Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan SocialtjĂ€nsten och Barnochungdomspsykiatrin (BUP) oftast pĂ„ enskilda behandlares/utredaresinitiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke pĂ„ att denpsykiska ohĂ€lsan bland barn och unga anses ha ökat Ă€r det av vikt att dennasamverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartlĂ€ggasamverkan mellan BUP i JĂ€mtlands lĂ€ns landsting och Avdelningne Barnoch Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom SocialtjĂ€nsten i Östersundskommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna sĂ„g pĂ„ befintligsamverkan och förenklande/försvĂ„rande faktorer mellan dessa aktörer. Detskedde utifrĂ„n enkĂ€tfrĂ„gor baserade pĂ„ myndigheters riktlinjer.Detta gjordes genom en kvantitativ enkĂ€tundersökning i totalpopulationenav ovan nĂ€mnda grupper.

Encouragement to develope an individual pictorial and figuratve language in combination with theoretical learning simplifies the process of learning.

Forskning inom missbrukarvÄrden visar att eftervÄrden har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjÀnsten och pÄ behandlingshem sÄg pÄ betydelsen av eftervÄrd, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick frÄn frÄgor kring vad intervjupersonerna ansÄg som betydelsefulla eftervÄrdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervÄrden. Vi anvÀnde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhÀlligt pÄ att eftervÄrdsinsatserna var viktiga för att bibehÄlla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och lÄngsiktig behandlingsplanering hade betydelse.

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

Denna uppsats bestÄr av en jÀmförande studie av tvÄ Àrkebiskopar ? KG Hammar (Svenska kyrkan) och Rowan Williams (Church of England) - ur ett postmodernt teologiskt perspektiv. Syftet var att söka finna postmoderna influenser hos de bÄda Àrkebiskoparna i sÄvÀl teori som praktik och undersöka konsekvenserna av ett postmodernt teologiskt agerande.  Undersökningen visade att bÄda Àrkebiskoparna influerades av postmodern teologi i teorin. Hammar förde ocksÄ som Àrkebiskop fram sina personliga postmoderna insikter, medan Williams av olika anledningar generellt valde att endast föra fram kyrkans Äsikt. BÄda handlingsalternativen medförde sÄvÀl kritik som uppskattning.

Abstract:I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader pĂ„ samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer Ă€r betydelsefulla i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor, dĂ€rför Ă€r det en viktig förutsĂ€ttning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet vĂ„ld i nĂ€ra relationer Ă€r fortfarande nytt för socialtjĂ€nsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för vĂ„ldsutsatta kvinnor. Detta Ă€r en kvalitativ studie som Ă€r grundad pĂ„ semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar pĂ„ socialtjĂ€nsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna Ă€r nödvĂ€ndiga och att samarbetet leder till bĂ€ttre insatser samt förutsĂ€ttningar i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.

LÄt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanestrÀckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvÄgradersmÄlet till 2050.Studien anvÀnder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgÄr frÄn ovanstÄende antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hÄllbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjÀlp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsomrÄden frÄn ett konsultbolag i samhÀllsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, dÀr backcastingtekniken tillÀmpades.Syftet med studien Àr att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka Är 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestÀmde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvÄgradersmÄlet, samt att ge exempel pÄ hur backcasting kan anvÀndas i samhÀllsplaneringen.Studien utgÄr ifrÄn att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förÀndring mot en hÄllbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har Àven ett aktörsperspektiv och kartlÀgger vilka aktörer som idag Àr med och pÄverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och pÄverka utvecklingen.

Åre utsĂ„gs frĂ„n Regeringen att vara en av fem destinationer som 2012 ansĂ„gs ha potential till att bli hĂ„llbara destinationer. DĂ€rför Ă€r Åre en del av uppdraget HĂ„llbar destinationsutveckling och Ă€r dĂ€rigenom en destination som ligger i framkant i hĂ„llbarhetsarbetet. Arbetet med hĂ„llbar destinationsutveckling krĂ€ver resurser inom olika avseenden, en viktig resurs Ă€r en fungerande samverkan bland aktörerna vid destinationen. Av den anledningen undersöker studien huruvida Åre som turistisk destination samverkar. Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n kartlĂ€ggning av hĂ„llbarhetsarbetet hos aktörer vid det turistiska fĂ€ltet i Åre, identifiera pĂ„verkansfaktorer i delaktigheten och destinationens samverkan.

Totalförsvarstes forskningsinstitut, FOI, och Riksrevisionen har i flera rapporter beskrivit Försvarsmaktens roll i det svenska krishanteringssystemet som otydlig. Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka dokument som styr Försvarsmakten dÄ CBRN-hÀndelser intrÀffar i det svenska samhÀllet samt hur dessa dokument pÄverkar den civil-militÀra samverkan. Dokumenten har analyserats utifrÄn en teori om organisationers grÀnser och anknutits till en verklig CBRN-hÀndelse (branden i Halmstads hamn hösten 2012). Genom analysen har slutsats dragits att teorin om organisationers grÀnser kan anvÀndas för analys av civil-militÀr samverkan vid krishantering i allmÀnhet. Specifika hÀndelser som inkluderar CBRN bör ses som del av en helhet och inte som ett enskilt fall.

Uppsatsen har inriktats pÄ att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser nÀr det gÀller vilka förutsÀttningar och hinder det finns mellan förskollÀrare och lÀrare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts Àr hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka.Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma nÀrmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem Àr ouppnÄbara. Studien visar att förskollÀrarna och grundskollÀrarna i grundskolan har svÄrt att nÀrma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnÄs mÄste de förutsÀttningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren mÄste övervinnas.Studien visar Àven att bÄde pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgÄng till alla vuxna och att de fÄr en mjukare övergÄng frÄn förskolan till grundskolan.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förstÄelse och meningsskapande. VÄrt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna bestÄr av studenter som vid nÄgot tillfÀlle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hÄllna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig Àven i distansstudier vid andra universitet och högskolor.

UtifrÄn rapporter frÄn bl.a. Riksidrottsförbundet (2007) gÄr det att faststÀlla att aktivitetsytor som planeras för barn och unga idag inte anvÀnds jÀmlikt. Dagens planering tenderar att gynna killar i högre utstrÀckning Àn tjejer. Examensarbetet Breaking the Habitual ? Ett gestaltningsförslag för Hagebys nya aktivitetscentrum stÀller sig kritiskt till detta och strÀvar efter att bryta denna planeringsstruktur.

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. UtgÄngspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet Àr omfattande och krÀver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter Àr involverade i genomförandet och samverkan Àr ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Syftet med vÄr uppsats var att studera hur samverkan fungerar mellan skolan och socialtjÀnsten i stadsdelen Centrum i Göteborg. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat rektorer samt personal frÄn socialtjÀnsten. Vi har i vÄr studie undersökt vad vÄra informanter upplever för hinder och förutsÀttningar för samverkan, samt vad de har för förvÀntningar och förestÀllningar om varandra. Vi har i vÄr analys av vÄr empiri haft en organisationsteoretisk och en samverkansteoretisk utgÄngspunkt. I vÄrt resultat kan vi utröna hur det finns hinder som blir centrala i relation till hur samverkan fungerar gentemot vÄra informanter.