Syftet med denna uppsats har varit att planera, genomföra och utveckla en lektionssekvens i naturvetenskap dÀr sagan och berÀttandet som form anvÀnds som metod. Undervisningen handlade frÀmst om fotosyntes och fröets livsbetingelser. Eleverna gick i Ärskurs fyra. Resultatet bestod av planering, genomförande och utvÀrdering av fem lektionstillfÀllen, samt en enkÀt dÀr elevernas instÀllning till sagolÀsning och sagoskrivning undersöktes. Slutsatsen Àr att eleverna var positivt instÀllda till sagolÀsning, men inte lika positiva vid sagoskrivning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och synliggöra hur förskollÀrare anvÀnder sig av barnlitteratur i förskolan. Den visar pÄ vilka sÀtt förskollÀrare arbetar med barnlitteratur och hur lÀsstunder planeras samt vilken roll barnlitteraturen har i förskolan och vilken betydelse det kan ha för barns utveckling, fokuserat pÄ den sprÄkliga utvecklingen. I den empiriska metoddelen har semistrukturerade intervjuer tillÀmpats. Intervjuerna har gjorts pÄ sex olika förskolor i olika kommuner och informanterna Àr verksamma förskollÀrare. Analysen visar att det finns ett intresse för barnböcker pÄ samtliga förskolor och att barnlitteratur anvÀnds i varierad mÀngd.

Platser med höga globala respektive lokala integrationsvÀrden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli vÀlbesökta. Handelshamnen i Karlskrona Àr en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstrÄk lÀngs med kajen har dÀrför potential att bli vÀlbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsomrÄde pÄ platsen. Examensarbetet ger förslag pÄ en utformning av bostÀder lÀngs med Handelshamnen samt Àven hur de lokala- och globala korrrelationsvÀrdena pÄ platsen kan höjas för att bidra till ett vÀlbesökt promenadstrÄk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förvÀntade ökade andelen gÄngtrafikanten lÀngs med kajkanten..

Genom min uppsats vill jag svara pÄ frÄgan huruvida lokalhistoria gÄr att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan Ästadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lÀrare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa pÄ betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika omrÄdena förstÀrker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmÀrkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag ocksÄ visa de mÄnga fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att anvÀnda till kursen Historia A..

Den utformning BSC fÄtt vid kvinnokliniken pÄ LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping uppvisar flera skillnader i förhÄllande till Kaplans och Nortons beskrivning av utformning av BSC. BSC vid kvinnokliniken har idag en annan betydelse Àn den som Kaplan och Norton definierade. Sin ursprungliga form som ett planerings- och styrsystem har det behÄllit bara inom ett perspektiv, inom det finansiella perspektivet. Inom de tre andra perspektiven kan det ses som en redovisningsmodell med uppgift att Ästadkomma en bÀttre planering och uppföljning av verksamheten inom kliniken. SjÀlva implementeringsförfarandet följde dock Kaplans och Nortons teoretiska modell och nÄgra anmÀrkningsvÀrda skillnader i förhÄllande till denna förekom inte..

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriÀr, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsomrÄdet "RÄstablick" -industriomrÄdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av omrÄdet gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestÀmmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. DÀrefter följer en fördjupning om barriÀrer, trygghet och buller dÀr varje avsnitt innehÄller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av omrÄdet. UtifrÄn slutsatserna frÄn analysen har jag utarbetat riktlinjer för omrÄdet och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a.

Denna uppsats redogör för hur standardsystem utvecklas i utvalda,undersökta miljöer. Syftet med denna uppsats Àr att delge kunskap omutveckling av standardsystem samt att identifiera och belysa de steg somutvecklingsprocessen innefattar. Studien Àr genomförd pÄ tvÄ fallföretagsom tillverkar standardsystem och har anvÀnt kvalitativa intervjuer föratt fÄnga kunskapen om standardsystemsutveckling.Resultatet av studien Àr en utvecklingsmodell som beskriver hurutvecklingen av standardsystem gÄr till och vilka faser den innehar samthur de avviker frÄn konventionella livscykelmodeller. Det beskrivs Àvenmer ingÄende vilka faser som ingÄr i den identifieradeutvecklingsmodellen, Förstudie, Planering, Utveckling, Test,Implementering och support. Hur de fungerar och vilken betydelse dehar för standardsystemet..

Mindre samhÀllen som Àr starkt prÀglade av enskilda industrier Àr till stor del beroende av de arbetstillfÀllen industrin ger. DÄ svÀngningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfÀllen varierar, varierar Àven samhÀllets efterfrÄgan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhÀllsstruktur trots konjunktursvÀngningarna och minska samhÀllens pÄverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa nÀringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhÀlles identitet och attraktivitet Àr mycket viktiga i konjunkturkÀnsliga samhÀllen och detta kan frÀmja en arbetspendling istÀllet för flytt, dÄ platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer sÄ som vÀgar och jÀrnvÀgar Àr viktiga för att arbetspendlingen och dÀrmed Àven regionförstoring ska kunna ske.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i Àmnet idrott och hÀlsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill Àven undersöka arbetssÀtt och undervisningsmetoder i de bÄda lÀnderna.Vilken inverkan har idrottslÀrarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever pÄ deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hÀlsa?Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder sig idrottslÀrare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser en lektion i idrott och hÀlsa ut i praktiken dÄ funktionsnedsatta elever Àr med?MetodStudien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av omrÄdet och ge möjlighet att komma ner pÄ djupet i Àmnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lÀrare i Sverige samt tvÄ lÀrare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in.

Bakgrund: MÄnga Àldre patienter frÄn sÀrskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna fÄ vÄrd vid en annan vÄrdnivÄ. Patienter med kognitiv svikt har svÄrt att medverka i beslut om vÄrd och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i frÀmmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet frÄn klinisk verksamhet kan det ifrÄgasÀttas om vÄrd pÄ sjukhus alltid medför förbÀttrat hÀlsostatus och ökad livskvalitet för Àldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga de mest sjuka och sköra Àldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmÄga, som skickas till akutmottagningen, med avseende pÄ inskickningsorsaker, symtom och ÄtgÀrder. Metod: KartlÀggningen utfördes genom granskning av vÄrdbegÀran som sÀndes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lÀrare, som undervisar i de tidigare Ären, har med matematiklÀxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt sju lÀrares syften med matematiklÀxor och hur de relaterar lÀxorna till den övriga matematikundervisningen. LÀrarna Àr ansvariga för matematikundervisningen och undervisar frÄn Ärskurs ett upp till Ärskurs fem. Resultatet av studien Àr att alla lÀrarna valt att ge lÀxor och att syftet i huvudsak Àr att eleverna ska befÀsta kunskap. Vi har Àven kommit fram till att lÀrare som arbetar laborativt med sina elever Àven ger laborativ lÀxa och de som arbetar lÀroboksstyrt ger lÀxor tagna direkt frÄn lÀroboken..

Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar. Den första handlar om min egen medverkan i kortfilmen O Trovão och hur organisationen och planeringen runt filmen Àr upplagd. Den andra delen handlar om animationsbranschen och olika landers marknader for animerad film och tv. Den innefattar ocksÄ tvÄ intervjuer med kortfilmskapare. I kortfilmsproduktionen har jag tillsammans med teamet gÄtt igenom de första faserna i produktionen, frÄn planering och research, till koncept och modellering.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

HÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ har blivit populÀrt under de senaste Ären. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hÄllbarhetsprofil och det pÄgÄr ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hÄllbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus pÄ byggnadsnivÄ inom hÄllbar stadsutveckling. Att fokusera pÄ stadsdelsnivÄ gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och pÄ sÄ sÀtt skapas ytterligare förutsÀttningar att nÄ en hÄllbar stadsutveckling. Denna rapport Àr en del av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ.

SAMMANFATTNING Södra Sandby Àr vad man ofta kallar en villaförort. HÀr bor cirka 5 500 invÄnare och mÄnga pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen Àr frÄn 1970-80-tal. En stor centrumanlÀggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anlÀggningen rymmer bland annat affÀrer, post och café. Generellt sett Àr hela orten en uppvisning i bristande variation, nÄgot som Àr tydligt bÄde i parkerna och bebyggelsen.