Detta examensarbete handlar om hur pedagoger planerar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. Avsikten med studien är att ta reda på vilket syfte pedagogerna har med upplägget av verksamheten och vem som har inflytande och styr över detta. Våra frågeställningar är: Hur resonerar arbetslaget kring sin roll i barnens utveckling? vilket syfte har pedagogerna med de planerade aktiviteterna? hur konkritiserar pedagogerna planeringen i det vardagliga arbetet? och vem har inflytande och påverkar verksamhetens planering? Dessa frågor har vi kunnat besvara genom att intervjua fyra pedagoger. Vi har valt att analysera våra data utifrån styrdokumenten och begreppet didaktik.

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

Om inget görs, beräknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% på global nivå de kommande 10 åren samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fåtal kommuner ägnar sig åt ett systematiskt folkhälsoarbete och det finns en osäkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnås. Endast med hänsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hälsosystem och hälsointerventioner är det möjligt att hitta hållbara modeller för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 år används hälsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hälsofrämjande arbete. Ger verktyget tillräcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande på en strategisk nivå? ?Five-Level Framework? (fem-nivå modellen) är en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar på den frågan. Syftet med studien var att analysera på vilket sätt hälsokonsekvensbedömning som metod har utgångspunkter i ett strategiskt folkhälsoarbete i kommuner utifrån ?Five-Level Framework?. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan påverka bebyggelsens placering och utformning.

Detta kandidatarbete handlar om planering, exploatering och naturvärden i den svenska fjälen. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur planering och exploatering i de svenska fjällen påverkar den naturmiljön som finns där. En del av syftet består av att studera hur turismen påverkar planeringen, en annan del är att se hur naturmiljön påverkas av exploateringar. Genom exempel i från den planerade exploateringen av Rödkullen i Åre kommun skall problem och möjligheter som kan uppkomma vid planering och exploatering belysas. En fallstudie har gjorts på Rödkullen i Åre, ett naturområde som inom snar framtid ska exploateras.

Syftet med vår studie är att undersöka vilket förhållningssätt som är rådande vad gäller undervisningsplanering, sett utifrån lärarstudenters perspektiv, och på så vis få en djupare förståelse för hur och varför lärarstudenter planerar och förhåller sig till sin planering på ett visst sätt. Studien har undersökt de erfarenheter av, föreställningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lärarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gäller forskning kring momentet planering utifrån lärarstudenters perspektiv, då större delen av tidigare forskning fokuserat på momentet utifrån lärares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lärarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhållningssätt till planering, har studien tagit sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att såväl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvägagångssätt vid planering.

I vår studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare i grundskolans senare år och en mellanstadielärare undersökt strävansmålens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har även undersökt vilka arbetssätt och arbetsformer lärarna uppger att de utgår ifrån och kopplat detta till strävansmålens roll i undervisningen. Vår studie tyder på att det inte är så vanligt att lärare i matematik utgår från strävansmålen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lärarna utgick från uppnåendemålen och att deras undervisning var läroboksstyrd och byggde på individuellt räknande. I arbetet berör vi även den kunskapssyn som förespråkas i Lpo94 och jämför den med respondenternas syn..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lärobok. Metoder som vi har använt oss av är i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna få en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi även observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar på olika skolor i och omkring Malmö. En av dem använder inte lärobok alls medan de andra två använder den delvis. För att ge läsaren en bättre förståelse för vår undersökning har vi i vår teoridel redogjort för olika syn på kunskap, lärande och undervisning samt lärarens uppdrag.

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom områden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten är också resursfördelning. I kommuner får prioritering och fördelning av resurser ske med hjälp av budgetering. Budgetprocessens innehåll och tidsplan är av stor vikt för hur väl planerings- och budgetarbetet lyckas. Processen involverar ett flertal personer och är oftast väldigt tidskrävande.

Uppsatsens syfte har fokus på lärares undervisningsplanering, vilket innebär en organiserad lärandesituation, där centrala aspekter belyses utifrån lärares perspektiv. Den empiriska delen har en kvalitativ studie som grund, där nio verksamma lärare i skolans lägre åldrar har blivit intervjuade. Samtliga lärare har gett sitt samtycke och även blivit informerade om att deras uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Lärarnas svar har utmynnat i ett huvudresultat där fem kategorier har vuxit fram påverkansfaktorer, planeringens karaktär, arbetslag och individuell planering, planeringens innebörd och betydelse samt efterarbete. Elevgrupp, styrdokument och tid är de övergripande faktorerna som påverkar planeringen.

I Lpo 94 kan vi läsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en grupp verksamma lärare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger på hur lärarna i sin planering, undervisning och utvärdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men även hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svårtolkat och att det är svårt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati på det sätt som Lpo 94 påvisar nämligen att eleven ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvärdering.

Detta är en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala läns kommuner med fokus på planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns används generellt passivt, skötseln i den tätortsnära skogen är anpassad, den formella skogliga kompetensen är låg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlämnad entreprenad följs upp i någon form..

Tillväxten har i företagen lett till ökad planering och ett mer detaljerat budgetarbete. Informanterna upplever att den starka tillväxten gör budgeten till ett användbart verktyg för främst planering och kontroll. Utan planeringen och uppföljningen skulle man inte kunna identifiera problemområden. Likviditetsplanering ses ej som något prioriterat i fallföretagen trots teoretiskt förespråkande, detta då likviditet för den löpande verksamheten aldrig upplevs som något problem..