Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Uppsalas nya konstmuseum har fÄtt sina proportioner frÄn det som redan innan fanns pÄ platsen. Godsmagasinet, en lÄg avlÄng tegelbyggnad frÄn 1908, har gett det nya museet dess form. Magasinet och museet strÀcker ut sig lÀngs varandra. Mellan dem byggs ett nytt torg pÄ vad som tidigare var en parkeringsplats. I bÄda Àndarna av byggnaderna leder trappor upp till torget som Àr upphöjt en bit ovanför trotoaren, i samma höjd som godsmagasinets gamla lastkaj. Idag inrymmer magasinet ett kafé, tvÄ butiker och en jazzklubb.

Denna uppsatts Àr ett kandidatarbete pÄ programmet för Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem pÄ samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i BergÄsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstÄtt undersöks, och hur dessa aktörer Àven begrÀnsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas pÄverkan pÄ processen.

I urbana miljöer har antalet stressrelaterade sjukdomar ökat. En healing garden eller rehabiliteringstrÀdgÄrd Àr speciellt designad för att minska stress och öka ÄterhÀmtning. Syftet med arbetet Àr att identifiera de stressreducerande designprinciperna för en healing garden och undersöka hur de kan anvÀndas i en omgestaltning av en stressig plats i staden för att dÀmpa stress och möjliggöra ÄterhÀmtning för besökarna. Arbetet avgrÀnsas till helande trÀdgÄrdar med syfte att motverka stress. Det finns inget svar pÄ varför en vistelse i en helande trÀdgÄrd har en ÄterhÀmtande effekt men det finns studier som visar att de har det. Olika teorier presenteras, bland annat att vi mÀnniskor evolutionÀrt sett Àr mer anpassade till ett liv i naturen och att det dÀrmed har en lugnande effekt. En annan teori Àr att vÀlmÄende kommer som följd av aktivitet i trÀdgÄrden. Vi valde att omgestalta Uppsala Resecentrum eftersom det Àr en plats dÀr mÄnga mÀnniskor dagligen passerar och som vi upplever som stressig.

Vad Àr ett ?Urban building??Den första tanken som slog mig var en byggnad liknande ett komplex, med en mÀngd olika funktioner.DÀrför blev det ett sjÀlvklart val för mig var byggnadens footprint skulle vara, nÀr jag sÄg den "övergivna" landsplÀtten. Jag skulle vilja kalla den för en tom lucka kanske. Vidare tÀnkte jag vad detta komplex av byggnad skulle vara. För mig var det viktigt att skapa en mötesplats för mÀnniskor, men med det sagt, inte ett kommersiellt centrum.

Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

Arbetet Ă€r ett förslag i en arkitekttĂ€vling pĂ„ ett nytt bostads- ochhandelsomrĂ„de i ÅmĂ„ls kommun. Platserna som behandlas Ă€rMĂ„keberg och Norra Hamnplan som tillsammans bildar en yta pĂ„cirka 50 000m2. GodkĂ€nns förslaget av kommunen sĂ„ Ă€r avsiktenden att det skall ge ett underlag för en inledande dialog medkommuninvĂ„nare och som stöd i det kommande detaljplanearbetet.Man vill Ă€ven illustrera omrĂ„dets möjligheter till förtĂ€tning avstaden och med en ny funktionsblandad stadsdel knyta stadskĂ€rnanskontakt med vattnet. Rapporten beskriver behovet ochförutsĂ€ttningarna för utformningen av omrĂ„det. För att nĂ„ fram tillmĂ„let av arbetet genomfördes en litteraturstudie, skisser ochstudiebesök för analysering av platsen.

I detta examensarbete har jag utgÄtt frÄn teorier om klimat och mÀnniska och den energi som jag tror finns i grÀnssnittet mellan mÀnskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgÄtt frÄn att bÄde mÀnskliga aktiviteter och naturliga cykler pÄverkar klimatet och att det Àr den sammanlagda pÄverkan som utgör resultatet. Jag har gÄtt vidare frÄn denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan pÄvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en frÄga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svÄrlÀslig information. Jag har strÀvat efter att lyfta/skildra klimatet och dess förÀnderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjÀlp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om pÄ olika platser och lÄtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgÀnglig för fler Àn de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrÄgor. MÄlet Àr att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta bÄde mÀnsklig och naturlig pÄverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med Àr belÀgen pÄ MöllevÄngen i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och lÀge, som jag ansett vara nödvÀndiga för mitt projekt. Jag valde Àven platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta omrÄde som har stor brist pÄ grönytor, kan svara till fler intressen Àn de som jag sjÀlv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skÄnskt Äkerlandskap, utrullat pÄ platsen. Ett nÀt av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende pÄ brukarnas önskemÄl. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande vÀder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat pÄverkas av förÀndring i pÄverkan frÄn bÄde mÀnniska och natur.

Valet av Àmne grundar sig i det rÄdande intresset av rehabiliterings- och habiliteringsformer i natur- och utomhusmiljö. Arbete ska leda fram till ett gestaltningsförslag av en stimulerande utemiljö för personer med autistiskt syndrom. Platsen för gestaltningen Àr dagligverksamheten, Margaretahemmet i Lund. Verksamheten efterfrÄgar ett gestaltningsförslag till deras atriumgÄrd i anslutning till byggnaden. Att utevistelse och gröna miljöer har en positiv inverkan pÄ mÀnniskan Àr forskarna överens om. Det finns en efterfrÄgan av behovsanpassade utemiljöer i anslutning till habiliteringsverksamheter. Vid ett samarbete mellan professionerna kan dessa utemiljöer förÀndras och förbÀttra.

HÀr Àr norr, hÀr Àr Stockholm simmande palats och ruckel.Tomas Tranströmer: Inomhuset Àr oÀndligt ur För levande och döda (1989)Skeppsbron i Stockholm Àr ett stadsrum i förÀndring. I och med att Slussens ombyggnad stÄr för dörren vÀntar en ny framtid platsen. Den Àger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och sjÀllös. Trots sin historia som Sveriges frÀmsta hamn och marknadsplats Àr det fÄ som avsiktligen kommer hit.I mitt projekt har jag försökt att, med hjÀlp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktÀr och sjÀl, samt utifrÄn vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget Àr en sekvens som gradvis behÄller, skalar av och skippar befintliga tullhus.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Platsen för projektet Àr bergskanten mellan Hornsbruksgatan och Högalidsparken pÄ Södermalm i Stockholm. Platsen prÀglas av en stark tvÄsidighet, mellan gata och park, som jag valt att ta fasta pÄ i mitt projekt Àven i programmet. MÄnga vill bo i Stockholms innerstad men fÄ Àr priviligerade att faktiskt kunna göra det och dÀrför har det varit viktigt för mig att bygga effektiva bostÀder dÀr bostadsytan kan anvÀndas effektivt för att fler ska fÄ plats att bo i staden. Jag har ritat fyra hus dÀr studenter och familjer med förÀnderliga behov av bostadsyta kan leva i symbios. Detta tack vare sina olikheter med olika krav och önskningar pÄ bostaden.

Sverige har 1936 tÀtorter (Boverket, 2006) varav flera av dem Àr orter med mindre Àn 2000 invÄnare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land Àr vÀldokumenterade och analyserade, planering i stÀder finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa Àr den lilla tÀtorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tÀtorten Àr och vilken slags planering och livsmiljö som finns dÀr.

Denna uppsatts Àr ett kandidatarbete pÄ programmet för Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem pÄ samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i BergÄsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstÄtt undersöks, och hur dessa aktörer Àven begrÀnsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas pÄverkan pÄ processen. DÀrefter undersöks hur Karlskrona kommun avser hantera platsens problem i framtiden, och hur kommunen planerar att hantera problem pÄ liknande platser i staden. Den problematik som undersöks hÀr liknar förutsÀttningarna i BergÄsa med olika trafiksystem i konflikt.

Runt om i vÀrlden ökar produktionen av elektricitet frÄn solenergi och Sverige Àr inget undantag. HÀr uppnÄr dÀremot solelens andel av totala elproduktionen mindre Ànen promille. I denna rapport har vi dÀrför utvÀrderathur mycket potentiell takyta som finns att tillgÄ i Tranemo kommun. För att evaluera detta har det gjorts en fÀltstudie tillsammans med samarbetspartnern Tranemo kommun dÀr företag och kommunala byggnader undersökts. DÀrifrÄn har takytors area, lutning och vÀderstreckdokumenterats för att med vÄr egenkonstruerade berÀkningsmodell utrÀknalÀmpligheten för platsen.