Uppsatsens syfte är att undersöka en skola i Skåne och dess arbete med integration. Ambition är inte att lösa en eventuell integrationsproblematik, utan att belysa komplexiteten som skapar och upprätthåller den. Den centrala frågeställningen för uppsatsen är: vilka motsättningar finns det mellan skolans, kommunens, lärarnas och styrdokumentens intentioner om integration samt på vilka olika sätt artikuleras de?  Målsättningen är även att lyfta fram styrker och visioner som existerar hos de undersökta som eventuellt kan ge avtryck för framtida arbete. Uppsatsen bygger på teorier och tidigare forskning om hur och varför integration bör främjas i skolan samt styrdokumentens intentioner i skolundervisningen. Fallstudien är framtagen genom semistrukturerade intervjuer med utbildningsdirektören i kommunen, rektorn på skolan samt sex stycken utvalda lärare.

Den svenska vildsvinsstammen har under de senaste 20 åren växt på ett explosionsartat vis, vilket inneburit stora utmaningar för många aktörer på landsbygden. Brist på kunskap inom vildsvinsförvaltningen har medfört att vildsvinsskador i vissa regioner av landet varit stora, vilket lett till konflikter mellan berörda aktörer. Idag finns dock stora kunskaper efter att människor på många platser levt med vildsvin under lång tid. Den här studien utgår från intervjuer med aktörer på lokal nivå i området runt Järna, Södertälje kommun, som är ett av kärnområdena för den svenska vildsvinsstammen. Materialet i studien utgår således från erfarenheter och kunskaper om vildsvin sedan mer än 30 år tillbaka. Syftet med studien är att med utgångspunkt från dessa kunskaper och erfarenheter ta fram ett underlag för vidare kompetensutveckling inom vildsvinsfrågan.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade lärare upplevt sin första tid som yrkesverksamma lärare, samt jämföra om det finns några skillnader i deras upplevelser beroende om de är verksamma i år 4-6 eller år 7- 9. Arbetet är uppdelat i två delar, dels en empirisk del som består av sex öppna intervjuer och dels av en litteraturstudie. Centrala områden i arbetet är: introduktion av nya lärare, upplevelse av föräldrakontakter, planering av arbete samt reflektion och utveckling..

Detta arbete har som titel ?Läraryrket nu & framåt? och glimtar om ett syfte att se vilka åsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lärare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frågorna ämnar låta läraren ge sina uppfattningar och åsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frågan behandlar deras syn på vad som krävs för yrkets utveckling.Metoden som använts i denna undersökning är av en kvalitativ art. Detta är ett sätt att försöka förstå hur olika företeelser och innebörder hänger ihop.

Anledningen till att jag valde att go?ra en studie om yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa la?rare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansa?g dessa yrkesla?rare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fo?rdelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer ja?mnt fo?rdelad? Syftet med denna studie var att underso?ka yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? sin yrkeskompetens. Anledningen till begra?nsningen att endast anva?nda mig av la?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror pa? att det a?r inom detta omra?de jag sja?lv a?r verksam, och da?rmed a?ven intresserad av.

Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Översiktsplanen är ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvändningen. Eftersom planen ger förutsättning för typer av verksamheter som bedöms påverka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges också beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmänheten ska kunna få en bättre insyn i planeringsprocessen. Det är viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen på så sätt det skapas förutsättning för en hållbar utveckling. Denna studie är en fallstudie med inriktning på att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat. Processen miljöbedömning och dokumentet miljökonsekvensbeskrivningen styrs till innehåll och utformning i Miljöbalken och hur god kvalitet en miljöbedömning har är både kopplad till process och dokument. Denna studie visar att kvaliteten skiftar stort och att mönster finns mellan olika typer av miljöbedömning..

Som del i utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå tekniska universitet ingår det att göra ett examensarbete som har relevans till utbildningen. Detta arbete innebar att planera ett bostadsområde med cirka 60 stycken villor på ett område på Bränslan i Södra Sunderbyn. Arbetet beskriver hela planeringsprocessen av området från början till färdigt förslag. Under arbetets gång har vägar, VA-ledningar, grönområden och tomter planerats. Arbetet har resulterat i två olika utformningsförslag, med samma antal tomter.

Detta är en kvalitativ studie om kompetensförsörjning inom området vård och omsorg om äldre och funktionshindrade i Luleå kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Luleå kommun förbereder arbetet med kompetensförsörjningen inom området vård och omsorg om äldre och funktionshindrade, dels med avseende på rekryteringsbehovet till följd av pensionsavgångar och en åldrande befolkning, dels ambitionen att höja personalens kompetens och slutligen utifrån en ny arbetsmarknadssituation. Det sker idag en betydande generationsväxling på den svenska arbetsmarknaden då den stora gruppen 40-talister lämnar arbetslivet. Luleå kommun står inför både kvalitativa och kvantitativa utmaningar då en stor grupp 40 och 50-talister ska gå i pension. Härigenom uppstår ett ökat rekryteringsbehov av personal samt ett ökat behov av utbildad personal med lägst undersköterskeutbildning.

Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder är ett effektivt tillvägagångssätt då flera svenska städer står inför liknande problem samtidigt som städer är heterogena. Nyckelord: hållbar stadsutveckling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, Göteborgs Stad, Växjö kommun.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

Det övergripande syftet är att beskriva betydelsen av yrkesprofessionell handledning i socialt arbete. Syften preciseras utifrån tre frågeställningar; att beskriva och skapa förståelse för hur socialarbetare upplever yrkesprofessionell handledning, att beskriva och skapa förståelse för hur socialarbetare upplever handledarens roll, och att beskriva och skapa förståelse för varför grupphandledning upplevs som en viktig del i den yrkesprofessionella handledningen. För att söka svar tillämpades halvstrukturerade intervjuer i samtal med socialarbetarna. Analysmetoden är inspirerad av grundad teori. I analysprocessen tolkades det empiriska materialet utifrån ett systemteoretiskt perspektiv.Resultatet visar att yrkesprofessionell handledning ger möjlighet till reflektion, vilket är utvecklande för socialarbetares kompetens i arbetet i med klienterna.

Syftet med studien är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. Mina frågeställningar är som följer.? Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete?? Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper?Utifrån ett semistrukturerat frågeformulär har hemtjänstpersonal under intervjuer berättat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjälp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmätning av utförd hjälp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv.