Syftet med det här examensarbetet är att få en inblick i hur lärare förhåller sig till de nationella styrdokumenten och hur de resonerar vid planering av teknikundervisningen. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i hur grundskollärare planerar och hur de tänker delge eleverna teknikämnets syfte och mål. Tre tillvägagångssätt vid planeringsarbetet samt två sätt att presentera undervisningens syfte för eleverna har framkommit. Ett arbetsområde kan inledas med en presentation av syftet, arbetsområdet kan också starta med att väcka intresse för arbetet och sedan presenteras dess syfte..

Resultaten från de nationella proven i matematik från vårterminen 2012 visar att elever som har ett annat språk än svenska som modersmål har svårare att nå de krav som ställs för att eleverna ska uppnå betyget godkänt i matematik än de elever som har svenska som modersmål. Bland elever med utländsk bakgrund finns en högre procentuell andel ? oavsett kön ? som inte uppnått kraven. Det gäller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b).Studiens övergripande syfte är att se om och hur matematiklärare anpassar sin undervisning med fokus på nyanlända elever. Undersökningen ser även till vilka metoder matematikläraren använder i sin undervisning för att förstärka förståelsen i ämnet, och hur lärarna planerar sin undervisning med fokus på nyanlända elever.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs språket och dess roll i människans liv. Läsaren ges en inblick i hurförstaspråk - och andraspråksinlärning sker samt vad som skiljer dessa åt. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjälpa elever att utveckla ett fungerandeandraspråk. Olika metoder och arbetssätt som undervisningen kan utgå från tas upp ibakgrunden. Andra faktorer såsom modersmålets och familjens roll för andraspråksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet är att undersöka vad lärare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andraspråk (SVA).

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler än hälften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jämförelse med de förväntade färdigheterna. Forskning visar på att barn med en god motorik i större utsträckning uppnår goda resultat i skolan samt att det ökar deras självkänsla. Syftet med den här rapporten är att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglädje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfällen som sträcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie där 10 fritidspedagoger på fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som är med i studien värdesätter leken som en del i elevernas rörelseutveckling.

SammanfattningDet här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor.Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ?Ung i demokratin? upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden.

Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det är som styr när lärare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten är viktigast för tolv lärare vid undervisningsplanering, läroplanen eller kursplanen och dess mål? Två högstadieskolor i två kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna när det gäller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i ämnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mål för att säkerställa undervisningens kvalitet..

Syftet med detta arbete är att ge byggföretaget NCC ett underlag för hur kommunerna runt Vänern och längs Göta älv planerar inför den nya dimensionerande vattennivån på + 47,4 m (RH70) som klimat- och sårbarhetsutredningen presenterat i sin rapport.Vänerns medelvattenstånd ligger i dag på + 44,3 m (RH70). Under en 100-årsperiod är det 1% risk att den dimensionerande nivån uppkommer. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen är det alltså möjligt att vattennivån kan stiga med ca tre m vid ett extremfall. Detta kan medföra en rad olika konsekvenser för kommunerna runt Vänern och längs Göta älv. NCC är intresserade av att få kännedom om de åtgärder som kommunerna planerar att vidta för att skydda ny och befintlig bebyggelse mot översvämningar och skred till följd av högre vattennivåer.

När parker och andra grönområden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur området är tänkt att fungera, hur människorna ska orienterar sig, uppleva och använda parken. Vad vi inte vet är hur verkligheten sedan blir. Då det läggs mycket tid och pengar på att planera grönområden för människor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutändan upplever det. Arbetet är en vetenskaplig undersökning av hur människor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen på Stockholms Universitet..

Vid ett före detta grustag norr om Uppsala planerar Skanska Nya Hem att bygga ett villaområde. Inför detaljplanearbetet vill Skanska Nya Hem att vi ska upprätta en illustrationsplan över området som kan komma att fungera som underlag för det fortsatta arbetet. Gestaltningen ska uppfylla Skanskas önskemål om en exploateringsgrad på 100-160 hushåll, resultera i att schaktmassor varken måste tillföras eller bortföras från området samt överensstämma med Uppsalas översiktsplan för området..

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt lärare säger sig arbeta med den kommunikativa förmågan i sin matematikundervisning på mellanstadiet samt på vilket sätt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fått in enkäter från 18 lärare från olika skolor och av dessa lärare har vi haft fördjupade intervjuer med två. Resultatet visar att majoriteten av lärarna själva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer än hälften av lärarna har en traditionell undervisning där matematikboken styr och där olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker då och då. Detta har fått oss att fundera på om lärarna klassar ordet samtal på olika sätt.

Vi fick bekanta oss med en miljö som ger barnen nya möjligheter att upptäcka, forska och experimentera. Vi kunde se att den delen av utemiljön som den lilla kolonilotten är bidrar till barnens utveckling och lärande. Dessutom utvecklas barnens ?förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp? (Lpfö 98, s. 37).

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsplaner.Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som planerar in sådana områden.

Denna uppsats diskuterar och söker förståelse för hur en researrangör producerar resor. Studien grundar sig på en fallstudie med en av Sveriges största researrangörer. På grund av konfidentiella skäl har researrangören i denna uppsats döpts om till ett fingerat namn, nämligen Charterbolaget. Studien handlar om hur Charterbolaget planerar och implementerar nya resmål. Vilka faktorer är inblandade och vad krävs det av en researrangör för att producera och etablera ett resmål? Denna studie vill ge kunskap och förståelse för hur reseföretag producerar och etablerar nya resmål.

Syftet med vår studie är att undersöka vilket förhållningssätt som är rådande vad gäller undervisningsplanering, sett utifrån lärarstudenters perspektiv, och på så vis få en djupare förståelse för hur och varför lärarstudenter planerar och förhåller sig till sin planering på ett visst sätt. Studien har undersökt de erfarenheter av, föreställningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lärarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gäller forskning kring momentet planering utifrån lärarstudenters perspektiv, då större delen av tidigare forskning fokuserat på momentet utifrån lärares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lärarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhållningssätt till planering, har studien tagit sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att såväl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvägagångssätt vid planering.

Syftet med arbetet är att undersöka hur vi idag i Sverige planerar för industrier och verksamheter i anslutning till bostäder, och på vilket sätt detta påverkar samhällsstrukturen. Arbetet syftar även till att åskådliggöra de regleringar och historiska händelser som lett fram till den modernismplanering vi idag ser. Rapporten avser även att ta upp olika tillvägagångssätt att närma sig funktionsintegreringen på och innehåller även ett exempel från Danmark där de försökt ta ett steg närmare blandstaden..