Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de nÀringar som finns etablerade i Såpmi och de naturresurser som Ànnu inte exploaterats. NorrlÀndska Àlvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhÀlleligt intresse i att ge goda förutsÀttningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker Àr intressanta etableringar i bÄde fjÀll- och skogsland och högaktualiserar frÄgan om rennÀringens fortsatta bedrivande. Det finns Àven andra ekonomiska intressen i fjÀllomrÄdena bortom energiproduktion, gruvnÀring och skogsbruk som gör ansprÄk pÄ mark och vatten som omfattas av renskötselrÀtt. Omfattande intrÄng i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nÀmligen ocksÄ av turism och friluftsaktiviteter.

Syftet med studien Àr att granska personalens erfarenheter av tidmÀtning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjÀnsten i en storstadskommun. Mina frÄgestÀllningar Àr som följer.? Hur upplever personalen IT-planerad schemalÀggning och tidsregistrering i sitt arbete?? Hur pÄverkas hemtjÀnstens personalgrupper?UtifrÄn ett semistrukturerat frÄgeformulÀr har hemtjÀnstpersonal under intervjuer berÀttat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmÀtning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjÀlp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmÀtning av utförd hjÀlp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv.

The current planning philosophy is based on a political utopic modernism founded during the first part of the 20th century. The focus is, in planning a defined area, to maximize the internal efficiency and to create a competitivesociety. During the latter part of the former century globalization changed the context, thus creating the need for a new way of approaching physical planning. This paper shows that the historical and philosophicalmetaphor of flow can be applied to meet the demands in the global city. It also shows how the edge, as where interaction takes place, is an important part of the content that has to be defined.

Abstrakt Denna studie Àr ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i omrÄden som riskerar att drabbas av översvÀmningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gÀllande osÀkerheten kring hur mycket havsnivÄn stiger och hur kommunerna ska förhÄlla sig till det i sin planering. UtifrÄn en fallstudie av tvÄ svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och ÄtgÀrder för att hanterar den osÀkerhet kring stigande havsnivÄer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras tvÄ planeringstjÀnstemÀns syn pÄ den egna kommunens hantering av översvÀmningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frÄgan.

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostÀder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat omrÄde som bestÄr av sÄvÀl bostÀder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken bestÄr av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka omrÄden som kan vara lÀmpliga för nya bostÀder ? det vill sÀga planförslaget. Med ett andra ord ett traditionellt examensarbete inom ramen för programmet för Fysisk planering. Ljungby vÀxer lÄngsamt.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak Àr i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation pÄ byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppÄt, frÀmst utomlands men Àven i Sverige. Emporia i Malmö som Àr ett av Skandinaviens största köpcentrum Àr byggt med ett sÄ kallat grönt tak. Detta tak anlades dock pÄ initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur kommunen kan planlÀgga gröna tak. Fördelar och nackdelar med det gröna taket kommer ocksÄ att utgöra en del av uppsatsen.

Det övergripande nationella folkhÀlsomÄlet Àr att skapa samhÀlleliga förutsÀttningar för en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bÀttre bebyggd miljö som pÄverkar folkhÀlsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhÀlsan genom olika politikomrÄden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhÀlsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhÀlsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.

I samband med att de tvÄ senaste regionala utvecklingsplanerna upprÀttats har regionplaneringen i Stockholms lÀn kommit att utvecklas till att fokusera mer pÄ dialog och process via sociala nÀtverk. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför denna utveckling kommit till stÄnd och hur den sett ut samt analysera hur regionplaneringen bedrivs genom dessa sociala nÀtverk. Det empiriska materialet har bestÄtt av intervjuer med representanter frÄn olika samverkansprocesser som bedrivs eller har bedrivits inom det fallstudieomrÄde jag valt; Stockholmsregionens gröna kilar. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit territorial governance samt kommunikativ och kollaborativ planering. Slutsatserna Àr att regionplaneringens frÄnvaro av lagstiftad genomförandemakt ger dem en annan makt över den regionala utvecklingen i form av tillgÄng till governancenÀtverk.

Inga riklinjer frÄn statligt hÄll finns för Sveriges skolors skolgÄrdar. De kan vara hur smÄ eller storasom helst och de kan vara hur innehÄllsrika eller innehÄllslösa som helst eller inte ens existera.Högstadieskolor Àr ett relativt outforskat Àmne som inte har getts nÄgot stort utrymme i forskningom elever och deras skolgÄrdar. Deras utemiljö bör dock inte vara mindre viktig för det och justskolgÄrdar Àr en av Sveriges mest eftersatta utemiljöer. För att skolan ska kunna ge en fysisk miljösom Àr stimulerande för lÀrande och utveckling och som frÀmjar fysisk aktivitet krÀvs det engenomtÀnkt planering av den i bÄde skola och pÄ skolgÄrden. SkolgÄrden har tidigare reglerats frÄnstatligt hÄll och det har pÄverkat skolgÄrdarnas utseende genom tiden.

I dagens samhÀlle fortsÀtter inflyttningen till stÀder att vÀxa och Stockholmsregionen fortsÀtter att förtÀtas. Detta medför att nya stadsdelar mÄste inkorporeras i redan befintliga. Arenastaden Àr en ny stadsdel som utvecklas i Solna som Àr en tÀtort i NordvÀstra Stockholm.Att skapa nya stadsdelar för mÀnniskan Àr viktigt för att uppnÄ en social hÄllbarhet. Det Àr Àven viktigt att ta hÀnsyn till omgivningens Äsikter nÀr nya stadsdelar inkorporeras i redan befintliga. För att uppnÄ en god stadsutveckling Àr en viktig faktor att det finns ett fungerade samarbete mellan de inblandade aktörerna.För att undersöka Arenastadens utveckling ur ett stadsplanerings- och samarbetes perspektiv har följande utförts.

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie.

Att anvÀnda erfarenheter, i form av principer, vid militÀr planering Àr inget nytt fenomen. SedanNapoleontiden har det vuxit fram riktlinjer för militÀr planering och genomförande i form avKrigföringens grundprinciper och principer för att skapa en framgÄngsrik logistik. Exempel pÄprinciper och hur de ska tolkas finns i de flesta av vÀrldens försvarsmakters doktriner.Syftet med uppsatsen Àr att ge exempel pÄ hur principer för logistik kan anvÀndas för att reflekteraöver de logistiska utmaningar, som en befÀlhavare eller stabsofficer stÀlls inför vid en militÀrplanering.Som empiri, för att vÀrdera principerna mot, har Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991, med ettbrittiskt/amerikansk perspektiv anvÀnts. De Àr bÄda konventionella krig med ett tydligt militÀrtslutmÄl, men har vÀldigt olika förutsÀttningar för logistiken i bÄde en tid-, rum- ochstyrkejÀmförelse.Uppsatsen anvÀnder abduktion som metod. Fem principer för logistik bildar hypoteser förframgÄng som stÀlls mot empirin, i form av de tvÄ krigen.

Vi har utifrÄn intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med bÄde Äldersindelade och Äldersblandade barngrupper. Valet av studie beror pÄ vÄra tidigare erfarenheter dÀr vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero pÄ.

I dagens samhÀlle ökar intresset för, och vikten av, smÄföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gÄ i uppfyllelse, medan det för hela samhÀllet innebÀr ett bidrag till ökad tillvÀxt. En viktig aspekt i sammanhanget Àr att smÄ företag behöver byggas upp pÄ ett sÀtt som ger en hÄllbar utveckling pÄ lÄng sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjÀlpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen Àr dÀrmed ett verktyg för att nÄ lönsamhet och utveckling pÄ lÄng sikt. Uppfattningen i litteraturen Àr dock att marknadsplanering inte Àr generellt tillÀmpbart i alla typer av företag.