Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svÄrigheter sex behöriga karaktÀrs- och kÀrnÀmneslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever med infÀrgning i undervisningen.Studien Àr kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes dÀrefter av sex intervjuer med gymnasielÀrare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program.Teorin som valts att koppla till bestÄr av en definition av vad infÀrgning innebÀr, sÀtt att se kunskap pÄ samt studier dÀr teori integrerats med praktik i undervisningen.Resultaten tyder pÄ att en stor svÄrighet för lÀrare som arbetar med infÀrgning Àr att enas om en gemensam uppfattning om infÀrgning. Stora faktorer för denna kollektiva förstÄelse Àr samarbete och planering. Vidare kan förÀndringar av lokaler och scheman förbÀttra situationer dÄ samarbetet inte fungerar. Detta innebÀr bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infÀrgning. Resultaten av studien visar att lÀrarna anser att infÀrgning kan innebÀra att elever ser ett större samband och i lÀngden lÀr sig mer..

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur slöjdlÀrare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mÄn det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat pÄ hur slöjdlÀrarna lÄtit eleverna planera och utvÀrdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har Àven försökt att se om slöjdÀmnet Àr integrerat med andra Àmnen vilket i sÄ fall skulle kunna öppna för en större variation i Àmnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till Àmnet och sjÀlv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlÀrare.

Hur samverkar de nationella folkhÀlsomÄlen med fysisk planering, och pÄ vilket sÀtt kan folkhÀlsomÄlen beaktas för att förbÀttra förutsÀttningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie Àr en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgÄngspunkt i kommunens folkhÀlsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen Àr att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhÀlsomÄlen, liksom att ta reda pÄ vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsÀttningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

Det svenska landskapet har under det senaste Ärhundradet förÀndrats. Detta har lett till att det finns en efterfrÄgan efter naturupplevelser och rekreationsomrÄden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av vÀrdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fÄtt mer ansvar för natur- och kulturvÄrd. Tidigare studier visar pÄ att det behövs mer kunskap om den samhÀllsekonomiska potentialen som den tÀtortsnÀra skogen har för kommunerna. NaturvÄrdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tÀtortsnÀra skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda pÄ hur kommuner i VÀsterbottens lÀn hanterar den tÀtortsnÀra skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.

I dagens samhÀlle krÀvs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. DÄ Àr det viktigt att möjligheten att resa Àr lika för alla medborgare i samhÀllet. Regeringen har som mÄl i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgÀngligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

Utvecklingen i Sverige de senaste Ären kÀnnetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstÀdernas befolkningsmÀngd ökar. Syftet med arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgra metoder och strategier som de krympande kommunerna har anvÀnt sig av för att försöka vÀnda stagnationen samt att jÀmföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av vÀrlden. För bÄde krympande stÀder och kommuner Àr problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen pÄ problemet Àr att försöka skapa en befolkningstillvÀxt. Det finns mÄnga olika strategier för att vÀnda befolkningsutvecklingen.

Social hÄllbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hÄllbarhetsaspekterna Àr det kanske den som Àr svÄrast att mÀta och definiera, och det finns fortfarande förhÄllandevis lite forskning som pÄ ett heltÀckande sÀtt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och mÀnniskors sociala vÀlmÄende. Trots brist pÄ konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka Äsikter om hur en socialt hÄllbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det Àr dels en generell genomgÄng av inlÀgg i den allmÀnna debatten, men sÀrskilt fokus lÀggs ocksÄ pÄ diskussionen kring efterkrigstidens höghusomrÄden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsomrÄden. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.

PÄ senare tid har en kritisk diskussion vÀxt fram kring anvÀndandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrÀvande och den anses Àven inte tillhandahÄlla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och Àr det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget fÄr problem med planering, samordning samt styrning av aktiviteter dÄ de saknar ett ramverk. Ahlsell AB Àr företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 Är.

Individuell planering och dokumentation Àr ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsÀtter tolkning av lÀroplans- och kursmÄl. Dokumentation har ett nÀra samband med utvecklingssamtal, ÄtgÀrdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lÀrande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lÀrande. Arbetet har Àven avsett att utvÀrdera ett projekt inom omrÄdet dokumentation och titta pÄ vilka lÀrdomar som tagits.

Vi har valt att titta pĂ„ genomförandefrĂ„gor i detaljplaner. FrĂ€mst har vi riktat in oss pĂ„ genomförandebeskrivningen. Hur omfattande Ă€r den och vad tar man upp? Är den lĂ€tt att förstĂ„ för alla berörda? Hur kan den förĂ€ndras om den pĂ„gĂ„ende PBL-utredningen gĂ„r igenom? För att se om det Ă€r skillnad mellan kommuner har vi tittat pĂ„ sex olika. Det Ă€r Uddevalla, TrollhĂ€ttan och KungĂ€lv i VĂ€stra Götalands LĂ€n samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands LĂ€n.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur lÀrare arbetar med planering utifrÄn kursplaner och mÄl samt hur planeringen kan genomföras i Àmnena svenska och matematik pÄ grundskolan. UtifrÄn studiens syfte stÀlls dessa frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder lÀrare skolverkets kursplaner och mÄl i planeringen? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i Àmnet svenska pÄ grundskolan? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i matematik pÄ grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod med utgÄngspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lÀrare som arbetar med svenska och matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggörs att lÀrares planeringsarbete kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt och att de intervjuade lÀrarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet, inte minst pÄ grund av globaliseringen som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och skyldigheter i samhÀllet och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga att de bÄda benÀmningarna Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon integration, och framför allt inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra. Integration Àr ett komplext Àmne och bör preciseras i sitt sammanhang för att ordet skall ha nÄgon betydelse. I politiken anvÀnds ordet flitigt, ofta utan att preciseras och dÀrmed blir politikernas ord ganska diffusa. Detta skapar problem i till exempel kommunernas arbete för integration.