Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt som Àr rÄdande vad gÀller undervisningsplanering, sett utifrÄn lÀrarstudenters perspektiv, och pÄ sÄ vis fÄ en djupare förstÄelse för hur och varför lÀrarstudenter planerar och förhÄller sig till sin planering pÄ ett visst sÀtt. Studien har undersökt de erfarenheter av, förestÀllningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lÀrarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gÀller forskning kring momentet planering utifrÄn lÀrarstudenters perspektiv, dÄ större delen av tidigare forskning fokuserat pÄ momentet utifrÄn lÀrares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lÀrarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhÄllningssÀtt till planering, har studien tagit sin utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att sÄvÀl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvÀgagÄngssÀtt vid planering.

I uppdrag av KungĂ€lvs kommun har en kartlĂ€ggning gjorts mellan olika kommuner inom BohuslĂ€n samt Göteborg som senare ska fungera som planeringsunderlag för kommunen. KartlĂ€ggningen bygger pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r som har skickats till kommunerna Göteborg, Tanum, Öckerö, Tjörn, Orust, Strömstad, Lysekil, SotenĂ€s och KungĂ€lv. Innan frĂ„geformulĂ€ret skickades in gjordes en omfattande litteraturstudie om kommunernas hantering av sjöbodar.UtgĂ„ngspunkten med kartlĂ€ggningen har varit att ta reda pĂ„ hur kommunerna hanterar sina sjöbodar, med avseende pĂ„ exempelvis deras upplĂ„telseformer, upplĂ„telsetider, avgifter, avtalsvillkor, anvĂ€ndning och styrning med hjĂ€lp av detaljplan, bygglov och tillsyn, kommunens egna reflektioner pĂ„ hur deras hantering fungerar m.m.Teoridelen bestĂ„r av allmĂ€n information om:- Sjöbodar, definitioner och anvĂ€ndning.- Arrende, dĂ„ den Ă€r en utav de vanligaste upplĂ„telseformerna för sjöbodar, med avseende pĂ„ anlĂ€ggningsarrende och lĂ€genhetsarrende.- Hyra, Ă€r en annan form av upplĂ„telse som anvĂ€nds i ett par kommuner.- Hur det kan fungera nĂ€r kommunen Ă€ger marken som ska arrenderas- En gemensam sjöbodspolicy som tillĂ€mpas i ett fĂ„tal kommuner.Resultatet Ă€r en sammanstĂ€llning av den information som har tagits reda pĂ„ genom frĂ„geformulĂ€rens svar. Svaren frĂ„n frĂ„geformulĂ€ren informerade bland annat om att det finns mellan 25 stycken till 1200 stycken sjöbodar i kommunerna och att upplĂ„telse av sjöbodar sker vanligtvis genom arrende men ocksĂ„ till viss del genom hyra. UpplĂ„telsetiden brukar vara pĂ„ ett Ă„r med automatiskt förlĂ€ngning.

Som trafikant fÄr man mÄnga gÄnger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. HÀr Äterfinns ofta brytpunkter bÄde för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen Àndras förutsÀttningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och hÀr delar förbifarten stadsbygd frÄn landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbÀttra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsÄtgÀrder. Arbetet syftar till att skapa en metod för att tydliggöra fÀrden till trafikplatsen och vidare in mot staden och göra den till en regisserad resa genom rum.

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Följande examensarbete Ă€r ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnĂ€ra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrĂ„dets kollektivtrafiknĂ€ra lĂ€ge. Den fysiska utformningen bygger pĂ„ en nĂ€tstruktur med gena strĂ„k och fysiska rumsbildningar som skapar mĂ„lpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras pĂ„ en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, dĂ€r nyckeln Ă€r variation, mĂ€nsklig skala och mĂ€ngden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona Ă€r en sundsnĂ€ra mellanstor stenstad i SkĂ„ne med karaktĂ€r av befĂ€stningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseĂ„rsringar. Staden har ocksĂ„ en industrihistoria som varvsstad dĂ€r varvskrisen pĂ„ 1970-talet slog hĂ„rt mot staden med stor arbetslöshet till följd. Än idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmĂ€rke i staden. I arbetet ligger fokus pĂ„ skala och utformning, tvĂ„ nybyggnadsprojekt har analyserats, stadsdelen Örestad i Köpenhamn och Bo01-omrĂ„det, VĂ€stra Hamnen, Malmö. Även skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.

Genom att skriva den hÀr uppsatsen vill jag uppmÀrksamma behovet av planering i stÀder i tredje vÀrlden, dÄ urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket pÄ dessa platser varje dag. Genom att beskriva tvÄ genomförda projekt ? dÀr planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa pÄ hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invÄnare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som anvÀnts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrÄn, vilka ÄtgÀrder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det Àr viktigt att förstÄ att man ofta inte kan vÀlja att anvÀnda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstÄr beroende pÄ vilket fall det handlar om.

Uppsatsens syfte har fokus pÄ lÀrares undervisningsplanering, vilket innebÀr en organiserad lÀrandesituation, dÀr centrala aspekter belyses utifrÄn lÀrares perspektiv. Den empiriska delen har en kvalitativ studie som grund, dÀr nio verksamma lÀrare i skolans lÀgre Äldrar har blivit intervjuade. Samtliga lÀrare har gett sitt samtycke och Àven blivit informerade om att deras uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. LÀrarnas svar har utmynnat i ett huvudresultat dÀr fem kategorier har vuxit fram pÄverkansfaktorer, planeringens karaktÀr, arbetslag och individuell planering, planeringens innebörd och betydelse samt efterarbete. Elevgrupp, styrdokument och tid Àr de övergripande faktorerna som pÄverkar planeringen.

I Sverige mÄste samrÄdsmöten hÄllas enligt lag i utvecklingen av planer sÄsom översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. FörhÄllningssÀtt till medborgardialog och sÀttet att arbeta pÄ varierar dock mellan kommunerna, eftersom det inte finns nÄgra sÀrskilda villkor för den metod som ska anvÀndas nÀr det gÀller samrÄd och dialog med medborgarna. Huvudsyftet med denna uppsats Àr att studera attityder och praxis gÀllande medborgardialog i det samtida stadsförnyelseprojekt H+ i staden Helsingborg, ett projekt som har hÄllbar utveckling som frÀmsta mÄl. FrÄgor som besvaras i detta arbete Àr hur medborgardialog praktiseras i stadsförnyelseprojekt H+, och vilket förhÄllningssÀtt till den offentliga medborgardialogen som kan urskiljas i projektet H +. Metoden som anvÀndes för undersökning och datainsamling var litteraturstudier, dokumentstudier och tvÄ kvalitativa intervjuer. Studien visar att den tidiga visionsfasen av H+ projektet var ett kritiskt skede, dÀr stora frÄgor har tagits upp, och medborgarna inte varit sÀrskilt inblandade. IstÀllet har större delen av medborgardialogen hittills handlat om att höja medvetenheten om stadsförnyelsen, och att genomföra en öppen planering efter beslutet om att projektet skulle genomföras.

I Lpo 94 kan vi lÀsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en grupp verksamma lÀrare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger pÄ hur lÀrarna i sin planering, undervisning och utvÀrdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men Àven hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svÄrtolkat och att det Àr svÄrt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati pÄ det sÀtt som Lpo 94 pÄvisar nÀmligen att eleven ska utveckla sin förmÄga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvÀrdering.

Endast en kilometer frÄn VÀxjö Centrum ligger ett bostadsomrÄde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till mÄnga av de bostadsomrÄden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis vÀlplanerade och funktionella lÀgenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

This study is aimed at finding out how nursery and pre-school teachers carry out their obligation to report suspected child abuse, and their views on the issue. The study was alsoa imed at highlighting any difficulties teachers might have when dealing with children who arem istreated. In addition, the study examines the impact on teachers and children when thet eachers decide to either report or not report abuse.The main issues addressed by this study are:  Are pre-school and nursery teachers aware of their duty to report suspected child abuse and what are their opinions regarding this duty?How do the teachers claim they behave if obliged to report and what difficulties dothey encounter?In order to find the answer to these questions, qualitative interviews were made with eight pre-school teachers. The empirical evidence has been put in relation to theories of action and communication as well as to previous research in the area that concerns children who are mistreated.

This study is aimed at finding out how nursery and pre-school teachers carry out their obligation to report suspected child abuse, and their views on the issue. The study was alsoa imed at highlighting any difficulties teachers might have when dealing with children who arem istreated. In addition, the study examines the impact on teachers and children when thet eachers decide to either report or not report abuse.The main issues addressed by this study are:  Are pre-school and nursery teachers aware of their duty to report suspected child abuse and what are their opinions regarding this duty?How do the teachers claim they behave if obliged to report and what difficulties dothey encounter?In order to find the answer to these questions, qualitative interviews were made with eight pre-school teachers. The empirical evidence has been put in relation to theories of action and communication as well as to previous research in the area that concerns children who are mistreated.

This report contains a risk analysis of transportation of dangerous goods in Kalmar. The analysis is based on quantitative data and an evaluation of the risks based on both the probability of occurring accidents as well as the consequences of those. The risks are presented as both individual and societal risks..