Sökresultat:
275 Uppsatser om Planerat ćldrande - Sida 18 av 19
Hur styr man ett event mot hÄllbar utveckling? En undersökning av hÄllbarhetsarbetet med Göteborgs Kulturkalas
Generationsskifte i smÄföretag Àr ett aktuellt samhÀllsproblem som bland annat beskrivs i tvÄ rapporter frÄn Företagarna (Företagarna, 2005, 2009). I rapporten frÄn 2005 framkom det att man rÀknar med att en tredjedel av alla planerade Àgarskiften kommer att misslyckas, dels pÄ grund av bristande planering. Detta Àr en av de vanligaste anledningarna till att företag gÄr i konkurs. En konkurs drabbar inte bara företagsledaren utan givetvis Àven dess anstÀllda. Mot bakgrund av att en majoritet av alla yrkesverksamma svenskar Àr anstÀllda i smÄföretag Àr det en frÄga av stor samhÀllsbetydelse.
Dialog, engagemang & neutralitet : Vad gör en professionell facilitator?
I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator. En professionell facilitator Àr en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte Àr att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger pÄ dialog, engagemang och delaktighet. Inte sÀllan med inriktning pÄ erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad Àr det jag gör nÀr jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, nÀr jag fÄr deltagarna att se sakfrÄgan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsÀttningar till konstruktiva dialoger? NÀr jag underlÀttar för deltagare att inte bara nÀrvara fysiskt under ett möte utan sÀkerstÀller att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i VÀxjö under vÄren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan Ären 2011-2013, baserade pÄ 18 Ärs erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ÀmnesomrÄdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fÄtt genom att öva och utveckla en kÀnsla för olika mÀnniskors och gruppers beteenden.
Att frÀmja reflektion och samarbete : En essÀ om facilitatorns yrkeskunnande
Den hÀr uppsatsen handlar om facilitatorns roll och yrkeskunnande. En roll som Àr relativt ny och för de flesta fortfarande helt obekant. Facilitatorn anlitas för att underlÀtta för grupper att föra samtal och dialog, men ocksÄ för att gemensamt reflektera. Viktiga förutsÀttningar för att hitta formerna för fruktbara samarbeten, vilket stÄr högt pÄ mÄnga organisationers agendor idag. I uppsatsen redogör jag inledningsvis för den möteskultur som rÄder inom organisationer idag. En kultur dÀr medarbetare och chefer avsÀtter mycket tid i möten som vare sig ger dem sjÀlva, organisationen eller samhÀllet nÄgot av vÀrde.
Effektiv arbetsprocess för maskinunderhÄll : Planerat underhÄllsarbete utifrÄn ett komponent- och delsystemsnivÄ perspektiv
MaskinunderhÄllet som DynaMate AB utför pÄ fordonstillverkaren Scanias produktionsutrustning, utgÄr idag ifrÄn varje maskin individuellt, vid beredning och planering. Personal med beredaruppdrag behöver dÀrför ha stor kunskap om mÄnga olika typer av maskiner och utrustningar vid författandet av underhÄllsinstruktioner, vilket innebÀr problem. Arbetet har fokuserat pÄ beredares arbetssÀtt pÄ enheterna som ansvarar för maskinunderhÄllet vid motor- och vÀxellÄdsenheterna.Studiens syfte Àr att utreda potentialen i att dela upp en produktionsmaskin i delsystem och komponenter vid underhÄll. Vidare syftar studien till att gÄ igenom affÀrssystemet Prima, beredares arbetssÀtt- och organisation kring underhÄllet för att belysa möjligheter och problem med en sÄdan uppdelning.Intervjuer med beredare och observationer av befintliga underhÄllsinstruktioner utfördes för att kartlÀgga nulÀget. Litteraturstudier inom frÀmst inom underhÄll och underhÄllsplanering har under studiens gÄng haft tvÄ funktioner.
Simuleringsstudie för Volvo Environmental Architecture : Simuleringsmodell för logistik pÄ Volvo
Volvo Personvagnar Àr ett av de starkaste varumÀrkena i bilindustrin, med en lÄng och stolt historia av vÀrldsledande innovationer. Fabriken i Skövde tillverkar motorer i bÄde bensin- och dieselvarianter. I framtiden planerar Volvo att införa nya typer av motorer med gruppnamnet VEA, Volvo Environmental Architecture. Dessa nya motorer kommer att vara standard i alla nya Volvobilar, men tillverkning av de gamla modellerna kommer att finnas kvar För att förstÄ hur de nya transportsystemen i fabriken kommer att fungera tillsammans med de gamla transportsystemen och för att veta om de transportsystemen kan hantera framtidens krav krÀvs en simuleringsmodell.Under vÄren 2011 gjordes ett liknande projekt, dÄ en simuleringsmodell av transportsystemen skapades. Men eftersom modellen var för komplicerad och krÀvde mycket simuleringstid beslutades att en ny modell ska byggas för att kunna hantera optimering.Det finns tre huvudsakliga transportsystem, automatiskt styrda fordon (AGV), elektrisk hÀngbana (EHB) och manuella transporter med truckar.
Insamling av elektriskt och elektroniskt avfall : En fallstudie av tvÄ svenska kommuner
Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) Àr den snabbast vÀxande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det Àr en av de mest skadliga formerna av avfall för mÀnniskors hÀlsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand pÄ rÀtt sÀtt. Sverige pÄbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket Àr av de högsta insamlingsnivÄerna inom EU, men trots det slÀngs fortfarande smÄtt el-avfall sÄ som hushÄllsprodukter, mobiltelefoner och lÄgenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgÀnglighet pÄ insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushÄllsavfallets sammansÀttning visar att innehÄllet av el-avfall i stort sett Àr oförÀndrat, trots ökad tillgÀnglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbÀttringsÄtgÀrder har antingen tittat pÄ insamlingssystemets brister utifrÄn ett nationellt perspektiv eller pÄ effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. UtifrÄn dessa har slutsatser dragits om allmÀnna brister och potentiella förbÀttringsÄtgÀrder.
Vidareutveckling av skrotfallsprognos : pÄ Sapa Heat Transfer AB
Sapa Heat Transfer AB (SHT AB) Àr en av tre delar inom koncernen Sapa Group, som Àgs av det norska företaget Orkla ASA. SHT AB har produktion bÄde i Sverige (FinspÄng) och i Kina (Shanghai). Företaget Àr en vÀrldsledande leverantör och utvecklare av aluminiumband som anvÀnds i olika typer av vÀrmevÀxlare, frÀmst inom bilindustrin.I flera steg av produktionen, som innefattar omsmÀltning, varm- och kallvalsning samt skÀrning, uppkommer ett skrotfall av aluminium. Detta skrot tas omhand och ÄteranvÀnds som rÄvara i företagets omsmÀltverk. SHT AB har idag inget automatiserat IT-stöd för att prognostisera skrotavfallet, dessa berÀkningar görs istÀllet med hjÀlp av Excel.
Katter och beteendeproblem. : vilka Àr orsakerna? : hur kan beteendeproblem förebyggas?
I mÄnga tusen Är har mÀnniskan och katten levt tillsammans. Katten drogs frÄn allra första början till de mÀnskliga bosÀttningarna eftersom det fanns möss och rÄttor vid mÀnniskornas lador. MÀnniskorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin nÀrhet eftersom skördarna skyddades frÄn skadedjur. Nu Àr katten ett av vÄra mest populÀra sÀllskapsdjur, men mÄnga katter uppvisar ett beteende som mÀnniskor kan uppleva som ett problem. I det hÀr arbetet utreds aggressivitet, rÀdsla, rumsrenhetsproblem och Àtstörningar med avseende pÄ vilka orsakerna Àr och hur problemen kan förebyggas.
Vattenlek i offentlig miljö : planering av vattenlek
Vattenlek i offentlig miljö- planering av vattenlek, Àr titeln pÄ det hÀr examensarbetet som har sitt fokus pÄ hur vattenlek i den offentliga miljön kan utvecklas. Arbetet Àr indelat i tre huvuddelar; en bakgrundsdel, en fallstudiedel, med Linköping som fallstudieort och slutligen en diskussions och reflektionsdel.Bakgrundsdelen behandlar de valda metoderna för arbetet: EnkÀtundersökningar, intervjuer, analyser, skissande och besök av referensplatser samt litteratur- och bildstudiersom bidragit till fakta-inhÀmtningen.Vidare behandlar bakgrundsdelen hur vatten och vattenlek pÄverkar mÀnniskor. Vatten ger oavsett Älder, kön och etnicitet upphov till upplevelser. Genom att lÄta vattnets krafter komma till uttryck kan man uppnÄ olika virtuella uttryck,ljud och reflexer som ger starka sensoriska upplevelser som vi bÀr med oss under lÄng tid. Vatten har goda rekreativa kvaliteter vilka fÄr oss att koppla av, samla kraft och ÄterhÀmta oss samtidigt som det kan uppmuntra vÄr kreativitet och inlÀrningsförmÄga.
JÀmförelse mellan subjektiv bedömning och en objektiv bedömningsmetod av hÀltor pÄ rakt spÄr
I mÄnga tusen Är har mÀnniskan och katten levt tillsammans. Katten drogs frÄn allra första början till de mÀnskliga bosÀttningarna eftersom det fanns möss och rÄttor vid mÀnniskornas lador. MÀnniskorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin nÀrhet eftersom skördarna skyddades frÄn skadedjur. Nu Àr katten ett av vÄra mest populÀra sÀllskapsdjur, men mÄnga katter uppvisar ett beteende som mÀnniskor kan uppleva som ett problem. I det hÀr arbetet utreds aggressivitet, rÀdsla, rumsrenhetsproblem och Àtstörningar med avseende pÄ vilka orsakerna Àr och hur problemen kan förebyggas.
Naturlika planteringar - hur lika och hur Àr de lika naturen? :
Sammanfattning (English below)
Jag har alltid tyckt om naturen och haft en förestÀllning om att all vÀxtlighet som inte Àr tydligt anlagd, som en grÀsmatta eller en rabatt, Àr nÄgot som naturen Ästadkommit av sig sjÀlv. Mina ögon öppnades för alternativen nÀr jag för första gÄngen hörde begreppet ?naturlik plantering?.
Det hÀr arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur lik naturen naturlika planteringar egentligen Àr, om de Àr planerat naturlika eller nÄgot som anvÀnds som utfyllnad. Syftet Àr ocksÄ att ge en indikation pÄ vilken status den naturlika planteringen har.
Arbetet bestÄr av tre delar. En historisk del som utforskar ursprunget till begreppet ?naturlik?.
Det kommunikativa ledarskapet inom akademin : En studie av dekaners och prefekters ledarskap samt deras kommunikation vid Linnéuniversitetet
Ett ledarskap förutsÀtter kommunikation. Att genom kommunikation nÄ ut till alla medarbetare och leda verksamheten utifrÄn organisationens uppsatta mÄl Àr en förutsÀttning. Vad Àr dÄ kommunikation och hur görs den förstÄelig för mottagarna? Ledarskapet mÄste ocksÄ ses utifrÄn vilket sammanhang den verkar inom. HÀr Àr kontexten inom akademin, ett ledarskap med lÄng tradition av kollegialt ledarskap, en kollega tagen ur de egna leden, som under begrÀnsad tid blir akademisk ledare, som dekan eller prefekt.
Ăgarskifte i familjeföretag : FörsĂ€ljning till marknadspris via intern aktieöverlĂ„telse
Sverige riskerar att under de nÀrmaste Ären förlora cirka 90 000 företag pÄ grund av dÄliga förberedelser inför Àgarnas pensionsavgÄngar. För att sÀkerstÀlla företagets fortlevnad efter Àgarens frÄntrÀde bör ett planerat Àgarskifte genomföras. Finns ingen lÀmplig eftertrÀdare inom familjen kan en extern försÀljning komma att bli aktuell. För att genomföra Àgarskiftet och minska beskattningen finns flera metoder att tillgÄ. Den hÀr uppsatsen behandlar Àgarskifte genom en intern aktieöverlÄtelse.
Villa Giacomina - historia, nutid, framtid
Villa Giacomina med park ligger 5 kilometer norr om Lidköping i ett omrÄde som idag nÀstan har vuxit ihop med sjÀlva staden. Detta examensarbete behandlar Villa Giacominas historia ur miljöns innehÄll idag i avseende vegetation och fasta strukturer, samt presenterar ett koncept till framtida bevarande, vÄrd, restaurering och
förnyelse. I ett eget kapitel beskrivs Àven översiktligt parkens anvÀndning genom Ärhundradena.
Ă
r 1979 i samband med att Lidköpings kommun tog över förvaltningen av parken byggnadsminnesförklarades Villa Giacominas park.
I parken har varje tid och person satt sin prÀgel, dÀrför kan man anvÀnda Villa Giacomina som
ett titthÄl för att förstÄ trÀdgÄrdshistorien i Sverige frÄn sent 1700-tal och in pÄ 2000-talet. I
fallet med denna park, och det ibland bristfÀlliga faktaunderlaget, Àr det ocksÄ intressant att
göra det omvÀnda, att genom trÀdgÄrdsarkeologiska spÄr och vad som finns bevarat frÄn andra parker ifrÄn samma tid fundera kring om det kanske kan ha varit sÄ Àven pÄ Villa Giacomina.
Parken vÀxte fram under sent 1700-tal och dess placering styrdes av landskapets utformning, det sluttande lÀget ner mot Kinneviken, den kuperade marken och bestÄndet av gamla trÀd.
Parken var till en början ett eremitage för Claes Julius Ekeblad, pensionerad hovman frÄn Gustav III:s hov. Claes Julius Ekeblad hade vuxit upp pÄ Stola sÀteri och efter ett liv i Stockholm flyttade han hem till VÀstergötland och valde hÀr att leva ett liv i samklang med naturen.
NĂ€ra-nollenergibyggnader
Det nya EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive (recast), som antogs 2010, specificerar att alla nya byggnader ska vara sÄ kallade nÀra-nollenergibyggnader Är 2021. En nÀra-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. Hur detta ska tolkas och var kravnivÄn ska sÀttas för energianvÀndningen Àr upp till varje land att besluta. I Sverige pÄgÄr just nu en debatt om detta och Energimyndigheten har fÄtt i uppdrag att utforma en svensk strategi för att möta kravet om nÀra-nollenergibyggnader. NÀra sammanlÀnkat med detta Àr ocksÄ miljömÄlen om minskad klimatpÄverkan till 2020 och 2050.