

Den övre delen av rhododendrondalen i Göteborgs Botaniska TrÀdgÄrd Àr relativt nyanlagd, ombyggnaden startade i början av 1990-talet, med vÀxtmaterial frÄn insamlingsresor runt om i vÀrlden. Rhododendronen har hÀr fÄtt en underordnad plats pÄ grund av de starkvÀxande perennerna som nu helt dominerar platsen under sommarmÄnaderna. DÀremot Àr nedre delen av rhododendrondalen inte förÀndra alls. Resultatet har nu blivit att den övre och nedre delen av rhododendrondalen skiljer sig, genom att den övre delen Àr mer genomarbetad. Den nedre delen har inte alls ett lika utvecklat gÄngsystem som den över delen har och det finns inte den mÀngden av olika perenner.

Hur vi uppfattar vÄr omgivning pÄverkas av alla vÄra fem sinnen, dÀr denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i hörseln och det vi hör. UtifrÄn en litteraturstudie och egna reflektioner har ljuds betydelse och hur det pÄverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att öka förstÄelsen för vad ljud betyder för vÄrt vÀlbefinnande och hur vi som landskapsarkitekter kan ha ljudet i Ätanke nÀr vi gestaltar utemiljön. Ljud Àr mer Àn den fysiska ljudvÄgen. Det kan ge oss information om vÄr omgivning, spegla rörelser, underlÀtta orienterbarheten och vara en del av hur vi uppfattar rumslighet. Vi hör hela tiden, men lyssnar inte alltid medvetet.

De symboler som en gĂ„ng upplevdes som autentiska har blivit globaliserade och den traditionella souvenirens autenticitet ifrĂ„gasĂ€tts dĂ€rför i dagens samhĂ€lle. Det finns sĂ„ledes skĂ€l till att diskutera hur giltiga de existerande definitionerna av souveniren verkligen Ă€r bland dagens och morgondagens resenĂ€rer ? Ă„ttiotalisterna.Syftet med denna uppsats var att undersöka souvenirens mening och innebörd bland Ă„ttiotalister.Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjĂ€lp av snöbollstekniken, tio enskilda djupintervjuer med personer födda mellan 1982 och 1985. Dessa intervjuer tolkades frĂ„n en hermeneutisk ansats. Åttiotalisters syn pĂ„ souveniren överrensstĂ€mmer inte med de existerande definitionerna. IstĂ€llet för att se en souvenir som ett föremĂ„l med uppenbar och synlig koppling till platsen har den emotionella aspekten blivit viktigare.

I föreliggande uppsats observeras tvÄ SFI-studerande pÄ sina respektive praktikplatser, en skola och en förskola. Ambitionen med undersökningen Àr att beskriva och analysera nÄgra kommunikativa situationer som SFI-praktikanter kan stÀllas inför och bör behÀrska pÄ sina praktikplatser. Jag frÄgar mig om deltagarna besitter de kompetenser som behövs pÄ praktikplatsen och vilka situationer som bereder dem mest svÄrigheter. Slutligen undrar jag om de praktikplatser deltagarna placerats pÄ Àr bra praktikplatser ur sprÄkutvecklingssynpunkt och försöker se vilka faktorer som pÄverkar detta. Jag kommer fram till att deltagaren som praktiserade pÄ en grundskola stÀlldes inför mÄnga skiftande kommunikativa situationer och ocksÄ ofta besatt de kommunikativa kompetenser som krÀvdes.