CTI- Central Tire Inflation Ă€r ett styr- och reglersystem som möjliggör att justera lufttrycket i dĂ€cken under fĂ€rd pĂ„ virkeslastbilar för att anpassa det till aktuell last och hastighet. Genom att köra med ett lĂ€gre dĂ€cktryck pĂ„ virkesfordon Ă€r det möjligt att minska kostnaden för skogsbilvĂ€gar. SCA Skog vill skapa en CTI-strategi som ska innehĂ„lla handlingsplaner för hela kedjan frĂ„n planering till transport. År 2009 minskade investeringsanslagen för vĂ€gar inom SCA Skog och Medelpads skogsförvaltning började bygga vĂ€gar som trafikeras av CTI-utrustade fordon. Syftet med arbetet Ă€r att utvĂ€rdera anvĂ€ndningen av CTI Ă„t SCA skog vid Medelpads skogsförvaltning. Datainsamlingen utgjordes av intervjuer med personer vid SCA som har arbetat med CTI nĂ„gon gĂ„ng sedan införandet. Totalt intervjuades elva personer. Ett arbetssĂ€tt för CTI identifierades.

Milosevic, S. 2014. Buller ? Hur planers en bullerfri stad?. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. This essay is about noise pollution caused by urbanization.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig pÄ idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, pÄverkar hur det offentliga rummet anvÀnds och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag ocksÄ pÄ hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens nÀrhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men ocksÄ om att definiera vilka kvaliteter som Àr önskvÀrt, samt vad dessa begrepp egentligen stÄr för. Examensarbetet ger ingen heltÀckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte Àr att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel pÄ hur detta kan appliceras pÄ en specifik plats.

I takt med en utveckling dÀr teknologi ersÀtter mÀnniskans arbetsuppgifter skapas en allt mer stilasittande livsstil. För lite fysisk aktivitet bidrar till diverse olika folksjukdomar och ohÀlsa som kostar samhÀllet 6 miljarder kronor per Är. PÄ senare Är har frÄgan lyfts fram om hur fysisk aktivitet kan uppmuntras i samhÀllet dÀr landskapsarkitekter bland andra professioner Àr en del av projektet. Det finns nÀmligen forskning som visar pÄ att utemiljön har stor betydelse pÄ vÄra rörelsemönster. En stark vÀxande trend i Sverige Àr löpning, nÄgot som en bred grupp mÀnniskor kan utöva och som inte krÀver nÄgon avancerad utrustning eller förberedelse. HÀr finns möjlighet att haka pÄ denna positiva trend och lÄta den genomsyra utformningen av stÀderna. För att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkar löpningen i bÄde bra och dÄlig bemÀrkelse genomfördes tre olika informationsinslamlingstekniker: 1.

Utvecklingen i Sverige de senaste Ären kÀnnetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstÀdernas befolkningsmÀngd ökar. Syftet med arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgra metoder och strategier som de krympande kommunerna har anvÀnt sig av för att försöka vÀnda stagnationen samt att jÀmföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av vÀrlden. För bÄde krympande stÀder och kommuner Àr problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen pÄ problemet Àr att försöka skapa en befolkningstillvÀxt. Det finns mÄnga olika strategier för att vÀnda befolkningsutvecklingen.

En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekrÀftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger pÄ 40 domar frÄn Svea hovrÀtt dÀr gÀrningsmÀnnen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gÀrningsmÀn kunde skiljas frÄn instrumentella gÀrningsmÀn med avseende pÄ brottskaraktÀristika, Älder, pÄföljd samt brottsrubricering. Syftet var ocksÄ att undersöka samband mellan gÀrningsmannens pÄverkan av alkohol och/eller droger och gÀrningsmannens grad av planering, mÄlinriktning, arousal, provokation frÄn offret, samt gÀrningsmannens relation till offret. TvÄ oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrÄn Cornells kodningsguide för vÄldshandlingar.

Detta Àr en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala lÀns kommuner med fokus pÄ planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns anvÀnds generellt passivt, skötseln i den tÀtortsnÀra skogen Àr anpassad, den formella skogliga kompetensen Àr lÄg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlÀmnad entreprenad följs upp i nÄgon form..

Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet, inte minst pÄ grund av globaliseringen som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och skyldigheter i samhÀllet och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga att de bÄda benÀmningarna Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon integration, och framför allt inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra.

Detta examensarbete behandlar frÄgan om hur och varför SÀve stationssamhÀlle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgÄ den expandering som sker i regionen. Arbetet visar Àven hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hÄllbart attraktivt samhÀlle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsÀttningar och restriktioner som finns för att bygga ut SÀve stationssamhÀlle med tÀtortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat omrÄde. SÀve stationssamhÀlle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och Àr ett gammalt stationssamhÀlle omgivet av Äkermark och med jÀrnvÀgen dragen rakt igenom byn. Del 1 behandlar frÄgan om varför SÀve stationssamhÀlle skall byggas ut och generella utbyggnadsidéer kring samhÀllet redovisas.

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades Är 1987 granskats, diskuterats och ifrÄgasatts. TillÀmpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundlÀggande oklarheter och problem, bland annat vad det gÀllde riksintresseomrÄdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgrÀnsas. DÄ bristerna och problemen med tillÀmpningen av riksintressesystemet ansÄgs vara av den omfattningen att det pÄverkade dess trovÀrdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgrÀnsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhÄllande till lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial.

SammanfattningUnder en relativt lÄng tid har det inom samhÀllsplaneringsdebatten framhÄllits vikten av att verka för en utveckling som tar oss frÄn funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder nÀrhet, jÀmlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess vÀl sammanlÀnkade och integrerade stadsdelar och funktioner.  En tydligt rÄdande trend och utveckling inom stadsplanering Àr ocksÄ den ökade fokuseringen pÄ att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvÀrdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hÄllbarhetsperspektiv, vilket bl.a. mÀrks i utvecklandet av hÄllbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som stÀlls pÄ holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.Hur problem, förutsÀttningar och innebörden av olika strukturella lösningar framstÀlls kan ha en stor betydelse för vilken lösning som vÀljs samt hur vÀl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av vÀrde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsÀttningar och förÀndringsförslag.Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i stÀder- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mÀta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika bestÄndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslÄs, den s.k.

Often, the green is handled as an opposite to the built, but if it could be seen as a part of the built and the society, the planning will be easier to handle. The thesis work wants to create a method that treats villages in an analytic way in a context; with green, blur, grey and all the other colors that together are the completeness.This master's thesis is made to be used as foundation in detail plannng in the municipality of Örkelljunga. Target audience is on one hand those who work with planning and green matters in Örkelljunga municipality, but also other planners who work with landscape.Literature in the field of green city planning has been studied and 30 methods for analysis have been valued. The method for analysis that has been used in this work is a merging of ten different methods and has included literature studies, sketches, interviews and work on spot. The ten methods are consciously chosen to together make one comprehensive and true image of the village, as far as it is possible.

Projektet Curiosity > Harvest handlar om sjÀlvhushÄllning som en del i det moderna livet i staden, och mer specifikt biodling i den urbana miljön. Dels ur perspektivet att knyta samman stadsmÀnniskan med matproduktionen och förutsÀttningarna för livet, och dels ur perspektivet att sÀtta fokus pÄ den ekologiska hÄllbarheten i samhÀllet i stort. Projektet tar ett större grep över hur ett system för biodling i staden skulle kunna se ut, och inbegriper en kartlÀggning av staden utifrÄn biets perspektiv, ett system för material- och kunskapsdelning mellan mÀnniskor och en ny bikupa. Systemet baseras pÄ ett tÀnkt nÀtverk med namnet Curiosity > Harvest, och fungerar som en plattform vilken besitter kunskap, material och kapital och underlÀttar för mÀnniskor i staden att ta steget till att bli biodlare. KartlÀggningen visar Göteborgs vÀxtlighet enligt en generell kategorisering, och föreslÄr Àven en mer detaljerad inventering av den, ofta bortglömda och bortprioriterade, flora som bina Àr beroende av i sitt pollineringsarbete.Biodling Àr ett Àmne som binder samman alla skalor i ett designarbete, frÄn stadsplanering till produktdetaljer, och sÀtter det mÀnskliga ansvaret, arbetet och skördens belöning i samband med hela den biologiska livscykeln.Resultatet av arbetet Àr ett designat förfarande, och produkterna bildar det toolkit som visar en serie exempel ur ett sÄdant förfarande..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur trafiken idag pÄverkar och styr vÄrt sÀtt att planera stÀder. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som Àr ett nybyggt bostadsomrÄde i Kungsbacka kommun, dÀr trafikens pÄverkan undersöks. Historiskt sett har vÄra dominerande transportmedel haft stor pÄverkan pÄ vÄra samhÀllens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, dÄ sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur vÄra stÀder lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevÀrt.

Att kunna lÀsa med god förstÄelse Àr en förutsÀttning för att klara dagens skola och samhÀllet i övrigt. DÀrför Àr ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas sprÄkutveckling och att eleven redan frÄn början fÄr uppleva att lÀsning handlar om mening, glÀdje, budskap, upplevelse och förstÄelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lÀrare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade Àmnen var de som hade bÀst resultat i DLS-testen, delprov LÀsförstÄelse var vÄrt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lÀrares uppfattningar om planering och arbete med lÀsförstÄelse för att eleverna ska nÄ goda resultat. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lÀrare Ma/No. Studien bygger pÄ en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att den beskriver mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen. VÄrt resultat visar att vÄra respondenter visar pÄ en god kunskap om vad begreppet lÀsförstÄelse innebÀr.