Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Peterhof och Drottningholm, tvÄ formella 16-1700-talsparker, i frÄga om deras karakteristiska element och strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som undersökningsobjekt eftersom bÄda parkerna har en anknytning till samma tid och en gemensam historia som respektive rikes kungliga parker. Det faktum att bÄda var exempel pÄ parker lÄngt frÄn sina ursprungliga inspirationskÀllor har ocksÄ gjort jÀmförelsen intressant att genomföra. Min metod Àr att jÀmföra parkerna genom att göra litteraturstudier och att pÄ plats undersöka karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs med hjÀlp av Anna-Maria Blennows Europas TrÀdgÄrdar (2009) och utgör grunden för vad som undersöks i de tvÄ parkerna.

Syftet med studien Àr att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har anvÀnt oss av tre frÄgestÀllningar i vÄr studie. Vad innehÄller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det nÄgot lÀrande i samtalen? För att nÄ ett resultat har vi anvÀnt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och vi Àr medvetna om att det Àr undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vÄr egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehÄller utvÀrdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur nÄgra nyutexaminerade lÀrare inom matematik och naturvetenskap anvÀnder lÀroboken i sin planering och undervisning samt om deras arbetssÀtt förÀndrats med ökad erfarenhet. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med tio lÀrare verksamma pÄ gymnasiet och grundskolans senare Är. Resultaten visar att mÄnga lÀrare vill arbeta utan att vara styrda av lÀroboken, men att ett sÄdant arbetssÀtt kan vara svÄrt att genomföra som nyutexaminerad lÀrare. Stress och ovana vid den nya arbetssituationen Àr exempel pÄ faktorer som leder till att lÀrarna stödjer sig pÄ lÀroboken i en högre omfattning Àn de tÀnkt sig. Med ökad erfarenhet Àndras lÀrarnas fokus frÄn lÀroboken till kursplaner och ett mÄlrelaterat arbetssÀtt..

Detta arbete syftar till att framstÀlla lektionsplanering anpassad för utomhuspedagogik i ÀmnesomrÄdet matematik och mer specifikt inom brÄk. Planeringen Àr tÀnkt att kunna tillÀmpas i grundskolans senare Ärskurser och gymnasiet A-kursen. För att kunna bygga en grund för vÄrt resultat har vi forskat i tidigare forskning inom berörda omrÄden sÄ som utomhuspedagogik, laborativt arbetssÀtt, lÀrande, grupparbete samt brÄk. Resultatet blev en planering som strÀcker sig över fyra lektioner samt tillhörande lÀrarhandledningar. Lektionerna innehÄller del- helhets- och operationsbegreppen för brÄk samt applicering av de fyra rÀknesÀtten pÄ brÄktal..

Det övergripande syftet med detta arbete har varit att studera hur kommuner förhÄller sig till bestÀmmelserna som finns i Miljöbalkens 3 kap § 4 om ianprÄktagande av jordbruksmark. Syftet har vidare varit att undersöka vilka motsÀttningar som finns mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen genom att studera hur kommuner resonerar om frÄgan om byggande eller bevarande av jordbruksmark. För att undersöka detta studeras de fall som har den bÀsta jordbruksmarken sett till dess produktionsförmÄga samt har en stor befolkningsökning och liten yta att vÀxa pÄ. Som tillvÀgagÄngssÀtt för att studera detta tillÀmpas en flerfallstudie som undersökningsstrategi. I studien genomförs en innehÄllsanalys av Ätta kommuners översiktsplaner. Uppsatsen visar pÄ att det finns en förskjutning frÄn miljöparadigmet till planeringsparadigmet i sÀttet som kommunerna för sina resonemang om bestÀmmelserna om byggande pÄ jordbruksmark. I samtliga översiktsplaners övergripande mÄl eller strategier nÀmns jordbruksmarken som en viktig resurs som ska vÀrnas. Detta inledande resonemang tillhör ?miljöparadigmets? bevarande- och skyddssynsÀtt pÄ utveckling.

Serviceverkstaden vid Metso Paper Sundsvall AB, det vill sÀga Metso Paper Sundsvall Service Workshop, reparerar och servar maskindetaljer för pappersmassaindustrin. Reparationsbehoven Àr till viss del svÄra att förutspÄ, vilket gör verksamheten svÄr att planera och prognostisera. Under Ären har det byggts upp flera olika system som stöd för verksamheten vilket gör att beredning och planering av produktionen Àr relativt omstÀndligt att utföra. Under hösten 2003 pÄbörjades ett förÀndringsarbete vilket ska leda till att ledtiderna kortas samt att resurser ska kunna frigöras för den enhet som idag arbetar med planering och beredning. För att förenkla det omstÀndliga arbetet med att planera och bereda produktionen efterfrÄgas ett enkelt, flexibelt och anvÀndarvÀnligt systemstöd.

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebÀr att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett stÀllningstagande pÄ den finansiellamarknaden.MÄnga individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtÀnkta ekonomiska beslut för premiepensionen. MÄnga sparare Àr av den anledningen i behov av hjÀlp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste Ären har konkurrensen inom den finansiella tjÀnstesektorn varit ett omdebatterat Àmne. PÄ grund av att kritik har riktats mot finansiella tjÀnster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjÀnstesektorn.

Trots skillnaderna mellan organisationernas produkt/tjÀnsteutbud och organisationernas krav pÄ kompetens har det visat sig att de kan möta krav och förutsÀttningar som stÀlls pÄ verksamheterna. Kompetensutveckling sker mest pÄ Besam och RevisionsbyrÄ X. Utbildningarna inom samtliga fallorganisationer sker bÄde internt och externt med varierande synpunkter för planering av kompetensutvecklingen och med varierande uppföljningsmetoder. Samtliga fallorganisationer erbjuder kundanpassande produkter/tjÀnster dÀr möjligheten ges kunder/vÄrdtagare att pÄverka kompetensutvecklingen. Fallorganisationer anses utnyttja de anstÀlldas kunskaper och försöker att överföra denna kunskap till övriga anstÀllda..

Diabetes typ 2 Àr en folksjukdom som stÀndigt ökar i VÀrlden. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan göra för att hjÀlpa patienten till en förbÀttrad egenvÄrd genom Àndrade kostvanor i deras dagliga liv. Studien baserades pÄ 10 vetenskapliga artiklar och huvudkategorier som innefattade information/undervisning, samordning samt stöd. Dessa var uppdelade i sju underkategorier: kost, fysisk aktivitet, mÄl och planering, bemötande, motivation, kontakt och uppföljning, problemlösning, vilka presenterats i resultatet. Det framkom i studien att sjuksköterskan hade en en viktig funktion i patientens egenvÄrd genom att undervisa bÄde informellt och formellt samt vara ett stöd för framtida livsstilförÀndringar..

Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som Àven Àr möjliga att lÀsa i planförslag Àr fokus för detta examensarbete som syftar till att undersöka huruvida gÄngmiljön kan kvalitetssÀkras i planförslag genom analys av kriterier. Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vÀgledande dokument och utvÀrderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehÄllsanalys som metod. Vilket dÀrefter analyseras för att prövas pÄ den fallstudie som görs pÄ en stadsdel i Karlskrona. Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i forskning men Àven i vÀgledning för planering samt att analys av kriterier i planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen pÄvisar att kvalitetssÀkring av planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen..

SammanfattningDetta Àr en studie om samarbetet mellan pedagoger och förÀldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade tvÄ pedagoger och tvÄ förÀldrar om förÀldrars roll i förskolan och hur mycket inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att förÀldrarna har delade meningar om deras inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att förÀldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men Àr nöjda över att de sjÀlva tillsammans med rektor bestÀmmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan förÀldrarna och förskolans personal sker framför allt genom mÄnatliga möten och vid den dagliga lÀmningen och hÀmtningen..

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden. Syftet Àr Àven att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövÄrdens riksintressen.

Den hÀr uppsatsen Àr en fallstudie med inriktning pÄ ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vad begreppet ekologisk hÄllbar utveckling stÄr för, hur det anvÀnds idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hÄllbara utvecklingens filosofi. HÄllbar utveckling Àr ett ofta anvÀnt begrepp som inte har nÄgon allmÀnt gÀllande definition. Begreppets filosofi har funnits lÀnge, men det var först nÀr Brundtland-kommissionen definierade begreppet Är 1987 som det började kallas hÄllbar utveckling.

Mitt examensarbete gĂ„r ut pĂ„ att ge förslag till stadsomvandling av ett industriomrĂ„de i centrala Malmö, Ă€ven kallat Varvsstaden. Förslaget skall framförallt fungera som underlag och inspirationskĂ€lla till exploatering av omrĂ„det under förutsĂ€ttning att industriföretagen flyttat ut. En inventering av omrĂ„det har gjorts, dĂ€r de befintliga och planerade förutsĂ€ttningarna studerats. Tyngdpunkterna i förslaget bygger pĂ„ strukturen och kopplingarna mot omgivningen, men mĂ„let Ă€r ocksĂ„ att skapa en funktionsblandad, integrerad och attraktiv stadsdel med ett varierat utbud av bostĂ€der, verksamheter och service. En viktig aspekt i projekteringen av omrĂ„det Ă€r bevarandet av den Ă€ldre bebyggelsen inom omrĂ„det och hur man förhĂ„ller sig mellan gammalt och nytt. Även den frĂ„gan har jag utrett, dock i en mindre omfattning..

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, pÄ vilket sÀtt den kommunala organisationen pÄverkar stadsodlingens förutsÀttningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit nÀrvarande i svenska stÀder sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskÀrnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, tvÄ i Lund, en i Malmö och UmeÄ.