Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska Planeringen har styrmedel som kan påverka bebyggelsens placering och utformning.

Nato:s Planeringsmodell Comprehensive Operations Planning Directive ska framgent användas för nationell militär Planering. Anpassning till svenska förhållanden kommer att genomföras. Överbefälhavaren betonar redan i inledningen på ny Militärstrategisk doktrin att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning i Försvarsmakten. Forskningen i uppsatsen fokuserar till mötet mellan Planeringsmetod och betoning av att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning.Syftet är att identifiera om operativ Planering enligt COPD och doktrinens betoning av uppdragstaktik harmonierar. Genom det kan uppsatsen bidra med ny kunskap inom området och med ett analysverktyg för uppdragstaktik.För att genomföra analys av COPD har ett analysverktyg skapats, baserat på olika forskares teorier om vad som stödjer och motverkar uppdragstaktik.Forskningen visar att COPD i hög grad stödjer uppdragstaktik i ett filosofiskt perspektiv, men i lägre grad i praktiken.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som Planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med Planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens Planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..

En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt. .

Syftet med föreliggande studie var att förstå några grundskolelärares upplevelser av hur disciplin samspelar med Planering och struktur i klassrummet samt hur de upplevde att de genom handling kan påverka oordning. Studien ämnar även undersöka huruvida grundskolelärare upplever att de i sin utbildning lärt sig att motivera elever och hantera oordning. Urvalet bestod utav sex lärare på grundskolans senare år som varit yrkes-verksamma mellan 1 och 27 år. En halvstrukturerad livsvärldsintervju användes där en intervjuguide med föreslagna frågor hade förberetts. Av resultatet framkom det att de intervjuade lärarna upplevde att disciplinen i klassrummet var relativt god, då de generellt sett upplevde att ordningsreglerna följdes av eleverna.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads Planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt Planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom Planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på Planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld. Malmö är en stad med en historia som industristad och som nu försöker etablera sig som en kunskapsstad.

Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid Planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid Planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet.

Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid Planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid Planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet. Även orter med en stillastående eller negativ utveckling behöver Planering och i vissa fall riktade insatser för att överleva. Tillväxt är inte det mest troliga scenariot för alla då resurserna är regionalt ojämnt fördelade (Westholm red.

Det här är resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vårterminen 2010 på programmet för fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet är det avslutande examensarbetet efter 3 års studier i fysisk Planering på grundläggande nivå. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlätta i städer, där behovet av byggnader förändras snabbare än en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts på Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling på ön Kungsholmen i Karlskronas skärgård där en funktionsomvandling är aktuell idag år 2010.

Syftet med den här studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av patienter med feber. Designen som användes var en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Elva intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar på en medicinavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillämpningar för att eleverna ska förstå den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lärare i årskurs 3 och 4, i sydvästra Sverige, uppfattar att ett färdigt laborativt material inom tal i bråkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och återberättande, påverkar deras Planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att det färdiga laborativa materialet påverkar deras Planering, undervisning och bedömning på sätt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet även på att lärare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det färdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la märke till i uppfattningarna i lärarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det färdiga laborativa materialet..

Resultatet från genomförd undersökning ger klara indikationer på att operativ Planering inte baraär beroende av en doktrin utan även är en katalysator för densamma, dvs. det sker ständigt ensamverkan mellan Planering och de bakomliggande tankarna. Det centrala för en doktrin av idagär att vara normgivande för hur en officer bör förhålla sig till dessa två beståndsdelar och då påden operativa nivån. Resultat tyder på en förskjutning till förmån för metod och då på bekostnadav tankar bakom. Resultatet anger även att det inte är FM-doktrinen som fyller denna roll utan detär NATO:s AJP-01 som är dominerande.

Småföretag har stor betydelse för det svenska näringslivet och många av dessa företag är familjeföretag. En av familjeföretags största utmaningar är Planering inför generationsskifte. Många företagare drar sig dock för att planera, eftersom överlåtaren måste ge upp sin makt och kontroll över företaget och därmed kan känna att han/hon ger upp sin identitet. Syftet med examensarbetet var att, med hjälp av ett praktiskt exempel, förklara Planeringsprocessen inför ett familjeföretags generationsskifte, samt att ge rekommendationer för vad företag bör tänka på inför generationsskifte. En fallstudie med personliga intervjuer och en telefonintervju valdes som datainsamlingsmetod och till studieobjekt valdes ett familjeföretag som varit med om två generationsskiften.

Det är en svensk ambition att folkhälsan ges större utrymme i samhällsPlaneringen. Dock finns i dagsläget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhälsoaspekter ska integreras i fysisk Planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar på de svenska kommunerna och det är i dessa som de svåra avvägningarna mellan olika intressen måste göras. Syftet med denna studie är att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhälsoaspekter i Planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.Denna studie är utformad som en fallstudie där en svensk kommun har studerats med hjälp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten från denna studie visar att konflikter med miljömässiga och ekonomiska värden är ett hinder när folkhälsoaspekter ska integreras i kommunal samhällsPlanering.