Detta kandidatarbete uppfördes vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna, under vĂ„rterminen 2012 efter en introduktion till projektet av Ramböll, Uppsala. MĂ„let med studien var att undersöka hur det gĂ„r att underlĂ€tta för fotgĂ€ngare och cyklister att röra sig utmed lĂ€nsvĂ€g 255 pĂ„ ett sĂ€kert och trivsamt sĂ€tt, samt att undersöka vilken möjlighet landskapet har att klara dessa förĂ€ndringar. Ämnet knyter samman flera viktiga aspekter för en landskapsarkitekt dĂ„ arbetet behandlar en frĂ„ga som Ă€r viktig bĂ„de ur gestaltnings- och planeringsperspektiv samt har stor betydelse för samhĂ€llets invĂ„nare och för naturens hĂ„llbaret. DĂ„ strĂ€ckan som studerades Ă€r nĂ€stan tvĂ„ mil lĂ„ng gjordes studien pĂ„ en övergripande nivĂ„ med landskapets helhet i fokus. I analysen lades sĂ€rskild vikt vid visuella upplevelsevĂ€rden som kan uppfattas i gĂ„ng- och cykelfart, det vill sĂ€ga stora landskapselement och variation av naturtyper. Även perceptuella vĂ€rden sĂ„som fysisk bekvĂ€mlighet samt kĂ€nslomĂ€ssiga upplevelser studerades.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsÀttningar till anvÀndning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de Äterfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks nÄgra teorier inom omrÄdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som frÀmst pÄverkar Àr; upplevelsen av platsbildning, skalnivÄns pÄverkan av upplevd aktivitetsnivÄ, platsens integration i förhÄllande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika mÄlgrupper kan anvÀnda sig av den, men ocksÄ för hur hierarkin mellan olika anvÀndningsomrÄden blir.

Jag har alltid tyckt om att arbeta med vÀxter som ger karaktÀr. Under mina tre Är pÄ SLU i Alnarp vÀxte det fram smÄ idéer kring vad jag kunde tÀnka mig att skriva om i mitt examensarbete. Hur kan man arbeta med vÀxter för att skapa olika effekter, teman eller röda trÄdar genom anlÀggningar? Genom min litteraturstudie har jag fÄtt reda pÄ historien bakom naturlika planteringar; hur kommunerna i Sverige började omprioritera skötseln i parker pÄ 1960-1970-talen dÄ skötselkostnaderna behövde minskas. Det togs upp hur det ska gestaltas för att efterlikna naturen, men Àven att kunskapen inom projekteringen och arbetet med naturlika planteringar mÄste bli bÀttre.

Fytoremediering Àr en relativt ny saneringsmetod men har de senaste Ären blivit mer uppmÀrksammad inom forskning. Fytoremediering bygger pÄ vÀxters naturliga förmÄga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer dÀr vÀxter kan ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen och pÄ sÄ sÀtt sanera föroreningar pÄ ett biologiskt hÄllbart sÀtt. VÄra stÀder blir alltmer tÀtbefolkade i och med befolkningsökningen i vÀrlden och en stigande inflyttning till stÀderna. Det finns mÄnga outnyttjade postindustriella omrÄden i dagens stÀder som lÀmnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för mÀnniskors hÀlsa, djur och natur. Dessa sÄ kallade brownfields kan fÄ en ny anvÀndning och pÄ sÄ sÀtt undviks exploatering av vÀrdefull natur och Äkermark. Med hjÀlp av vÀxter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen fÄr ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

Jag har tagit del av ett projekt som heter ?Platsinnovation i Swedish Lapland ?. Platsinnovation beskrivs som en principiell ny form av innovation som ska bidra till ett attraktivt och hÄllbart samhÀlle bÄde socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt. I begreppet ingÄr tre delar: fysisk gestaltning, innehÄll och platsmarknadsföring (Karlberg, 2015 & LTU, 2015). Projektet bedrivs av LuleÄ tekniska universitet (LTU) med syfte att utforska hur vi kan ta tillvara pÄ en plats identitet och förstÀrka upplevelsen av platsen.

Detta examensarbete handlar om en tĂ€tortsnĂ€ra landsbygd och hur den kan utvecklas till en boendeplats för fler mĂ€nniskor Ă€n idag. Platsen heter SydvĂ€stra Möckeln och ligger strax utanför Älmhult i södra SmĂ„land. I Älmhult ser man en befolkningsökning samtidigt som det Ă€r brist pĂ„ bostĂ€der. Det som erbjuds Ă€r tomter och villor i traditionella villaomrĂ„den. Kommunen har i sin översiktsplan pekat ut omrĂ„den för boende i SydvĂ€stra Möckeln, som ligger som lĂ€ngst sex kilometer ifrĂ„n centrum och min uppgift har varit att ta fram ett förslag pĂ„ hur utbyggnaden av detta omrĂ„de kan se ut. Titeln pĂ„ arbetet ? Blandbygd ? syftar till förslaget, dĂ€r bebyggelsen bestĂ„r av olika boendeformer för att möjliggöra tĂ€tortsnĂ€ra landsbygdsboende för olika mĂ€nniskor.

Ian Thompson anvÀnder i boken Ecology, Community and Delight ett begrepp benÀmnt tri-valent design, vilket kan jÀmstÀllas vid ett optimum för en landskapsarkitekts arbete att gestalta tilltalande platser. Thompson förklarar att begreppets kÀrna uppnÄs dÄ en plats uppvisar en harmonisk kombination av sociala, ekologiska och estetiska vÀrden samtidigt. Inom den ekologiska delen av tri-valent design belyser han vikten av ekologisk hÄllbarhet och alternativa metoder för dagvattenhantering nÀmns som en viktig del i arbetet. En typ av dagvattenanlÀggning Àr dagvattendammen, vilken Àr ett mer miljövÀnligt komplement till de idag överbelastade reningsverken. Med hjÀlp av dagvattendammar kan förorenat vatten, frÄn stÀdernas gator och tak, magasineras samt renas pÄ naturlig vÀg innan det slutligen nÄr hav och sjö.

Migration Àr resultatet av en vÀxande globaliserad ekonomi och ett utökataktivitetsmönster vilket stÀller högre krav pÄ individens rörlighet. Migration bidrarbÄde med för- och nackdelar för samhÀllsutvecklingen i ett land, en region och pÄ enplats. Ur ett kulturgeografiskt perspektiv studeras migration utifrÄn vilkaomstÀndigheter och förutsÀttningar som ligger till grund för uppkomsten avflyttströmmar, sÄ kallade push- och pullfaktorer. Push- och pullfaktorer kan kopplastill vad det Àr som gör en omlokalisering eller en plats attraktiv, vilket stÀrkerplatsattraktiviteten genom omrÄdesfaktorer. Dessa omrÄdesfaktorer pÄverkaruppfattningen om platsens kapacitet och de resurser som finns tillgÀngliga för attfrÀmja en fortsatt befolkningstillvÀxt samt hur platsen pÄverkas avbefolkningsförÀndringar som uppstÄr i och med migrationsprocesser.

Marknaderna blir idag, oavsett industri, alltmer globala vilket bidrar till högre konkurrens. Stort fokus ligger vid optimering av produktionen för att minimera kostnaderna samtidigt som att maximera sin output. Logistik har blivit en allt viktigare del av företag vid optimering eftersom det Àr ett brett omrÄde med stora förbÀttringsmöjligheter för de flesta aktörer. Transporter Àr en del av logistikomrÄdet som med högre brÀnslekostnader, krav pÄ förkortade ledtider och minimala kostnader Àr en viktig del för företag. Boliden Mineral AB, som studien utförts hos, Àr ett företag inom gruvindustrin som sedan 1924 varit aktivt med sÀte i Boliden strax utanför SkellefteÄ.

Kan Malmös Centrumkanaler med dess egenskaper som en unik, lÄngsmal och sammanhÀngande struktur anvÀndas för att möjliggöra nya rörelsemönster och mötesplatser i staden? Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur vi genom landskapsarkitektur kan utnyttja kanalens egenskaper för att skapa nya sÀtt för mÀnniskor att röra sig i Malmö och skapa nya mötesplatser för vistelse. Platsen för vÄrt examensarbete Àr de centrala delarna av Malmö, en av de snabbast vÀxande stÀderna i Europa.1-2 NÀr Malmö förtÀtas blir de öppna ytor som inte kan bebyggas Àn mer vÀrdefulla för stadens invÄnare, Centrumkanalerna Àr en sÄdan yta. Kanalerna Àr en stor sammanhÀngande offentlig yta i centrum som har förutsÀttningar att spela en viktig roll för att tillgodose Malmöiternas behov av offentliga rekreationsytor. LÀngs Centrumkanalernas strÀckning föreslÄr vi Malmös innersta ringvÀg, en ny lösning för cykeltrafiken i centrum och ett nytt obrutet strÄk för fotgÀngare. Syftet med Innersta ringvÀgen Àr att skapa ett nytt sÀtt för cyklister och fotgÀngare att röra sig och mötas i centrala Malmö.

Den hÀr rapporten om Ellinge slott Àr en produkt inom kursen ?Bevarande, vÄrd och restaurering av historiska trÀdgÄrdsanlÀggningar?. Arbetet har skett i en grupp bestÄende av Karin Henriksson, Karin Ingemansson och Eva-Marie Samuelson.Syftet med rapporten Àr att teckna Ellinge slotts landskapliga omgivningar, trÀdgÄrdar och parks historia. Syftet har Àven varit att inventera dagslÀget, samt föra en diskussion med utgÄngspunkt i detta om hur anlÀggningen lÄngsiktigt kan vÄrdas, skötas och bevaras.Sökandet kring Ellinge slotts historia har skett frÀmst genom arkivstudier, kontakter med en rad olika personer samt genom besök pÄ platsen. Vi har Àven gjort en kortare kartlÀggning av Ellinges mer allmÀnna historia.

Med en utveckling dÀr vÄra stÀder utgörs av allt tÀtare bebyggelse hÄller dess gröna miljöer pÄ att förvandlas till en exklusiv vara. För att sÀkra staden som en god miljö för mÀnniskor att leva i krÀvs att vi utnyttjar dessa miljöer till att skapa positiva upplevelser som kan stÀrka oss i vardagslivet. HÀr fÄr bostadsgÄrden en sÀrskilt viktig roll som en av vÄra mest vardagsnÀra gröna miljöer. I detta arbete undersöks hur man med brukarens tycke och smak i centrum kan skapa en hÄllbar, vÀlutnyttjad och grönskande bostadsgÄrd dÀr den givna stÄndorten anger förutsÀttningarna. För att hitta nÄgra verkliga förutsÀttningar att arbeta mot har jag valt att göra ett utformningsförslag till en större bostadsgÄrd i Lund. BostadsgÄrden tillhör BostadsrÀttsföreningen Solhöjden. UtgÄngspunkten för ett hÄllbart vÀxtval har varit att anpassa förslaget till brukarnas behov och önskemÄl. Deras Äsikter och önskemÄl har samlats in via en enkÀt.

Arbetet grundar sig pÄ en enkÀtundersökning genomförd mellan 12-02-01--12-03-05. Under denna tid besvarade 537 informanter enkÀten. Författaren ville kartlÀgga hur nöjda de var med de begravningsplatser som finns i Sverige, om det behövs alternativa begravningsplatser och hur acceptansen Àr för vilka aktiviteter och platser som kan accepteras pÄ en begravningsplats. EnkÀten lades ut pÄ olika sociala nÀtverk pÄ internet, den skickades ut via mail till studenterna vid SLU och mailades till författarens vÀnner och bekanta. Av svaren kunde man dra slutsatsen att detta Àr ett Àmne som berör mÄnga! PÄ frÄgan om vilka aktiviteter och platser som accepteras i en minnespark / alternativ begravningsplats sÄ utkristalliserades tvÄ olika hÄllningar. En grupp vill ha det kvar som det Àr, en mer klassisk kyrkogÄrd, utan aktiviteter och enbart till för de sörjande. Det skulle vara en lugn plats, en plats för att sörja och för kontemplation.

Det hÀr arbetet fokuserar pÄ den profana och religiösa mÀnniskans omedvetna arketypiska arv som vi fÄtt genom myterna, och vidare pÄ hur detta pÄverkar oss i sÀrskilda situationer. Som exempel har jag fördjupat mig i terroristattacken mot World Trade Center den 11 september 2001.I min första del beskriver jag myterna och olika mytkriterier, hur de Àr uppbyggda och vad de innehÄller. Gemensamt för de olika myterna visar sig vara kampen mellan kaos och ordning och/eller det onda och goda, dÀr harmoni mÄste rÄda pÄ det jordiska planet sÄvÀl som pÄ det gudomliga. I denna del tar jag ocksÄ upp tidens betydelse och hur bÄde den profana och religiösa tiden Àr av cyklisk natur dÀr nyÄret och Äterupprepning av högtider Àr av stor vikt för den psykologiska bearbetningen och personliga existensen.I min andra del beskriver jag staden New York och dess betydelse för innevÄnarna sjÀlva och omvÀrlden, som en stad med grandios arkitektur som sjÀlv talar om sig som en stad som symboliserar absolut frihet, vÀlgÄng och tillvÀxt. Jag beskriver ocksÄ tvillingtornen i World Trade Center som en axis mundi, ett mÀnskligt strÀvande Ät det gudomliga, i vÀrldens navel, den absoluta mittpunkten.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.