Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.

Denna uppsats försöker beskriva Johan Magnus Wickelius (1817-1867) livsförstÄelse. Eller hans teologiska typ. I det arbetet har jag anvÀnt Benkt-Erik Benktsons typologiska metod, inom vilken man arbetar med schematiserade typer som Wickelius Àr jÀmförd med och placerade inom (eller inte) under arbetes gÄng. Denna typologiska metod Àr inte en klassificering dÀr individen, som undersöks, Àr placerad i ett fack för alltid. Individen Àr istÀllet placerad i ett landskap dÀr de schematiserade typerna Àr som kullar emellan (eller pÄ) vilka individen sedan placeras.

MÄnga barn i Sverige har det bra, men det finns Àven barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptÀcka utsatta barn, hur vi gÄr tillvÀga vid en anmÀlan samt hur förskolans och socialtjÀnstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjÀnst har vi erhÄllit information kring hur man agerar nÀr barn far illa. Vi tar upp att beteendeförÀndringar hos barn kan vara ett tecken pÄ att barn far illa och det Àr dÀrför nÄgot som vi vuxna bör vara uppmÀrksamma pÄ. Andra vanliga tecken som framkom var blÄmÀrken pÄ barnet, att barnet sjÀlv berÀttar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, rÀddningstjÀnsten, har valts för att undersöka om statistiskt gÄr att faststÀlla om samverkan mellan kommuner pÄverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för rÀddningstjÀnsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sÀtt att organisera den kommunala rÀddningstjÀnsten. De tre organisationsformerna speglar tre sÀtt att förhÄlla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner Àr de som valt ett offentligtrÀttsligt samarbete sÄsom kommunalförbund eller gemensam nÀmnd.

Syfte: Vi vill bidra med ökad förstÄelse för faktorer som kan underlÀtta utveck-lingen av e-förvaltning. Metod: Magisterarbetet Àr en kvalitativ studie av Sölvesborgs kommun. Vi har genom framför allt intervjuer samlat in vÄrt empiriska material. Vi har utgÄtt frÄn empirin, men samtidigt har vi haft vÄr teoretiska referensram i Ätanke, med fokus pÄ social struktur, informationsteknologi och tanke-modeller. Slutsatser: I vÄr studie visar vi att ett förÀndrat ledarskap, IPC (Information Process Change) och tillÀmpning av dialog Àr faktorer som kan underlÀtta ut-vecklingen av e-förvaltning..

Kryssningsindustrin Àr en dyna-misk bransch som Àr under stÀndig förÀndring och utveckling. Branschens stora problematik Àr avsaknaden av en fÀrdigproducerad produkt pÄ kryssnings-destinationerna. Alla mÀnniskor, platser, företag och organisationer som kryssnings-resenÀren kommer i kontakt med pÄ destinationen Àr med och pÄverkar resenÀrens helhetsintryck. Detta innebÀr att samverkan mellan olika aktörer Àr nödvÀndigt för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig kryssningsdestination. Samverkan genom kluster handlar om att tillsammans nÄ gemensamt uppsatta mÄl och visioner, samt att ta tillvara pÄ de olika resurser, mÀnniskor och relationer som interagerar pÄ en kryssningsdestination.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förÀldrar med barn i förskoleklassen serpÄ samverkan. Detta ÄskÄdliggörs utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som inriktar sig pÄ vilkaförvÀntningar och upplevelser förskoleklassförÀldrar har pÄ pedagogerna och vilkaförvÀntningar som stÀlls pÄ dem. För att undersöka dessa frÄgor gjordes enenkÀtundersökning som delades ut till förÀldrar i sex olika förskoleklasser.Studienbaseras pÄ de 17 besvarade enkÀter som skickades in. Datamaterialet analyseras ochkategoriseras utifrÄn informanternas upplevelser, förvÀntingar och syn pÄ samverkan.Resultatet visade att informanterna ansÄg att samverkan mellan pedagoger och förÀldrarvar viktigt. Informanterna framhÄller att de deltagit i olika samvekansformer.

Den hÀr undersökningen av en grupp andrasprÄkselever i gymnasieskolan försöker lyfta fram, skapa förstÄelse för och beskriva villkor för framgÄng i skolan hos andrasprÄkselever. De centrala frÄgorna kretsar kring sprÄkliga förutsÀttningar för lÀrande, behovet av stöd i sprÄk- och kunskapsutveckling, sjÀlvstÀndighet, inflytande och ansvar. Denna kvalitativa undersökning bygger dels pÄ en enkÀtundersökning och dels pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform. Inledningsvis deltog 21 andrasprÄkselever i enkÀtundersökningen. FrÄgestÀllningarna handlade om möjligheter och hinder för lÀrande, eget ansvar för studier, stödet hos lÀraren och samverkan mellan lÀrare.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

Goal-Oriented Action Planning (GOAP) Àr en AI-arkitektur som tillÀmpar ett mÄldrivet beteende Ät agenter i spel. MÄl uppnÄs genom att planer med ÄtgÀrder genereras med hjÀlp av en sökalgoritm. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur tvÄ sökalgoritmer, A* och IDA*, presterar under planering i GOAP.De experimenten som anvÀnds Àr dels en miljö dÀr agenter simuleras, samt ett test dÀr planer genereras för samtliga implementerade mÄl utan rendering och simulering av agenter. Data som utvÀrderas Àr bl.a. planeringstiden, antal besökta noder under sökning och genererade planer.UtvÀrderingen visar en tydlig fördel till A*, som i snitt Àr 38 % snabbare Àn IDA* vid planering av ÄtgÀrder i GOAP.

DÄ samordnad individuell plan infördes i lagstiftningen 1 januari 2010 var syftet att personer med behov av insatser frÄn fler organisationer Àn en skulle erbjudas en samordnad individuell plan för att tydliggöra de olika organisationernas ansvar, och förbÀttra för den enskilde klienten. Syftet med vÄr studie var att undersöka hur samordnad individuell plan förÀndrat samverkan mellan kommun och landsting nÀr det handlar om personer med dubbeldiagnos. Studien har bedrivits kvalitativt med en deduktiv strategi, dÀr fyra yrkesverksamma inom en och samma stad har intervjuats. De teorier som anvÀndes var case managment samt systemteori. VÄra slutsatser Àr att tillvÀgagÄngssÀttet bör förÀndras för att undvika extra arbete, det behövs ytterligare riktlinjer för hur samverkan skall bedrivas innan ett gott resultat av lagÀndringen kan ses, bÄda organisationerna lÀgger stor vikt vid klientens behov, klienten blir mer delaktig nÀr SIP anvÀnds samt att organisationerna behöver mer kunskap om varandras arbetsomrÄden..

Föreliggande examensarbetes syfte Àr att belysa fem utvalda matematiklÀrares sÀtt att se pÄ planeringen av sin undervisning, samt att se vilken roll kursplanen spelar i lÀrarnas planering. Arbetet baseras pÄ en intervjustudie som Àr utförd pÄ grundskolans senare del. Av lÀrarnas beskrivningar i intervjuerna att döma sÄ planerar de ganska likt varandra. LÀrarnas planering utgÄr frÀmst ifrÄn lÀroboken, de ger ocksÄ uttryck för, i sin beskrivning, att eleverna Àr en viktig utgÄngspunkt för planeringen. LÀrarna anvÀnder inte kursplanen som ett direkt underlag för planeringen, men de ser lÀroboken som en förlÀngning av kursplanen och pÄ sÄ sÀtt menar de att undervisningen tillgodoser kursplanens mÄl.

Denna studie söker förstÄelse för hur professionen i sig kan verka för sÄvÀl ett effektivt som ett ineffektivt samarbete mellan professioner. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur sjuksköterskorna upplever att professionen i sig pÄverkar deras arbetssituation, inte minst i deras samarbete med lÀkare dÄ sjuksköterskornas arbetssituation till stor del Àr beroende av samverkan med andra professioner. Undersökningens resultat bygger pÄ kvalitativa data som jÀmförts med sociologiska professionsteorier. Resultatet visar att den stÀllning som de olika professionerna besitter frÀmst sÀtter hinder för en effektiv kommunikation dem emellan. I en god relation upplevs de skilda professionerna som en möjlighet för samarbetet dÄ dessa kompletterar varandra och tillsammans ger en bÀttre helhetsbild av patienten..

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.