Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

VÀxtbÀddar och vÀxtjord av idag Àr ingen enkel match att spela för den som författar en markbyggnadsbeskrivning. Kraven pÄ att leverera fÀrdiga resultat i allt högre takt ökar stÀndigt, för att kunna hÄlla huvudet kallt och vara medveten om konsekvenserna av ens eget handlande krÀvs kunskap. En kunskap om sambandet mellan vÀxter och den jord som de skall vÀxa i. Inte bara jord och heller inte bara vÀxter utan att kritiskt förhÄlla sig till hur vÀxter vill vÀxa naturligt och hur jorden medverkar till det pÄ ett hÄllbart sÀtt. Att inte lÄta sig pÄverkas av enkla genvÀgar eller slentrianmÀssiga lösningar, att försöka se till platsens naturliga resurser. Syftet med denna uppsats har varit att studera de förÀndringar som har varit vad gÀller föreskrifter kopplade till AMA (AllmÀn- Material- och Arbetsbeskrivning) och hur de har förÀndrats över tid.

Denna studie underso?ker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 fo?r att sedan sta?lla detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet a?r att so?ka svara pa? om rapporteringen och attityderna fo?ljs a?t i ma?rkbar riktning fo?r att da?rav kunna peka pa? media som opinionsbildare i fra?gan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret a?r sa?llsynt a?r det intressant att underso?ka hur media skildrar det nationellt sett och da?rav ocksa? pa?verkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg.

Rosersbergs slottsanlÀggning, vackert belÀget mellan Stockholm och Uppsala intill MÀlarens strand Àr ett slott med kunglig dispositionsrÀtt. OmrÄdet Àr byggnadsminnesmÀrkt och förvaltas av Statens fastighetsverk.RÀddningsskolans verksamhet finns idag i omrÄdet, men har en oviss framtid dÀr. Egendomen tillkom 1620 och har ett stort historiskt intresse, ur sÄvÀl byggnads-, trÀdgÄrds- som personhistoriskt perspektiv vilket det omfattande material som finns om platsen understryker. Det omgivande landskapets lÀtt kuperade skogsmark och slÀtter med Äker- och betesmark bidrar till platsens höga naturvÀrden, men det expansiva industriomrÄdet i öster Àr dÀremot ett hot. Parken och trÀdgÄrden ger ett förvuxet intryck,strukturen med gÄngsystem och alléer finns kvar men i övrigt Àr det svÄrt att tyda spÄr av tidigare byggnadsverk eller kanalen. Den unika kombinationen av natur och kultur tillsammans med en variation av arkitektur, tidsskikt och anvÀndningsgrad samt bÄde kontrasten och samspelet i anlÀggningen och till omgivningen gör platsen till ett viktigt rekreationsomrÄde. LusttrÀdgÄrden har förutom den ursprungliga anlÀggningen genomgÄtt tvÄ stora förÀndringar som prÀglats av sina Àgare och de arkitekter/ trÀdgÄrdskunniga de tagit hjÀlp av.

Detta arbete handlar om att skapa en ny cirkushall till cirkus cirkör som vill sammla sin versamhet i en byggnad. PÄ platsen i alby finns redan en byggnad som cirkus cirkör anvÀnder. Jag gör ett tillÀgg till den befintliga byggnaden genom att addera nya mindre byggnader till den större byggnaden och skapa trÀningsytor emellan dem..

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Projektet undersöker byggnaden pÄ kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgÄgnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in pÄ byggnadens sturkturella principer och rÀttar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förÀndring och tillÄter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att vÀxa fram..

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmÄl för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med lÀngre öppettider och en större mÀngd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor pÄ Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg Àr aktuell.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet pÄ Brunkebergstorg och dÀrmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. TillvÀgagÄngssÀttet utmÀrks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan anvÀndas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum.

Lek Àr en erkÀnt viktig del i barns utveckling men det nÀmns sÀllan vad för betydelse den har för vuxna. I detta arbete har jag utgÄtt frÄn att lek Àr nÄgot att ta tillvara pÄ och uppmuntra i livet. Jag har ocksÄ utgÄtt frÄn att leken inte alla gÄnger kommer av sig sjÀlvt utan att den kan behöva uppmuntras. Jag försöker i det hÀr arbetet fÄ ett grepp om vad lek har för betydelse i vuxenlivet samt vad det finns för positiva aspekter med leken. Jag har undersökt hur vi idag ser pÄ lek bland vuxna och vad det finns för olika ansatsningar till att fÄ in mer lek i vuxenvÀrlden. Genom teoribildning och tvÄ platsstudier har jag analyserat vad det finns för olika aspekter som bör tas hÀnsyn till vid planerandet av en lekfullmiljö riktad till vuxna, exempelvis sÀrskilda inslag eller element som uppmuntrar till lek. Det finns idag flera forskare och organisationer som föresprÄkar och jobbar för att mÀnniskor ska inse vÀrdet av lek. Dels genom att upplysa om vÀrdet men ocksÄ med att uppmuntra mÀnniskor genom olika initiativ till att leka mer.

Denna uppsats har fokus pÄ platser som Àr möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad frÄn planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, prÀglas dessa platser av en rad olika motsÀttningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se pÄ mellanrum som överblivna platser utan vÀrde och som en markreserv i vÀntan pÄ en framtida stadsutveckling. Trots detta anvÀnds dessa platser av mÀnniskor, som snarare ser pÄ mellanrum som vÀrdefulla platser och som en slags frizon för mÀnniskor och aktiviteter som inte ges nÄgot utrymme pÄ planerade och kontrollerade platser i staden.

Den höga graden av inflyttning till stÀder idag, med en hög efterfrÄgan pÄ mark i centrala lÀgen, bidrar till att priset pÄ ett liv i staden ökar. En effekt av det Àr att nedgÄngna stadsdelar tas över av en samhÀllsklass med en bÀttre ekonomi Àn de ursprungliga invÄnarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i omrÄdet Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gÄtt frÄn ruffig till trendig. Syftet med det hÀr arbetet Àr att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering frÄn ett nÀringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades smÄföretagare baserat pÄ hur lÀnge de verkat pÄ platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika Äsikter om gentrifiering i allmÀnhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

Stockholmsoperan, StadsgÄrdkajen, en opera för alla!Koppla samman och tillÄta; Mitt huvudkoncept handlar om att skapa kopplingar i staden och locka mÀnniskor att vistas pÄ platsen, dag som natt, Stockholmsbo som vÀrmlandsbo. Oavsett om du gÄr pÄ opera eller bara tar en kvÀllspromenad, vill Àta en god matbit eller fika pÄ café, ska operan tillgodose alla dessa behov..

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar; * Den centrumnÀra lokaliseringen. * Den nÀrvarande kulturhistorien genom riksintresset för kulturmiljö som omfattar hela centrala Kalmar.

PÄ platsen dÀr konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en vÀlanvÀnd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet pÄ platsen och förutsÀttningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde gÄr genom tomten, som idag anvÀnds som parkeringsplats, frÄn tomtens södra Ànde frÄn Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten dÀr Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsÀttningar att förstÀrka detta flöde. Genom att lÀgga museet under mark kan platsen aktiveras och anvÀndningen ökaPÄ marknivÄn skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.