The overall aim of this thesis is to examine the production and repetitiveness of gender patterns with focus on girls in the swedish tween magazine Kamratposten. This is of importance due to the non existing research on Kamratposten concerning this specific topic. The aim is also to evoke a broader discussion about the relationsship between gender representation and pedagody. The theoretical framework is based on three concepts, namly Yvonne Hirdman?s gender contract, Judith Butler?s performativity and the idea of heteronormativity.

Strax öster om Göteborgs Centralstation, i stadsdelen Gullbergsvass, ligger Gullberget och Skansen Lejonet. Platsen har varit befäst sedan medeltiden och vittnar om förutsättningarna alldeles i början av stadens tillblivelse. Skansen uppfördes i slutet på 1600-talet som en del i ett omfattande befästningsverk. Från att då varit belägen i stadens periferi har expansionen förflyttat den till centrum. Idag utgör den ett isolerat landmärke, omgärdat av tung infrastruktur. Anläggningen är kulturminnesmärkt och innehar ett högt bevarandevärde. Min uppfattning är dock att den hyser potential bortom det.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört vidInstitutionen för Stad och Land, SLU Ultuna. Syftetmed arbetet har varit att genom litteraturstudier ochprojektstudier inhämta kunskap och inspiration för attundersöka hur man kan gestalta rastplatser i den svenskanaturen på ett nytt sätt.Arbetet består av en förstudie med litteraturstudier samtstudie av genomförda projekt i naturmiljö. Sedan följerett program för att fastslå de egna utgångspunkterna förgestaltningen. Sist följer förslag för tre rastplatser av enny typ på olika platser i Sverige.Rastplatser ska vara trafiksäkra och erbjuda resenärernaen säker och trevlig plats att ta en paus och vila. I tillägg till dessa kvaliteter kan även en upplevelse av naturen på platsen berika rasten.Människor mår bra och blir mindre stressade av att vistasi naturmiljö och det finns därför ett stort värde i attkunna få möjligheten att vistas i naturen under sitt besökpå rastplatsen.

Resandet idag har tagit nya former. Människor reser idag under kortare och fler perioder än vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag får vidare förlita sig på diverse tekniska hjälpmedel såsom Internet och GPS för att snabbt få information om resmål och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte längre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mänsklig guide. Till turistens undsättning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan användas genom att ringa upp ett specifikt nummer på en mobiltelefon.

Syfte: Att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r effekten av folsyratillskott p? insulinresistens hos vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes. Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna PubMed och Scopus. S?korden som anv?ndes var bland annat ?type 2 diabetes mellitus?, ?non-insulin dependent diabetes mellitus?, ?folic acid?, ?folate?, ?folate supplementation?, ?random*?, ?control*?, ?trial*?. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes mellitus, endast folsyratillskott ensamt som intervention, RCT-studier omfattande ?2 veckor, publicerade p? svenska eller engelska, inkludera utfallsm?tten HOMA-IR och/eller HbA1c, kontroll f?r placebo eller treatment as usual.

Titel Uterummets föreställning ? En studie avVårväderstorgetFörfattare Christer Andersson & Ulf DavidsonKurs Examensarbete i Medie? ochkommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid GöteborguniversitetTermin Höstterminen 2008Handledare Karin FogelbergSidantal 45 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med vår studie är att undersöka vilken roll Vårväderstorget spelar för människor som bor eller jobbar i områdetMetod Kvalitativa intervjuer med sex respondenterMaterial Sex intervjuer med boende eller jobbande i BiskopsgårdenHuvudresultat Vårväderstorget är ett centraltorg i Biskopsgården som är relativt levande, då verksamheterna är öppna, tillskillnad från omkringliggande platser. Trots att platsen upplevs som dyster och färglös finner de intervjuade det trivsamt där. Även torgets utformning upplevs som positiv då dess yta består av fler etage, vilket tillsammans med de omkringliggande verksamheterna bildar en inneslutande och intim gågata. Här finns ettlugn och här känner sig folk avslappnade och hemma, till skillnad mot innerstaden, vilken beskrivs som mer krävande.

Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.

År 1904 inköpte den då 28-åriga Lillie Landgren ett högt beläget fäbodställe i byn Tibble, Leksand. På platsen, som kom att kallas Torshäll, anlade hon en omfattande trädgårds-anläggning för odling av fruktträd, bärbuskar, grönsaker och blommor. Två år senare startade hon en trädgårdsskola för kvinnor på platsen. Skolan drevs därefter under många år i samarbete med Kopparbergs läns landsting. Torshäll har sedan Lillie Landgren sålde anläggningen vid mitten av 1940-talet varit i privat ägo.

?Syftet med detta kandidatexamensarbete var att undersöka hur utformningen av gångpassager på spårväg påverkar olycksrisken för fotgängare. En inventering av faktorer som påverkar planeringen av gångpassager, skyddsanordningar och statistik har gjorts för att skapa en överblick över utformningen av gångpassager på spårväg.För att bedöma hur trafiksäkra olika typer av utformningar är, har fallstudier utförts i Stockholm, Göteborg och Norrköping där fotgängarna som passerade på gångpassagerna studerades. Under fallstudierna noterades allvarliga konflikter mellan fotgängare och spårvagnar samt riskfyllda beteenden från fotgängarnas sida.I studien påvisas att det finns ett samband mellan utformningen av en gångpassage och olycksrisken. Det verkade dock inte vara så att det fanns typutformningar som alltid är mer trafiksäkra än andra utformningar.De faktorer som också visade sig ha inverkan på risken att en olycka inträffar var sikten, vilken typ av plats det är, trafiksituationen i övrigt och uppmärksamheten hos fotgängarna.

Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt.

Temporära/tillfälliga platser eller aktiviteteranvänds idag som ett verktyg i ett flertal störrestadsbyggnadsprojekt. Idén är att dessa skaparliv och rörelse i stadsbyggnadsområden somännu inte blivit en del av stadens nätverk ochplatser. I Helsingborg planeras ett större stadsbyggnadsprojektvid namn H+. Projektområdetär beläget i södra centrala Helsingborg, på markmed både verksam och nedlagd industri - ochhamnverksamhet. Projektet startade med tävlingenImagine Helsingborg 2008.

Detta arbete har gjorts för att undersöka vilken syn som Landskapsingenjörsstudenter har på ekens estetiska värde, samt vilka användningssätt de tycker framhäver ekens karaktärer. Motivationen har varit att skapa en bild av hur den framtida användningen kan komma att se ut. Jag har valt att ägna en del av arbetet åt att lyfta fram vissa historiska händelser där eken har spelat en viktig roll. Detta har jag gjort för att jag tycker att det är viktigt att känna till ekens historia om man skall argumentera för att använda den. När bönderna förbjöds hugga ner ekar på sin egen mark, så skapades ett ekhat, men spåren av denna syn på eken är förmodligen väldigt otydliga idag.

En alltmer utbredd uppfattning är att platsers betydelse minskar i takt med ökande digital kommunikation. Människans beteendeförändringar till följd av den digitala kommunikationen ihop med möjligheten att befästa geografiska platser med information innebär att vår syn på den offentliga miljön står inför en radikal förändring. Det konkreta platsbegreppet är starkt kopplat med rumsbegreppet som är mer abstrakt i sin natur och vars gränser i och med den digitala revolutionen blir alltmer otydliga. Därmed skiftar också uppfattningen av plats och hur vi kan stärka vår anknytning till platser. Ett led i den pågående förbättringen av kommunikationen är det utbredda användandet av sociala medier och platsknutna bilder som förmedlas genom dessa. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur geografiskt bunden fotouppladdning via sociala medier påverkar platsers identitet.