Svenska kommuner har sedan lÀnge samverkat med varandra men det har skett en ökning av samverkan under de senaste Ären. Syftet med denna undersökning var att kartlÀgga nÀtverket mellan Norrbottens lÀns kommuner, men Àven se hur dessa kommuner samverkar med varandra, med landsting, med kommuner i andra lÀn och utanför Sverige. Teorier som ligger till grund för denna studie Àr nÀtverks- och samverkansteorier. EnkÀtundersökningen visade att det finns stor variation i hur mÄnga samverkans relationer kommunerna i Norrbottens lÀn har. FrÀmsta syftet till samverkan Àr att fÄ en starkare region och dÀrmed öka attraktionskraften i norr.

HĂ€lsofrĂ€mjande arbete och dess betydelse för folkhĂ€lsan Ă€r idag ett aktuellt Ă€mne. HĂ€lsa beskrivs som en resurs för individen medan folkhĂ€lsa ses som ett mĂ„l för samhĂ€llet. Ett stort antal aktörer omfattas dĂ€rför av folkhĂ€lsoarbetet, bland annat privata aktörer och ideella föreningar. Eftersom det finns ett stort antal intressenter för folkhĂ€lsan ses samverkan som ett nyckelverktyg i ett framgĂ„ngsrikt folkhĂ€lsoarbete. Ökad fysisk aktivitet och förbĂ€ttrade matvanor ses som prioriterade livsstilrelaterade omrĂ„den dĂ€r utveckling behövs.

?Livskvalitet Karlstad 100 000? Àr Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnÄ 100 000 invÄnare. Tre av visionens fyra ledstjÀrnor, liksom den gÀllande översiktsplanen frÄn 2006, Äsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. DÀrför Àr det viktigt att poÀngtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, sÄsom VÀse. VÀse Àr en landsbygdsort strategiskt belÀgen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad. Orten hade Är 2008 1983 invÄnare.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

TillvÀxten har i företagen lett till ökad planering och ett mer detaljerat budgetarbete. Informanterna upplever att den starka tillvÀxten gör budgeten till ett anvÀndbart verktyg för frÀmst planering och kontroll. Utan planeringen och uppföljningen skulle man inte kunna identifiera problemomrÄden. Likviditetsplanering ses ej som nÄgot prioriterat i fallföretagen trots teoretiskt föresprÄkande, detta dÄ likviditet för den löpande verksamheten aldrig upplevs som nÄgot problem..

I denna studie stÀlls frÄgan om den psykiatriska diagnosens sociala praktik för mÀnniskor som inte har den psykiatriskt diagnostiserande specialvetenskapens utbildning genom att utforska ett perspektiv som inte uppmÀrksammats av forskningsfÀltet: vÄrdpersonalsperspektivet. FrÄgestÀllningen Àr hur mÀnniskor som lekmÀn anvÀnder psykiatriska diagnoser och vilka faktorer som pÄverkar hur psykiatriska diagnoser upplevs som meningsfulla. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr hÀmtad frÄn Ian Hackings analys av psykiatrisk diagnostik som en interaktiv kategori tillsammans med en analys av Martin Heideggers syn pÄ det mÀnskliga ?varat? som ett socio-ontologiskt koncept. HÀrigenom framtrÀder en bild av hur psykiatriska diagnoser Àr problemformuleringar sprungna ur sjÀlvreflektion.

Det jÀmstÀllda samhÀllet grundar sig i mÄlsÀttningen att vi alla ska ha samma möjligheter att forma samhÀllet och egna liv. Ett samhÀlle som bjuder lika möjligheter oavsett kön Àr beroende av en fysisk miljö som tillÄter detta. För att nÄ dit mÄste den fysiska planeringen vara medveten och ta hÀnsyn till mÀnniskors olika erfarenheter. Planeringen mÄste ta ett ansvar och erkÀnna att det existerar ojÀmlikheter och jobba för att motverka dessa istÀllet för att ignorera och osynliggöra i könsneutralitetens namn. Den hÀr uppsatsen beskriver först dagens planering och hur vi har hamnat dÀr vi Àr för att sedan göra en översiktlig genomgÄng av teorier och begrepp som Àr viktiga för att kunna skÀrskÄda planeringen med ett genusperspektiv.

Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ. Jag valde att belysa frÄgor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framvÀxt av den svenska skolan med pÄverkan av samhÀllet och de förÀndringar som sker. En del gestaltade förÀndringen i samhÀllssynen kring elever med sÀrskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av sÀrskilt stöd samt begreppet en skola för alla. HÀr Ätergavs Àven vilka normativa krav som stÀlls pÄ skolledare och hur ett framgÄngsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som anvÀnts för empirisk insamling Àr den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit tvÄ skolledare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som vÀldigt viktig i verksamheten för bÄde elever, lÀrare och rektorer.

Dialogpoliser Àr specialutbildade poliser som anvÀnds under demonstrationer/opinionsyttringar. Dialogpolisens arbetsuppgift Àr att genom en förtroendefull dialog vara lÀnken mellan folk i ett demonstrationsled och polisledningen. Genom att föra en dialog med de som vill demonstrera ska dialogpolisen undvika att missförstÄnd uppstÄr mellan polis och demonstranter. Syftet med detta arbete Àr att belysa de för och nackdelar med anvÀndandet av dialogpoliser. Jag har under mitt arbete intervjuat bÄde dialogpoliser och personer som har erfarenhet av att utföra demonstrationer.

Syftet Ă€r att undersöka LĂ€ns-SLAKO, samrĂ„dsorganet inom vĂ„rd- och omsorgsomrĂ„det mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av LĂ€ns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrĂ„det fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger pĂ„ att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingĂ„ende parterna har, för att Ă„stadkomma en fungerande samverkan. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka huruvida graden av tillit pĂ„verkar legitimiteten för LĂ€ns-SLAKO som politiskt organ. Studien har utförts som en fallstudie med LĂ€ns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det Ă€r en lĂ€mplig metod nĂ€r syftet Ă€r att undersöka en nutida företeelse pĂ„ djupet och i dess verkliga sammanhang.

Det har börjat uppmÀrksammas att sexualiteten Àr en viktig del av livskvaliteten för patienter med förvÀrvad hjÀrtsjukdom. Det Àr kÀnt att dessa patienter har minskad sexuell lust, sexuell frekvens, sexuell tillfredsstÀllelse och ökad förekomst av sexuell dysfunktion. Sexualiteten hos patienter med medfödd hjÀrtsjukdom skulle kunna vara lika pÄverkad. Det holistiska synsÀttet prÀglar sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete, vilket inkluderar den sexuella hÀlsan. Syftet med denna studie var att undersöka hur samlevnad och sexualitet pÄverkas hos personer med hjÀrtsjukdom samt hur sjuksköterskan kan skapa dialog kring dessa frÄgor. Litteraturstudie var den metod som tillÀmpades.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Att samverka vid socialt arbete Àr ett aktuellt tema eftersom tvÄ nya lagrum har tillkommit under de senaste Ären. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rÀtt till social trygghet, jÀmlika levnadsvillkor och sjÀlvbestÀmmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, dÀr respondenternas svar har jÀmförts betrÀffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Uppsatsen redovisar en studie med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriÀrer som pÄverkar tillgÀnglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen Àr att söka svar pÄ vilka attityder och förestÀllningar som finns i verksamheter som ingÄr i servicebranschen och pÄ vad sÀtt sÀrskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med nÄgon form av funktionshinder. Avsikten Àr Àven att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan pÄ materiella och immateriella barriÀrer som bidrar till att minska tillgÀngligheten. Syftet Àr sÄledes att undersöka sÀrskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhÄllande till begreppen tillgÀnglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt prÀglad metod anvÀnts med intervjuer och frÄgeformulÀr.