Ett införlivande av yrkesrollen och en identifikation utefter denna är något som händer många individer, speciellt vid dem tillfällen yrket kräver mycket av individens engagemang och tillförlitlighet. Studien syftar till att undersöka yrkesgruppen polis och hantering och möjliga strategier som kommer med det komplexa yrket, och då specifikt upplevelsen av närmandet mellan yrkesliv och privatliv. Även att se om olika strategier för hantering och gränsdragning mellan yrkesliv och privatliv existerar. I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats och en intervjustudie inom poliskåren utgör det empiriska material som studien baserar sig på. Materialet har i sin tur analyserats utefter valda teorier inom Goffmans dramaturgiska perspektiv i samband med en teori om individens befinnande i en mittenregion.

Måltider på arbetsplatsen är en viktig aspekt för arbetares arbetsmiljö och trivsel på arbets-platsen. Inom restaurangbranschen tillämpas två olika typer av måltidspaus i form av måltids-rast och måltidsuppehåll, som i sin tur har olika för- och nackdelar. Måltidsrast är en schema-lagd, obetald måltidspaus medan måltidsuppehåll är en betald måltidspaus, då arbetstagare måste vara ständigt tillgängliga under hela matpausen. Måltidspaus under arbetsdagen har stor betydelse och en ostörd, ordentlig måltidspaus av tillräcklig längd leder till bättre hälsa och arbetstrivsel för medarbetare. Därför fokuserade denna studie på restauranganställdas måltidspausformer med syftet att ta reda på deras åsikter och upplevelser kring måltidsrast och måltidsuppehåll.

Detta kandidatexamensarbete har gått ut på att undersöka och beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut. Syftet har även varit att se vad landskapsarkitekten har för potential att använda jordsaneringsmetoden fytoremediering, som ett arbetsverktyg. För att ge läsaren en inblick i designprocessen, dess komplexitet och natur, har vi dokumenterat vårt arbete med uppstarten av ett pilotprojekt i Småland. Under kursens gång har vi arbetat fram ett gestaltningsförslag av ett förorenat området utanför ett gammalt glasbruk, i orten Boda Glasbruk. I gestaltningsarbetet har metoden fytoremediering varit projektets utgångspunkt.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka människors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska åtgärder som medborgarna upplever ökar trygghetskänslan. Men även att undersöka om, och i så fall vilka, fysiska åtgärder som presenteras i kommunala parkprogram. Utifrån arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstår man vad en plats är och hur människor upplever otrygghet. De visar att våra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar påverkar användningen av platsen.

Detta examensarbete är skrivet på tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska järnvägsaktiebolaget) planer på att förlägga järnvägsstationen Hamburg-Altona, till ett industriområde 2 km norr om det läge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens säckstation ersättas av en genomfartsstation, där tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frågeställningen för examens­arbetet är: Vilken påverkan har en ny järnvägsstation på sin omgivning? Rent konkret står platsen för Altonas nya järnvägsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess närområde. Arbetet bygger på teorier av Prof. Luca Bertolini, som menar att potentialen för ett utvecklings­projekt kring en järnvägsstation be­ror på förhållandet mellan stationen som trafikknutpunkt och stationen som plats.

Brf Hallqvistska gården är belägen på Kävlingevägen 36 i Lund. Föreningen består av sex hushåll, vilka gemensamt nyttjar och ansvarar för hur trädgården ska disponeras ochskötas. Trädgården utmärker sig genom att den är ritad av Ulla Molin och dessutom kom att bli denna tongivande trädgårdskvinnas sista trädgårdsuppdrag. Trädgården anlades1992-1993, då även tre nya hus byggdes och de befintliga 1800-talshusen renoverades på ett för helhetsintrycket känsligt sätt av arkitekt Gunilla Svensson i samarbete medinredningsarkitekt Märta Bergström. Hus såväl som trädgård har uppmärksammats för sin arkitektur och 1993 erhöll deras upphovskvinnor Lunds kommuns stadsbyggnadspris.

I diskussionen om framtidens hållbara städer är ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktäriseras av en funktionsblandning, där en närhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser är bärande. Här kan människor inte bara arbeta eller bo, utan även uppleva ett rörligt folkliv och händelser i stadsrummet. I blandstaden eftersträvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mångfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte räcker med en blandning av funktioner, utan även en blandning av olika typer av människor. I denna uppsats har jag fokuserat på de delar av den blandade staden som påverkar den sociala mångfalden, med utgångspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser påverkar landskapsarkitekten hur människor använder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske också påverkar vilka som kommer att använda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mångfald som är en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan räknas som en del av den blandade staden.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.

Efter en tid av uteblivit nederbörd kommer såväl underjordiska som ovan jordiska vatten magasin att utgöra begränsningen för växtodlingen på platsen. Mängden vatten av det tillgängligaga vatten som förångas från vattenmagasinen beror främst på atmosfärens krav på vatten s.k. evaporationstryck. När vattnet förångas skapas ett underskott i jorden. När detta underskott närmar sig vissningsgränsen är vattenbristen ett faktum.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Idag är många städer belägna längs kusten och när städerna växer innebär det att stora ytor våtmark försvinner. Våtmarker i urban miljö kan genom rätt utformning erbjuda varierade miljöer med ett antal värdefulla ekosystemtjänster. Exempel på sådana ekosystemtjänster är vattenrening, omhändertagande av stormvatten, kvarhållande av näringsämnen i marken och möjlighet till rekreation i grönskande miljöer.1 Att anlägga våtmarker i en urban miljö kan innebära ett värdefullt utbyte mellan människa och natur. Dock kan det finnas utmaningar kring att kombinera en rik biologisk miljö och en urban miljö med människans förväntningar på tilltalande estetik och möjlighet för rekreation. För att urbana våtmarker lågsiktigt ska restaureras och anläggas i stadsmiljö krävs det att de accepteras av stadens befolkning.

Miljöförstöringen har varit i blickfånget i ett par år nu. Människor börjar mer och mer bry sig om hur man själv kan påverka och minska sina egna miljöutsläpp. Den stora boven i dramat är alla transporter som används för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler människor flyttar in till städerna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att få mer närodlat behöver vi odla mer i städerna.

Miljöförstöringen har varit i blickfånget i ett par år nu. Människor börjar mer och mer bry sig om hur man själv kan påverka och minska sina egna miljöutsläpp. Den stora boven i dramat är alla transporter som används för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler människor flyttar in till städerna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att få mer närodlat behöver vi odla mer i städerna.

Detta examensarbete a?r skrivet inom a?mnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. A?mnet som studerats a?r orienterbarhet i stationsmiljo?er med syfte att utveckla navigeringsmo?jligheter pa? stationer vid byte mellan olika fa?rdmedel. Da?rfo?r har ett konceptfo?rslag tagits fram som ska underla?tta fo?r resena?rer att hitta sin transport, a?ven i en tidspressad situation.