Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.

NÀr parker och andra grönomrÄden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur omrÄdet Àr tÀnkt att fungera, hur mÀnniskorna ska orienterar sig, uppleva och anvÀnda parken. Vad vi inte vet Àr hur verkligheten sedan blir. DÄ det lÀggs mycket tid och pengar pÄ att planera grönomrÄden för mÀnniskor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutÀndan upplever det. Arbetet Àr en vetenskaplig undersökning av hur mÀnniskor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen pÄ Stockholms Universitet..

Denna uppsats Àr en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att frÀmja elevers medvetande om det egna lÀrandet. Syftet med arbetet Àr att förbÀttra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lÀrare samt redan verksamma lÀrare. Materialet för analysen har bestÄtt av litteratur skriven av fyra författare inom omrÄdet, nÀmligen Howard Gardner, Peter GÀrdenfors, Ference Marton et al. samt Roger SÀljö. Metoden jag har anvÀnt mig av Àr en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog.

Arbetslöshet och/eller lÄngtidssjukskrivning hos förÀldrar Àr en vanlig situation för mÄnga tonÄringar. PÄverkar det deras framtidstro? En deskriptiv studie av ca 6 500 tonÄringar i Uppsala LÀn genomfördes i syfte att se huruvida deras framtidstro samvarierade med förÀldrarnas arbetssituation. KontrollfrÄgor gÀllande depression, dialog med förÀldrar, vÀlmÄende samt nöjdhet med livet analyserades likasÄ. Sambandet mellan förÀldrars arbetssituation och tonÄringens framtidssyn var inte signifikant.

UtifrÄn lÀroplanen strÀvar förskolan efter ett vÀl fungerade samarbete med förÀldrarna genom att visa respekt och ha bra relationer till barnens familjer. Syftet med examensarbetet Àr att lyfta fram betydelsen av "förÀldrarummet" som Àr en verksamhet pÄ SÀtragÄrdens förskola, för att underlÀtta integrationen av invandrarförÀldrar och att samverka med dem. Metoden Àr att intervjua tvÄ förÀldrar, en personal och förÀldrarums ansvariga pÄ SÀtragÄrdens förskola samt att observera hur arbetar förÀldrarummet. Med hjÀlp av mjukvara Complador skapades ett strateginÀt som visade förÀldrarummets aktiviteter och strategier. Resultat visar att förÀldrarummet har en stor betydelse för att invandrarförÀldrar blir integrerade och delaktiga i förskolans arbete..

Bakgrund Vi lever lÀngre, men utsÀtts samtidigt för en allt större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa och sjukdom, vilket bland annat beror pÄ att depressioner Àr Äldersrelaterade, orsakade av olika kroppsliga sjukdomar eller förluster av nÀtverk. Bland Àldre över 70 Är har 30 % en lÀttare eller svÄrare psykisk sjukdom och/eller ohÀlsa. Detta Àr en stor utmaning för framtidens vÄrd och Àldreomsorg. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet Àr att visa exempel pÄ hur man över verksamhets- och professionsgrÀnser kan arbeta och bemöta Àldre som lider av psykisk ohÀlsa och sjukdom. Jag vill Àven ta reda pÄ vilken roll socialarbetaren kan ha i ett Àldrepsykiatriskt team.

Syfte: denna uppsats Àmnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begrÀnsningar det finns för turismen gÀllande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar pÄ vad som kan uppstÄ nÀr aktörer frÄn olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. DÀrtill diskuteras vad som krÀvs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hÄllbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras nÀr den Àr etablerad i ett kulturskyddat omrÄde. HÀr diskuteras Àven vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har anvÀnds dÀr sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vÄrt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie dÀr utvalda organisationer har svarat pÄ ett formulÀr pÄ Internet.

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. MÄlet med denna uppsats Àr att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som pÄ svenska kan översÀttas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar bestÄr av en utredande text dÀr författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till landskapsarkitektur, vad goda stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kÀnda sÄ vÀl som innovativa inom landskapsarkitekturen. Med hjÀlp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, bestÄr av de sju olika dimensionerna SÀkerhet, Aktiviteter, Komfort, UpplevelsevÀrde Gemenskap, TillgÀnglighet samt Unika karaktÀrer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet frÄn en pilotstudie, dÄ verktyget applicerats pÄ fyra stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jÀmförbara resultat.

Med utgÄngspunkt ifrÄn en specifik hÀndelse och ett axplock av negativa samverkansaspekter hÀmtat ur Socialstyrelsens rapporter, Àr syftet med studien att lyfta fram hur anstÀllda genom sin egen erfarenhet inom kommunal Àldreomsorg/hemsjukvÄrd i en kommun, anser att samverkan skulle kunna fungera pÄ ett mer positivt sÀtt mellan kommun och landsting. Enligt tidigare forskning har man bland annat kommit fram till att det finns en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting nÀr det gÀller hemsjukvÄrd, vilket i sin tur blivit konflikt- och revirskapande för huvudmÀnnen. Trots detta mÄste organisationer inom offentlig sektor idag samverka pÄ grund av utvecklingen i samhÀllet, nÀr det gÀller vÄrd och omsorg. UtifrÄn en kvalitativ studie och halvstrukturerade intervjuer har tankar/idéer vÀckts hos anstÀllda pÄ lokal nivÄ i en kommun kring samverkan. Studiens mest framtrÀdande drag Àr att den enskilde individen har betydelse för hur organisationernas olika organ verkar och agerar.

Bakgrund och problem: Denna uppsats handlar om normer och praktik kring strategiarbete. Strategiskt arbete Àr viktigt inom alla bolag med lÄngsiktiga ambitioner. Genom ett holistiskt perspektiv har strategiarbete utvÀrderats utifrÄn tvÄ omrÄden som genom tidigare forskning pÄvisats ha en direkt koppling med strategiarbetets kvalitet och resultat, och dÀr vidare forsk-ning har efterlysts. De tvÄ omrÄdena omfattar: styrelsens engagemang i strategiarbetet och styrelsens informationsanvÀndning vid strategiarbetet. En övergripande frÄga har formulerats utifrÄn det valda huvudomrÄdet och dÀrefter har tvÄ underliggande frÄgor formulerats utifrÄn de tvÄ valda delomrÄdena, för att mer konkret kunna undersöka den övergripande frÄgan.

Det som Àr unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. DÀrför kan det uppstÄ hinder dÄ teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjÀlp av en tillÀmpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affÀrsrelationer och organisatoriska enheter som pÄverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartlÀggas och utifrÄn detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts dÀr en teknologi har förflyttats frÄn universitets- till företagsmiljö.

Denna studie undersöker inköpen av offentlig konst i fyra kommuner (Botkyrka, Haninge, JÀrfÀlla och Solna) i Stockholms lÀn under Ären 2009-2011. MÄlet med undersökningen har varit att jÀmföra kommunernas inköp och att utifrÄn resultaten stÀlla frÄgan om hur den offentliga konstens praktik och placering förstÄs i kommunerna. Undersökningen har ocksÄ stÀllt frÄgor om hur denna praktik ser ut i jÀmförelse med samtida diskussioner om hur offentlig konst kan och skall förstÄs. En kortare introduktion till enprocentregeln och hur den anvÀnts i Stockholms kommuner ges ocksÄ i denna uppsats. Studien omfattar totalt 199 verk frÄn dessa fyra kommuner inköpt under 2009-2011 och innehÄller allt frÄn textilcollage, grafisk konst som litografier och bronsskulpturer till verk som innehÄller ?mÀnsklig aktivitet?.

Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet inom socialtjÀnstens individ- och familjeomsorg. Ta reda pÄ hur socialsekreterare respektive klienter ser pÄ bemötande och vad ett gott bemötande Àr för dem, vad som Àr viktigt i mötet och för kontakten. Undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett gott bemötande och vilken pÄverkan myndighetsutövningen har. Som metod anvÀnde vi en kvalitativ intervjuundersökning. Fyra socialsekreterare intervjuades, tvÄ frÄn ett socialkontor dÀr myndighetsutövning Àr ett pÄtagligt inslag i arbetet och tvÄ frÄn ett resursteam dÀr myndighetsutövning av utredande karaktÀr inte finns med.

Tanken med följande kvalitativa studie Àr att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmÀnt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gÄ in pÄ motivationsteorier som vi anser Àr relevanta för vÄr studie. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av sjÀlvbestÀmmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvÄfaktorteori. Vidare tar vi Àven upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock Àr det viktigaste utgÄngspunkten för vÄr studie sex faktorer som vi ur vÄr teoretiska referensram anser vara viktiga.