Syftet med min uppsats Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i svenska som andrasprĂ„k samverkar med yrkeslĂ€rare pĂ„ gymnasiet pĂ„ nĂ„gra utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lĂ€rarna Ă€r att höja elevernas motivation att lĂ€sa det gymnasiegemensamma Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp frĂ„n praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ metod.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lÀrares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen Àr nÄgot som upplevs som positivt och önskvÀrt, och att lÀrare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sÄdant samarbete. I undersökningen har dock Àven en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder Àr frÀmst av organisatorisk art, men Àven fördomar och olika syn pÄ kunskap kan utgöra hinder.

Studien analyserar försvarsbeslutspropositioner mellan Ären 1995 och 2009 och beskriver svensk militÀr alliansfrihet ur ett sÀkerhetsgemenskapsperspektiv. Textanalysen visar att propositionerna innehÄller sÀkerhetsgemskapsteorins byggstenar: idealism, sÀkerhet genom samverkan, realism, konstruktivism, utvecklande av gemenskaper, och en breddad sÀkerhetsagenda. Tyngdpunkten ligger pÄ gemenskaper, dÀrefter samverkan och realism. Resultatet innebÀr att Sveriges militÀra allianfrihet kan förstÄs som att Sverige strÀvar efter sÀkerhetsgemenskaper som sÀkerhetspolitisk idé och metod för att öka och bevara Sveriges sÀkerhet. .

Frisörprogrammet pÄ gymnasiet Àr en yrkesförberedande utbildning som ska ge eleverna grundlÀggande fackkunskaper inom yrket. Efter tre Är pÄ gymnasiet ska eleverna anstÀllas som trainees pÄ en frisörsalong för att sÄ smÄningom kunna göra sitt gesÀllprov. Men frisörerna anser att de nyutbildade eleverna saknar kompetens och Àr ovilliga till att anstÀlla dem. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ vilka kunskaper och fÀrdigheter som frisörerna vill att eleverna ska ha. Undersökningen har bestÄtt av kvalitativa intervjuer av Ätta frisörer som Àger en eller flera salonger och som alla har erfarenhet av att anstÀlla frisörelever. Resultatet av undersökningen visar att eleverna frÄn frisörprogrammet Àr svÄra att anstÀlla, bl.a.

Humankapital blir en allt viktigare resurs för företag dÄ utvecklingen gÄr mot en mer kunskapsorienterad ekonomi. Medarbetares kunskap, motivation och förmÄga kan dÀrför, i linje med utvecklingen, skapa konkurrensfördelar för organisationer. Talent Management har utvecklats för att möta förÀndrade krav pÄ arbetsmarknaden samt för att ta tillvara pÄ medarbetarnas förmÄgor. Syftet med denna studie var att belysa hur tre företag i en kunskapsintensiv bransch, revisionsbranschen, praktiserar Talent Management samt analysera och förklara vad som format dess praktik. För att uppfylla syftet har studien haft ett deduktivt angreppssÀtt dÀr tidigare teorier analyserats mot studiens empiriska information.

Syftet med den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. DĂ€rför Ă€mnar jag:A, Redogöra för skolorna.B, StĂ€lla skolorna mot varandra och jĂ€mföra dem.C, Diskutera resultatet.I diskussionen avser jag svara pĂ„ följande frĂ„gor:1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn pĂ„ mĂ€nniskan och Jaget?2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn pĂ„ kĂ€rlek och sexualitet?3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna?4, Är det rĂ€tt eller fel att anvĂ€nda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte?5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmĂ€nnen för instĂ€llning till mĂ€nniskan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?.

I byggbranschen pÄverkar planering omkostnader och kvalité vilket gör att det krÀvs en bra och noggrant planering innan ett byggprojekt pÄbörjas. Arbetsberedningar Àr ett planeringsverktyg som anvÀnds vid genomförandefasen med syfte att effektivisera arbetet. Denna studie beskriver hur arbetsberedningar pÄ NCC Construction AB anvÀnds och vad den har för pÄverkan samt hur den kan förbÀttras. I denna studie har fyra av NCCs arbetsplatser undersökts, dÀr bÄde ledning och medarbetare intervjuats. Studien visar att arbetsberedningar pÄ mÄnga sÀtt Àr ett uppskattat planeringsverktyg av ledning och ett bra underlag för yrkesarbetarna samtidigt som flera anser sig klara sig utan dem.

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgĂ„ende förĂ€ndrats bland svenska högskolor pĂ„ grund av bland annat lagĂ€ndringar, samhĂ€llsförĂ€ndringar och internationell pĂ„verkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften Ă€r idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhĂ€llet. Diskussionen har varit omfattande nĂ€r det gĂ€ller hur samhĂ€llet och högskolan tjĂ€nar pĂ„ att samverka, pĂ„ vilket sĂ€tt det ska ske och hur man pĂ„ ett konkret sĂ€tt kan pĂ„visa de bĂ€sta tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten. Samverkan Ă€r ett brett och komplext Ă€mne.

Studiens syfte var att utifrÄn ett designteoretiskt multimodalt perspektiv belysa relationen mellan Ä ena sidan, den kommunikativa praktiken under en skolvisning av en museiutstÀllning och Ä andra sidan elevers möjligheter till deltagande och lÀrande. I studien anvÀndes multimodal metod för konstruktion av data; deltagande observation med fotografi, sjÀlvrapportering med bilder och fokusgruppintervju. 20 elever ur en Äk 5 klass deltog i studien. I resultat och studiens slutsatser framkom det att den museipedagogiska visningen av utstÀllningen gestaltades som en multimodal konfiguration dÀr eleverna var deltagare i produktionen av utstÀllningen. De bildrepresentationer som elever skapade var alla olika och unika i bÄde form och innehÄll (mening).

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

VÀrdegrundsfrÄgor Àr idag ett aktuellt Àmne nÀr kvalitet i Àldreomsorgen diskuteras och vÀrdegrundsarbete Àr starkt relaterat till bemötande. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur Àldreomsorgschefer arbetar med bemötandefrÄgor. Vi har intervjuat sex chefer pÄ vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm med en kvalitativ induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys med olika ledarskapsperspektiv, handlingsutrymme och dialogens betydelse som teoretiska utgÄngspunkter. VÄrt resultat ger en bild av att cheferna har en vÀrdegrund som ett stöd i bemötandefrÄgor men vi ser att ett fortsatt arbete kring komplexiteten med bemötandefrÄgor bör utvecklas.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer.

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar pÄ framtida utmaningar. Samverkan blir ett sÀtt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och ÄtgÀrder. Exempel pÄ sÄdana aktörer Àr kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den hÀr typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans mÄste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka civil-militÀr samverkan vid fredsoperationen i Kongo 1960-1964 ur ett kulturkonstruktivistiskt perspektiv. Detta har gjorts i form av en fallstudie dÀr litteratur av personer verksamma pÄ plats i Kongo 1960-1964varit dominerande. Ur fallstudien framkommer att mÄnga samverkansproblem förekom trots ett genomtÀnkt koncept ochinsatser för att förbÀttra samverkan mellan civila och militÀrer. Vidare framkommer att militÀrer och civila i huvudsak upplevde likartade problem. I uppsatsen har kulturkonstruktivistisk teori anvÀnts som analytiskt verktyg och skillnader mellan civilaoch militÀra aktörers kollektiva identiteter, vÀrldsuppfattningar och normer utgjort grunden för attförklara samverkansproblemen.

Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.