Parkkaraktärerna härstammar från forskning kring människors preferenser i parker. I dagläget utvecklas karaktärerna mot att fungera som inventeringsunderlag för hela landskapet, som ett mått på rekreativa värden. I samband med detta döptes karaktärerna om till miljökaraktärer. Svårigheter finns med att omsätta karaktärerna till ett konkret planeringsverktyg, eftersom de bygger på människors subjektiva värderingar. Detta examensarbete grundar sig på en regional inventering av fyra utav de åtta karaktärerna.

Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som är både kvantitativ och kvalitativ.

Det övergripande syftet med detta arbete har varit att studera hur kommuner förhåller sig till bestämmelserna som finns i Miljöbalkens 3 kap § 4 om ianpråktagande av jordbruksmark. Syftet har vidare varit att undersöka vilka motsättningar som finns mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen genom att studera hur kommuner resonerar om frågan om byggande eller bevarande av jordbruksmark. För att undersöka detta studeras de fall som har den bästa jordbruksmarken sett till dess produktionsförmåga samt har en stor befolkningsökning och liten yta att växa på. Som tillvägagångssätt för att studera detta tillämpas en flerfallstudie som undersökningsstrategi. I studien genomförs en innehållsanalys av åtta kommuners översiktsplaner.

De senaste åren har tekniska förutsättningar, ekonomiska behov och ökade miljöproblem lett till en utveckling bort från massbilism i många av OECD-länderna. Allt fler deltar allt oftare i att dela resurser som ett sätt att minska de allt ökande kostnader som det innebär att äga och driva ett privatfordon. Delningstjänster kan ses som ett ökat intresse för vår omvärld men kanske främst som något som förenklar och sänker de kostnader som starkt är kopplade till mobilitet. Allt fler urbana livsstilar gör sig helt enkelt oberoende av att kunna transporteras med bil, till fördel för alternativen. Sett i skuggan av det utgör bildelning ett alternativ till att äga sitt fordon men ändå ha fortlöpande tillgång till mobilitet när den behövs. Bildelningstjänster eller bilpooler fungerar som ett komplement till de andra transportsätten som innefattas i det multimodala och effektiva transportsystemet, såsom gång, cykel, buss, spårvagn, tunnelbana, hyrbil et cetera.

Denna rapport beskriver planering och utveckling av en Android-applikation och en webbtjänst på uppdrag av Explizit AB. Applikationen och webbtjänsten ska vara knutna till CheckUp Life, en produkt för kontroll och uppföljningar av personers hälsostatus. Kraven är att Android-applikationen visuellt och funktionsmässigt ska likna den webbapplikation som idag existerar för CheckUp Life samt att kommunikation mellan applikation och webbtjänst håller hög säkerhet. Resultatet blev en REST-baserad webbtjänst, med WCF i grunden, säkrad med SSL och basic authentication och en Android-applikationen som kommunicerar med webbtjänsten samt visuellt och användarmässigt liknar webbapplikationen..

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbättra Drottningtorgets kvaliteter ur främst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rådande problematiken och förutsättningarna på platsen samt med bakgrund av teoretiska utgångspunkter. Arbetet inleds med teorier från respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsätter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlägsna den rådande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsättningar som diskuterats. I förslaget har stor hänsyn tagits till människors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahålla gröna områden för rekreation..

Alla gör det - kommuner, städer, regioner och länder arbetar för att stärka eller skapa sig varumärken. Under de senaste åren har city branding blivit ett populärt ämne bland stadens lokalpolitiker, köpmän och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte längre om att landets storstäder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande även för mellanstora städer till småstäder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som står i förändring, där en utveckling sker och med en stark tillväxt. En stad som står med ena foten i småstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Arbetet har syftat till att undersöka möjligheter till förbättringar av material och produktionsstyrningen vid ABB Machines i Västerås med målet att skapa underlag för förbättrad planering, minskad kapitalbindning och ökad leveransprecision. Det har omfattat planering från huvudplanering ner till verkstadsplanering och berört materialflödet från underleverantör fram till att produkten är färdig för leverans. Förbättringsmöjligheter inom produktionsteknik eller kvalitetsteknik har inte behandlats. ABB Machines enstyckstillverkar växelströmsmotorer i axelhöjder från 710 till 1250 mm mot kundorder. Leveransprecision mot kund och kvalitet är företagets främsta konkurrensfördelar.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Boendesegregationen i våra svenska städer är ett problem som ökar. Den fysiska planeringen är en faktor som påverkar hur väl stadsdelar är fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. Målet är att bidra till en ökad integration, såväl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera två sådana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssätt som förordas och vad de ser för möjligheter och begränsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se på vilket sätt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

Människan upplever sin omgivning genom intryck från sina fem sinnen. Med hjälp av sinnesintryck från syn, hörsel, känsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats där hon befinner sig. Utifrån den informationen dras slutsatser som utgör grunden för både handlande och känslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning påverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem är att det vid fysisk planering ofta läggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmärksammas i samma utsträckning.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem. Därför är det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bättre förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa attribut är ödslighet och rumslig förvirring eller svårigheten att skilja på vad som är privat, gemensam och offentlig miljö. Detta är uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde. Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen, i Stockholm.

Regeringens uppdrag till FM avseende militära informationsoperationer(MIO) är tydligt. FM skall bygga upp en kompetens, omfattande metoderför skydd, planering och genomförande av MIO.Är IO, och då särskilt de offensiva metoderna relaterade till funktionen, enviktig komponent i de framtida väpnade styrkorna, och vad krävs för attFM framgångsrikt skall kunna implementera en reell operativ förmågaavseende MIO, är de övergripande frågeställningarna som besvaras i dennauppsats.Inledningsvis definieras begreppet IO. Omvärldens syn på IO, en fördjupadbeskrivning av de offensiva metoderna samt en redovisning av FMinriktning i ett tioårigt perspektiv, utgör uppsatsens empiriska underlag.Avslutningsvis värderas uppsatsens slutsatser relativtmanöverkrigföringens grundprinciper och en hypotes formuleras..