MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat pĂ„ grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare pĂ„verkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, dĂ€r dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrĂ„n denna aspekt. En enkĂ€tundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har ocksĂ„ anvĂ€nt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande pĂ„ orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Kiruna Àr idag mitt uppe i den process som kallas Kiruna stadsomvandling. Till följd av den utökade gruvbrytningen mÄste stora delar av staden omlokaliseras och ett nytt centrumomrÄde byggas. Som start för denna process utlystes 2012 en arkitekttÀvling vars resultat kommer att ligga till grund för den nya stadsstrukturen. Inför tÀvlingen upprÀttades ett tÀvlingsprogram som beskriver hur Kiruna kommun ser pÄ stadens framtid och utvecklingsmöjligheter. Kiruna kommun har i samband med denna process uttryckt vikten av att arbeta utifrÄn ett tydligt genusperspektiv för att skapa ett mer jÀmstÀllt och lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle.

Construction production always contains different disciplines whose priorities andinterests can be very diverse. Good communication and coordination are essential tominimize misunderstandings and achieve good quality in the end result. This makesplanning a central part of the production management. In a world where conditionscan change as often as daily, being well prepared increases the opportunities to stayflexible and decrease negative effects of the changes.This study has been done in association with Skanska Foundations district North inStockholm in order to investigate how visual planning can be used in the productionmanagement to optimize the coordination and the quality.The history of Lean started at Toyota, but the concept are now spread over theworld and are used wide outside of the car industry nowadays. What?s challengingabout Lean in foundation projects is to embrace a long-term perspective and invest insolutions that are profitable in the longer term, instead of solve problems by onlytreating the symptoms.A holistic perspective is crucial in order to truly understand Lean.

Uppsatsen undersöker byggnationen av SÄgenomrÄdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrÄn ett demokrati- och maktperspektiv. UtifrÄn intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hÄllbar utveckling som prÀglat planeringen samt i vilken utstrÀckning planeringen har pÄverkats av neoliberalism. Neoliberalism anvÀnds som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hÄllbar utveckling som föresprÄkas av kommunen prÀglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utstrÀckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrÄn neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stÀngda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hÄllbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

Syftet med arbetet Àr att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan mÀnniskor uppstÄr och vad rummet anvÀnds till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebÀr i nutid. Arbetet belyser Àven teorier om vad ett offentligt rum innehÄller för aktiviteter och vad rummet bör innehÄlla för att locka till sig mÀnniskor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för DeltavÀgen pÄ Backaplan i Göteborg, dÀr fokus ligger pÄ strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna lÀngs gatan. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt inventeringar av tvÄ gator och dess offentliga platser i Göteborg.

SammanfattningElitaktiva idrottskvinnor och mÀn stÄr inför stÀndiga beslut. Att fÄ Àngna sig Ät sitt intresse pÄ heltid Àr fÄ förunnat och att fÄ livet att dagligen gÄ ihop Àr stundtals en svÄr balans. Hur hinner elitaktiva med att kombinera sin elitsatsning framgÄngsrikt samtidigt som de kan umgÄs med sina vÀnner? Syftet var att undersöka hur elitaktiva upplever och hanterar relationen mellan en idrottssatsning och socialt umgÀnge. FrÄgestÀllning:·         Hur kan relationsfrÄgor mellan elitidrottssatsningen och kompiskretsen beskrivas?·         Hur hanterar de elitaktiva dessa relationsfrÄgor? MetodIntervjuerna genomfördes pÄ hösten 2008 med tre kvinnor och fyra mÀn, samtliga landslags-aktiva. Deras Älder var 21 till 32 Är, medel 24 Är.

Social hÄllbarhet. Vad Àr det och hur kan man i fysisk planering pÄ kommunal nivÄ arbeta för att uppnÄ större social hÄllbarhet? Dessa frÄgor kommer att undersökas i denna uppsats med hjÀlp av en intervju och en dokumentstudie inriktad pÄ BorÄs tÀtort.Social hÄllbarhet Àr ett komplext begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang dÀr hÄllbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhÄllande Àr att social hÄllbarhet som begrepp Àr förÀnderligt i sin innebörd, vilket medför att det Àr svÄrt att definiera. FrÄgan som fysiska planerare behöver stÀlla sig Àr hur fysisk planering kan förhÄlla sig till detta begrepp.

Sveriges befolkning ökar, men ökningen sker mycket ojÀmnt över landets olika delar. FrÀmst ökar befolkningen i storstadsregionerna och i anslutning till högskole- och universitetsstÀder, detta samtidigt som stora delar av landets gles- och landsbygd istÀllet har en negativ befolkningsutveckling. Mer Àn hÀlften av Sveriges kommuner har idag en negativ befolkningstrend. Dessa kommuner, hÀr kallade krympande kommuner, prÀglas inte sÀllan bara av ett minskat invÄnarantal utan Àven av lÄga födelsetal och en Äldrande befolkning. Trenden och den ojÀmna fördelningen av Sveriges befolkning förvÀntas fortsÀtta, och enligt prognoser kommer en allt större andel av Sveriges invÄnare Àven fortsÀttningsvis bosÀtta sig kring landets större stÀder.Planering uppkom ursprungligen som ett verktyg för att hantera tillvÀxt och inflyttning till urbana omrÄden.

Planering och förÀndring av strukturen bakom en postproduktionspipeline, hur hanterar man materialet och vad Àr det som pÄverkar. Mina tre huvudsakliga frÄgestÀllningar har handlat om hur filstrukturen ser ut och hur den skall förÀndras. Hur en namngivningsstandard av filer kan underlÀtta handhavande mellan alla i produktionen, och sist vilka format man anvÀnder sig av. Slutresultatet Àr en startplattform frÄn vilken det fortsatta arbetet med förÀndringar av företags- och projektstrukturen, kan ta vid..

When the EolshÀllproject was completed for the first time, a great deal of moisturedamage was discovered. Therefore the structure completion was removed andreinstalled. The project was originally planned to cost a total of 126 million SEK, but thefinal costs landed on 271 million SEK. What caused this failure? Were the designs poor,was the technology used too advanced, or was the project not managed properly?Based on the EolshÀllproject, theses will be presented about what may have caused themoisture damage.

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.