Studiens syfte Àr att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva dÀr, samt samspelet mellan lÀrande, individer och kulturen dÀr. Med hjÀlp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva pÄ platsen belyser studien hur de ser pÄ Gastes kultur och de lÀrosituationer som uppstÄr pÄ platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lÀrandesituationer som uppstÄr till vardags Àr för utveckling och lÀrande, bÄde pÄ kollektiv och individuell nivÄ..

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Begravningsplatser Àr omrÄden som upptar stora ytor av stadens rum men som kansÀgas vara nÄgot förbisedda i samhÀllsplaneringen. Det finns fÄ studier, speciellt i ensvensk kontext, som har studerat begravningsplatsens rumsliga praktik. Studiensövergripande syfte har varit att undersöka begravningsplatsen roll i staden med Norrabegravningsplatsen i Solna kommun som utgÄngspunkt. För att göra detta pÄ ettmeningsfullt sÀtt inspirerades analysen av Henri Lefebvres rumsskapande teori som serrummet som en helhet dÀr det uppfattade, tÀnkta och det levda samspelar för att skapaplatsen. Teorin influerade i sin tur de anvÀnda metoderna som bestod av djupintervjueroch intervjuer med besökare, ostrukturerade och strukturerade observationer samtdokumentanalys.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.

Denna rapport Ă€r ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet Ă€r att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se pĂ„ möjligheterna att skapa ett smĂ„skaligt torg pĂ„ Kungsplan. Även ge rekommendationer till förĂ€ndringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stĂ€ngda sidor Ă„t norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar belĂ€ggning, markmaterial och belysning av platsen..

Namn: Adam HammarstrandTitel: GER REG 55 (dÀr REG ska skrivas spegelvÀnt sÄ att det bÄda r:en mötervarandra)Studio: Sustainable design studioHandledare: Sara GrahnKontakt: adamzenica@hotmail.comI mitt projekt har jag undersökt höghuset som typologi i Stockholms innerstad samthur höghusets möjlighet att generera energi i samma omfattning som det förbrukar.Projektet grundar sig pÄ tre parametrar, Platsen. Hur ett höghus kan i sin utformningsvara mot platsen, i basen, mellandelen och avslutningen mot himlen.Fasadgestaltningen och energifrÄgan. Hur kan fasaden gestaltas med solenergi somden viktigaste designparametern? Den tredje parametern Àr programmet. Den storaefterfrÄgan pÄ bostÀder i Stockholm.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.

Platser med höga globala respektive lokala integrationsvÀrden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli vÀlbesökta. Handelshamnen i Karlskrona Àr en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstrÄk lÀngs med kajen har dÀrför potential att bli vÀlbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsomrÄde pÄ platsen. Examensarbetet ger förslag pÄ en utformning av bostÀder lÀngs med Handelshamnen samt Àven hur de lokala- och globala korrrelationsvÀrdena pÄ platsen kan höjas för att bidra till ett vÀlbesökt promenadstrÄk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förvÀntade ökade andelen gÄngtrafikanten lÀngs med kajkanten..

Titel: Sportevenemang ? Kollektivt fenomen eller problem? Författare: Ida Jensen och Ebba Nordlund Syfte: VĂ„r uppsats har som syfte Ă€r att skapa en inblick av vad som hĂ€nder dĂ„ en liten ort blir en uppmĂ€rksammad sportevenemangsdestination. FrĂ„gestĂ€llningar: Hur har platsen betydelse för sportevenemang och tvĂ€rtom?Varför uppstĂ„r mĂ„nga olika konflikter kring sportevenemangen pĂ„ smĂ„ orter? StudieomrĂ„de: VĂ„r empiriska studie tar sin utgĂ„ngspunkt i de konflikter som uppstĂ„tt som en följd av de sandsportsevenemang som varje sommar arrangeras i Åhus. För att uppfylla uppsatsens syfte och besvara frĂ„gestĂ€llningarna har vi valt att utgĂ„ frĂ„n tre teoretiska teman; Sportevenemang som strategisk resurs, Platsen som utgĂ„ngspunkt för evenemangen och Konflikter pĂ„ platsen pĂ„ grund av sportevenemang.

I detta arbete modelleras ett exceptionellt klustrat punktm?nster med hj?lp av spatiala punktprocesser. Punktm?nstret representerar den spatiella placeringen av tr?d i skogsomr?det VES13, givet av ERIKA-projektet som genomf?rts i Finland. Syftet ?r att ?terskapa det observerade m?nstret genom att utveckla och analysera modeller anpassade till denna typ av data.

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

För att möta vÀxande regioners efterfrÄgan pÄ bostÀder har förtÀtning i kollektivtrafiknÀra lÀgen lyfts fram som fördelaktigt ur hÄllbarhetssynpunkt. I Göteborgsregionen har sÀrskilt fokus lagts pÄ förtÀtning av orter lÀngs med de större kollektivtrafikstrÄken. I takt med att förtÀtning sker kan ocksÄ bilden av dessa orter förÀndras. Denna uppsats syftar till att under-söka mÀnniskors uppfattning av platsen efter en förtÀtning i en sÄdan ort. I en fallstudie har en förtÀtning av stationssamhÀllet Ytterby strax utanför Göteborg studerats.

Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste a?ren o?kat kraftigt i va?rlden och till fo?ljd av detta har nya mobila tja?nster utvecklats fo?r att kunna uppfylla konsumenters fo?ra?ndrade krav. Mobila betalningar a?r en av de nya tja?nster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher da?r mobila betalningar har implementerats a?r inom den svenska dagligvaruhandeln da?r efterfra?gan pa? tja?nsten dock upplevs som la?g.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.