Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten.

De svenska städerna har fått en mer komplex och rikare sammansättning av befolkningsgrupper när det kommer till både levnadssätt och familjeförhållanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna växt fram i de svenska städerna. Det finns många föreställningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad där alla är jämlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen påverkar städers boendemönster och området Möllevången i Malmö studeras som fallstudie..

Det här är en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på två skolor på en mindre ort i Skåne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gärna går till specialläraren för att få enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bästa för att tillgodo se elevernas behov av extra hjälp. Arbetslagen ute på skolorna samarbetar och använder sina olika erfarenheter för att på bästa sätt undervisa de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi..

Detta är en studie av de teoretiska riktlinjerna kring begrepsdefinitionen nyckelbiotop samt den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper i skogregionerna Östra Götaland, Dalarna/Gävleborg och Örebro/Värmland. Syftet med studien är att undersöka orsakerna till att nyckelbiotoper avverkas idag. Fokus ligger på om det finns en skillnad mellan den teoretiska begreppsdefinitionen och den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper. Undersökningen genomfördes genom enkätfrågor och intervjufrågor till respondenter inom skogsbolag, skogsägarföreningar, stift (skogsbruken) och Skogsvårdsstyrelsen. De övergripande frågeställningarna var om det finns avvikelser mellan beslut och handling i hanteringen av nyckelbiotoper och om definitionen av nyckelbiotoper är förankrad, relevant och fungerande hos dem som planerar och avverkar inom skogssektorn.

Syftet med studien är att belysa några förskolelärares tankar om och arbetet med att planera förskolans fysiska inomhusmiljö. Arbetet tar sin utgångspunkt i Läroplanen för förskolan 1998. Valet av ämnet bygger på att jag ville synliggöra vilken betydelse utformningen av inomhusmiljö har för lek och lärande i förskolan. Hur förskolelärarna utformar och planerar inomhusmiljö påverkar barnens möjligheter och val av lekar. Uppsatsen är en kvalitativ studie där fyra förskolelärare intervjuades.

Uppsatsens syfte är att beskriva arbetsprocessen i ett event och visa på skillnader mellan de olika aktörernas synsätt. Den grundar sig på studier av två eventbyråer; en stor, marknadsledande och en liten, nystartad. I uppsatsens analys diskuteras framförallt skillnaderna mellan de som planerar eventet och de som genomför det. Här kan det ibland uppstå vissa spänningar. Utifrån två metaforer angrips problematiken de skilda synsätten och författarna diskuterar varför spänningarna kan uppstå, samt hur organisationen kan göra för att försöka undvika dem..

Denna uppsats har till syfte att beskriva hur enskilda andraspråksinlärare utan tidigare skolbakgrund från hemlandet upplever sin studiesituation och vad som motiverar dem till fortsatta studier. Mina frågor handlar om hur de ser på behovet av litteracitet, vilka mål de har med sina studier och hur de ser på förutsättningarna att lyckas. För att få svar på min frågeställning har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem inlärare av svenska som andraspråk som befinner sig på olika nivåer i det svenska utbildningssystemet. Jag har även tagit del av tidigare forskning och rapporter på området samt gällande kursplan. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar den enskilde individens motivation och förutsättningar att bli funktionellt litterat.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka möjligheter och svårigheter personalen på förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. Frågeställningar utgår från detta och även en frågeställning om hur kompetensutveckling påverkar personalens sätt att se dessa möjligheter och svårigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkäterna med tabeller och diagram. Dessa sammanställdes sedan till resultatet. På frågorna med längre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem.

Arbetet behandlar isländsk bibliotekshistoria, som tog sin början då den första läseföreningen bildades 1790. Målet var att köpa böcker kollektivt för cirkulation. Under 1800-talet växte läseföreningar upp för "vanligt folk" över hela Island. Amtsbiblioteket i Akureyri, 1827, grundades på danskt initiativ. Pliktleveranslag kom 1886, som omfattade Amtsbiblioteken och Nationalbiblioteket i Reykjavik.

Syftet med denna undersökning var att få kunskap om hur ett antal lärare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. Utifrån undersökningens syfte ställdes denna frågeställning: Vad har en grundskolelärare för fokus när den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lärare som arbetade med ämnet matematik på grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lärarens planeringsarbete kunde utföras på många olika sätt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jämfördes med resultatet i slutsatsen..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur elevinflytande påverkar elevernas intresse för skolarbetet. Med elevinflytande avses att eleverna planerar och genomför innehållet i ett arbetsmoment och även själva beslutar om viken redovisningsform de vill använda. Vår undersökning hade en kvalitativ karaktär och har gjorts med hjälp av ostrukturerade klassrumsobservationer och elevintervjuer. Observationerna pågick under hela praktikperioden och i slutet lottade vi slumpmässigt ut fyra elever för intervjuer. I och med att eleverna fick jobba mer inflytelserikt under vår undervisningsperiod kunde vi se att flertalet upplevde elevinflytandet som något positivt.

Detta examensarbete handlar om hur verksamma förskolepedagoger ser på uteleken. Förskolan ska arbeta utifrån de styrdokument som finns. I styrdokumenten står det att barn ska erbjudas rika tillfällen till att utveckla sina färdigheter. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna anser att barnen utvecklar under uteleken och undersökt hur pedagogerna planerar uteleken. Vi har genomfört intervjuer och observationer på tre olika förskolor med sammanlagt sex pedagoger.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare på en skola mot tidigare år utformar och använder sig av läxor i undervisningen. För att besvara vår forskningsfråga har vi tagit del av tidigare läxforskning samt litteratur gällande lärarens uppdrag, kunskapsbegreppet och synen på lärande. Vi har även gjort en intervjustudie med fyra lärare för att ta del av deras erfarenheter och tankar kring hur de utformar, planerar och använder läxor i sin undervisning. Vår intervjustudie visade att läxor ofta används oreflekterat av lärare och att de är förvissade om att läxor ska användas. Vår slutsats av undersökningen är att läxan bör problematiseras som arbetsmetod i förhållande till vad eleven ska lära, samt att läxan måste individanpassas för att gynna elevens lärande..

?Staden ur barnens ögon? Denna uppsats är ett resultat av en undersökning om barns rörelsefrihet och deras lekvanor i sin närmaste omgivning. Studien består av två delar. I den första delen intervjuade vi barn och tog sedan med dem på en promenad i sitt närområde. På så sätt fick vi förståelse för hur de uppfattar sin omgivning i innerstaden.