Sökresultat:
3436 Uppsatser om Planering i förskolan - Sida 66 av 230
TrÀdgÄrden som arena för arbetsterapeutisk rehabilitering: en intervjustudie med arbetsterapeuter
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av trÀdgÄrden som arena för arbetsterapeutisk rehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sju legitimerade arbetsterapeuter som arbetat med klienter i trÀdgÄrdsmiljö. De utvalda arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Det insamlade datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier "TrÀdgÄrden som ett aktivitetsrum", "TrÀdgÄrdsrelaterade terapeutiska aktiviteter" och "Arbetsterapeutens kompetens för trÀdgÄrdsrehabilitering".
SkolgÄrden - ombyggnad som behövs?
Studien visar hur fem skolor har genomfört ombyggnader pĂ„ sina skolgĂ„rdar, allt ifrĂ„n planering till genomförande. Litteraturen behandlar tidigare forskning för att visa vilka aspekter som bör finnas i Ă„tanke. Ăven styrdokumentens betydelse för Ă€mnet behandlas. De organisationer, relevanta för studien, presenteras. Teoretisk bakgrund har tagits i Aristoteles, Vygotskij och SĂ€ljö som alla har inverkan pĂ„ varför utomhuspedagogik bör bedrivas.
KÄkstadens vÀrden, utveckling och tillvÀxt : effekter av att vÀxa utan stadsplanering
Kibera kallas ofta för ?Afrikas största slumomrÄde? och för mÄnga Àr omrÄdet, tillsammans med mÄnga andra, ett bevis för att stadsplanering Àr enormt viktig. Men Àven nÀr det inte sitter en yrkesman och tar beslut, sker nÄgon slags planering. De boende styr sin nÀrmiljö, de kÀmpar för att skapa ett hem i pÄ en plats, dÀr infrastruktur och samhÀllsfunktioner Àr nÀstan obefintliga. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vad det Àr mÀnniskorna satsar pÄ, vad det Àr som blir viktigt i Kibera.
MÄlet med arbetet Àr att hitta vad de boende sjÀlva valt att förlÀgga i sin bostadsmiljö, dÄ ingen översiktlig planering sker pÄ högre nivÄ.
UtvÀrdering av erfarenheter vid implementation av affÀrssystem
Detta examensarbete behandlar affÀrssystem (Àven kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebÀr ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet.Att införa ett affÀrssystem i en organisation Àr en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det Àr dÀrför bra om tidigare erfarenheter frÄn liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhÄlla en lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie dÀr jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affÀrssystemet SAP R/3.Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande omrÄden; planering, utbildning och resurser. Dessa omrÄden Àr alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affÀrssystem för att implementeringen skall nÄ ett, för företaget, lyckat resultat..
KundtillfredsstÀllelse : en studie om studentens nöjdhet
Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.
Klimatanpassning av Ljungby stad mot översvÀmningar
Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them.
Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen ur ett kommunalt perspektiv
Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid
vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor
samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna.
Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i
Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla
lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra
lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler.
Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet
utmed vattnet i större utstrÀckning.
Produktionsplanering: planering för effektiv styrning vid
Aitik dagbrott
Examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Boliden Mineral AB vid deras dagbrott Aitik, belÀget utanför GÀllivare. Aitik Àr en av Europas största koppargruvor och hÀr bryts Ärligen stora volymer malm, innehÄllande till största delen koppar men Àven mindre mÀngder guld och silver. Gruvbranschen har efter nÄgra tunga Är ÄterhÀmtat sig, till stor del tackvare de i dagslÀget höga marknadspriserna pÄ metaller. De höga priserna har ytterligare ökat intresset för malmbrytning och i Aitik finns en intention att öka produktionsvolymen under kommande Är. En ökad produktion krÀver mer resurser och dÀrmed ökar Àven betydelsen av en vÀl fungerande planering för produktionen.
Vision Araby/Dalbo : Förslag pÄ ÄtgÀrder i den offentliga miljön för att uppnÄ ökad trygghet och attraktivitet
Endast en kilometer frÄn VÀxjö Centrum ligger ett bostadsomrÄde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till mÄnga av de bostadsomrÄden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis vÀlplanerade och funktionella lÀgenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.
StrÄket : Utveckling av gÄng- och cykelförbindelse mellan Kungsmarken/Marieberg och Amiralen i Karlskrona
Det pÄgÄr en diskurs om att reducera bilismen och det blir dÀrför allt viktigare att skapa hÄllbara gÄng- och cykelstrÄk. Detta eftersom bilismen pÄverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmÀssigt perspektiv. DÄ Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 nÀrliggande bostÀder i omrÄdet Gullberna ökar behovet av ett vÀl fungerande gÄng- och cykelstrÄk för detta och omkringliggande omrÄden. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla det gÄng- och cykelstrÄk som strÀcker sig mellan bostadsomrÄdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsomrÄde och vidare mot halvexternt handelsomrÄdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostÀder och resecentrum..
Kommunikation vid Alzheimers sjukdom ? hÀmmande faktorer som pÄverkar patientens och anhörigas delaktighet.
Bakgrund: Patienter med Alzheimers sjukdom har laglig rÀtt att vara delaktig i beslut om planering och genomförande av omvÄrdnadshandlingar. NÀr patienten sjÀlv inte kan föra fram egna Äsikter har nÀrstÄende en central roll i dialog med sjuksköterskor eller annan vÄrdpersonal. Vid Alzheimers sjukdom fÄr dock patienter och nÀrstÄende inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vÄrd. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att belysa hur kommunikation kan hindra patientens och nÀrstÄendes delaktighet vid Alzheimers sjukdom. Metod: Litteraturöversikt som baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar, Ätta med kvalitativ och tvÄ med kvantitativ metod, som alla fokuserade pÄ patienters och nÀrstÄendes upplevelser av kommunikation i vÄrdsituationen.
Hur kan högre rekreationsvÀrden genereras inom en produktionsskog : en studie inriktad pÄ granskog
MÄlet med uppsatsen har varit att undersöka hur det gÄr att arbeta med rekreationsvÀrden i en vinstdrivande produktionsskog, frÄn plantering till avverkning. Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn tre frÄgestÀllningar; Hur kan man utveckla produktionsskogar med högre rekreationsvÀrden? Hur pÄverkar en sÄdan utveckling den vinstdrivande produktionen? Vad finns det för regler och styrmedel inom skogsbruket idag och hur pÄverkar de rekreationsmöjligheterna? Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna har ett försök till underlag för vidare utredning tagits fram. Arbetet syftar Àven till att förmedla en överblick för hur det Àr möjligt att som landskapsarkitekt arbeta med landsbygdens utveckling.
Första delen i uppsatsen Àr en litteraturstudie, hÀr undersöks varför rekreation skall finnas inom produktionsskogen och vad som eftersöks i ett rekreationsomrÄde. I litteraturstudien diskuteras Àven skötselmetoder, certifieringar och lagar.
Cykelplanering ur ett studentperspektiv : En studie om trafiksÀkerheten i centrala Uppsala
I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.
StationssamhÀllet nÀsta ? en studie av den stationsnÀra planeringen i SkÄne
SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.
Grön energi i blÄsvÀder - en studie om planering av vindkraft till havs
Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpÄverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mÄl satts upp, dÀr ett av mÄlen Àr att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar Är 2020.Regeringen framhÄller att vindkraften har förutsÀttningar att bli en stor och betydelsefull energikÀlla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften pÄ 30 TWh Är 2020, varav 20 TWh pÄ land och 10 TWh till havs. Att sÀrskilda satsningar görs pÄ havsbaserad vindkraft beror bland annat pÄ att det till havs finns förutsÀttningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena Àr högre och jÀmnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanlÀggningar pÄ lÄngt hÄll och berör dÀrför vÀldigt mÄnga mÀnniskors livsmiljöer.