Det rÄder i dagens lÀge konkurrens mellan gatutrÀden och infrastrukturen. MÀnniskan som lever i den urbaniserade vÀrlden vill ha alla bekvÀmligheter inne i staden som krÀver avloppsledningar, vattenledningar, gatubelysning, elledningar m.m. Samtidigt vill man ha gröna ytor i staden med stora pampiga trÀd. Oftast fÄr dessa tvÄ, trÀden och infrastrukturen, slÄss om platsen under marken och det Àr oftast det gröna som fÄr lÀmna plats. Eftersom detta Àr ett Äterkommande problem vid de flesta nybyggnationer och nyanlÀggningar av ledningar, gator, parkeringar etc.

Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade pÄ land eller i vatten. NÀr snön smÀlter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar pÄ marken som sediment eller rinner med smÀltvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer frÀmst frÄn avgaser och slitage av vÀg och dÀck frÄn biltrafiken, föroreningarna som Àr i luften och salt och sand frÄn halkbekÀmpning. Hur stora mÀngder det Àr beror pÄ trafikintensitet och hur lÀnge snö ligger pÄ marken.

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

OPERA Kan en Opera som byggnad gestalta olika sorters skÄdespel om upplevelser i det byggdas helhet?Det Àr en frÄga som legat som inspiration i det hÀr projektet. Platsens stora skala, saknad av vÀxtlighet och det rÄa utomhusklimat, tillsammans med programmets kvadratmeterytor, har resulterat i ett projekt som handlat om ett artificiellt landskap. De tvÄ operadelarna gestaltas i tvÄ berg som ligger och vilar lÀngst ut pÄ piren. De tvÄ bergen Àr en komposition som tillsammans strÀvar efter helhet dÀr byggnaden vill berÀtta vilka delar som helheten bestÄr av. Mellan bergen finns en stig som leder upp till entrén.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag pÄ förbÀttringar av den fysiska miljön pÄ otrygga platser, med fokus pÄ gÄng- och cykelstrÄk. Idag Àr trygghet och sÀkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller pÄ landsbygden. SjÀlva rÀdslan för att bli utsatt för brott Àr i sig ett problem. För mÄnga mÀnniskor begrÀnsar rÀdslan pÄtagligt vardagens möjligheter att anvÀnda stadens miljöer. RÀdslan för att drabbas av vÄld eller annan brottslighet gör att mÄnga mÀnniskor hÄller sig borta frÄn offentliga platser och allmÀnna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. RÀdslan Àr beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhÀllet. Den förestÀllda rÀdslan Àr bl.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana. VÀsterÄs Àr inte en av de stÀder som i dagslÀget Àr intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Detaljerad information om vindförhÄllandena pÄ en site Àr en nödvÀndighet för att göra berÀkningar av lönsamhet i ett vindkraftsprojekt. MÀtningarna behöver vara kontinuerliga och sÄ korrekta som möjligt. DÀrtill bör de göras under minst ett Ärs tid eftersom vindförhÄllandena pÄ en plats Àr sÀsongsberoende. Under vintertid och framför allt pÄ högre latituder eller altituder, kan mÀtutrustning pÄverkas av nedisning. En nedisad anemometer kan ge databortfall eller felaktiga mÀtningar.Identifiering av felaktiga data Àr en viktig del av analyseringsarbetet eftersom risken annars Àr att vindförhÄllandena pÄ platsen underskattas.

Vertical village Ă€r ett tĂ€tt kvarter pĂ„ östermalm med sammanlĂ€nkande trappor och gator som tar dig upp i stadsrummet,en förlĂ€ngning av staden upp över takĂ„sarna med vidstrĂ€ckt utsikt. LĂ€ngs din vĂ€g upp mellan gator och grĂ€nder nns livoch rörelse. För att skapa denna o-entlighet krĂ€vs en öppen byggnad med god förankring till marknivĂ„n men istĂ€llet förett traditionellt kvarter med o-entlig verksamhet i markplan valde jag att lyfta det o-entliga rummet över takĂ„sarna medutblick över staden. Detta skulle bli ett o-entligt rum pĂ„ Östermalm som man söker sig till pĂ„ samma sĂ€tt som observatorielundeneller söders höjder.I mitt projekt har jag valt att arbeta med tvĂ„ skalor, den mindre som blir det o-entliga stadsrummet medan bostĂ€der ochkontor ger byggnaden sin höjd. Sett frĂ„n staden ska byggnaden upplevas som en upphöjd fortsĂ€ttning av gatan med enmindre skala som pĂ„ ett spĂ€nnande sĂ€tt bjuder in till detta stadsliv.

Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som Àr gjort pÄ uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns pÄ platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. OmrÄdet gruppen utformat Àr 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lÀgenheter. MÄlgruppen för arbetet Àr hushÄll med tvÄ personer, dÀrför kom det att bli tvÄor och treor i alla plan utom i det översta dÀr det kommer att vara tvÄ fyror.Arbetet resulterade i tvÄ punkthus (se figur 1) om Ätta respektive nio vÄningar i varje och ovanpÄ dessa en stor takterrass. Fasaderna bestÄr av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd Ät byggnaderna och för att motverka klotter.PÄ innergÄrden finns det bland annat fontÀn, grill och lekplatser.

Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att mÀnniskor befinner sig pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar pÄ vilka sÀtt platsen kan ses som en barriÀr, och undersöker hur fysiska förÀndringar skulle kunna förÀndra det.

Detta har varit ett examensarbete om 20 poĂ€ng pĂ„ programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit frĂ„n tvĂ„ handledare pĂ„ Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 pĂ„ Blekinge Tekniska Högskola i nĂ€rvaro av handledaren, opponenten och andra Ă„hörare. Ett avsnitt berĂ€ttar kort historik om MörbylĂ„ngas framvĂ€xt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns pĂ„ orten 1908-1991. Det avsnittet Ă€r tĂ€nkt för att introducera lĂ€saren i MörbylĂ„nga och i det aktuella planomrĂ„det. ÅldersbestĂ€mningen som finns pĂ„ befintliga byggnader Ă€r endast ungefĂ€rlig, dĂ„ de exakta Ă„rtalen har varit synnerligen svĂ„ra att fĂ„ tag pĂ„. NulĂ€gesbeskrivningen bestĂ„r i kartor som visar hur MörbylĂ„nga försörjs trafikmĂ€ssigt via ett större omland.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyÄrsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgÄngsÄr, belyser ocksÄ övrig bildvisning pÄ orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgÄng av de filmvisningar som förekommit pÄ orten.Uppsatsens arbetsmetod Àr arkivforskning. Som primÀrkÀlla har frÀmst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, anvÀnts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset pÄ Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en nÀrmast monopolartad roll nÀr det gÀllde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med bÄde kinematografi och skioptikonbilder.

NÀr statistiken visar att vi Àr mer flyttbenÀgna och rörligare Àn nÄgonsin i historien kommer funderingarna kring vad som ligger bakom dessa siffror. Unga pekas ut att vara de som flyttar mest, och det finns en allmÀn uppfattning i dagens samhÀlle att de bör flytta nÀr de gÄtt ur gymnasiet. Har denna attityd mot dem pÄverkat valet att flytta, och hur samhÀllet och andra ser pÄ de som stannar Àr nÄgra av de funderingar som vÀcktes hos mig nÀr jag försökte bena ut min egen anledning till att ha flyttat frÄn VÀrmland som 19-Äring. Ungdomar har fÄtt besvara mina undringar genom enkÀter utskickade till gymnasieskolor, och de har gett mig mÄnga svar, och samtidigt fÄtt mig att undersöka bakomliggande teorier i detta Àmne. Det har blivit en intressant inblick i hur ungdomar anser sig vara sjÀlvstÀndiga och medvetna om sin nÀrmiljö. NÄgot som tidigare studier och filosofer menat att det tillhör just denna period i livet att visa sig sjÀlv som en individ och bryta sig loss, Àven om de omedvetet pÄverkats utav sina nÀrmaste relationer. NÄgot som verkar vara en gÀllande lag för den individuella utvecklingen i livet, innan man börjar bilda familj sjÀlv och dÄ faller tillbaka pÄ att vara beroende av nÀra relationer igen pÄ det sÀtt man sjÀlv var beroende av sina förÀldrar. Det finns mÄnga olika anledningar till varför man flyttar frÄn en stad eller ort, de anledningar som jag funnit mest intressanta Àr bundna till de relationer man har i livet.