Syftet med denna studie var att beskriva effekten av meningsfulla aktiviteter för personer med psykisk ohälsa. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt i avsikt att få en fördjupad kunskap om aktuell forskning inom området. De 13 artiklar som valdes ut till studien kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och dessa är: ?Meningsfulla aktiviteter används som en copingstrategi?, ?Meningsfulla aktiviteter har en positiv effekt på sjukdomsförloppet?, ?Meningsfulla aktiviteter har en stärkande effekt på jaget?, ?Meningsfulla aktiviteter främjar utvecklandet av personliga förmågor? samt ?Meningsfulla aktiviteter ger personen positiva känslor?.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med äldres aktiviteter på kommunens särskilda boenden. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet verksamma inom kommunens särskilda boenden i Norrbottens län. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Faktorer som påverkar äldres deltagande i aktiviteter?, ?Betydelsen av direkt och indirekt arbete för att främja de äldres aktiviteter? och ?Främjandet av äldres aktiviteter kräver samverkan i organisationen?.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur äldre män med funktionshinder erfar sina dagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades fem män i åldrarna 69-84 år som var ensamboende. Data analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade att mäns erfarenheter var mångfacetterad och analysen mynnade ut i fyra kategorier: ?att ingenting göra och vara nöjd?, ?att med stolthet blicka tillbaka på sitt aktivitetsliv?, ?att avstå från aktivitet när den inte längre är meningsfull? och ?att ha en önskan att komma ut?.

Syftet med denna studie var att belysa hur anhöriga till demenssjuka personer upplever sina dagliga aktiviteter. Intervjuer gjordes med fyra personer som levde tillsammans med en demenssjuk partner. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultatet visade på en komplexitet där den anhöriges egna aktiviteter är sammanvävda med den demenssjukes aktiviteter. De anhörigas aktivitetssituation är förändrad och det sker en ständig anpassning till den förändrade livssituationen.

Syftet var att beskriva erfarenheter från föräldrar med långvarig smärta av hur deras delaktighet i aktiviteter med barnen påverkas. En kvalitativ metod valdes och totalt åtta kvinnor mellan 37-52 år intervjuades. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: ?Barnen får ta ansvar för aktiviteter?,? Deltar utifrån egna förutsättningar?, ?Behov av stöd från andra personer? och ?Behov av att planera aktiviteter?. Resultatet visar att barnen får ta ett stort ansvar för egna aktiviteter och för hushållsaktiviteter.

Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på hur elevers förståelse för multiplikation kan stärkas av lämpliga aktiviteter. I vår undersökning har vi använt oss av prov, enkäter, observationer och intervjuer i årskurs fyra. Det visar sig, av de resultat vi har fått fram att aktiviteterna, som vi har genomfört har hjälpt eleverna att utveckla sin kreativitet, uttrycka olika tankesätt och även olika möjligheter att uppfatta och granska uppgifter..

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har ätstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sätt att finna inre resurser och känsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har ätstörning utfördes med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter är en behandlingsmetod som kan hjälpa personer med ätstörningar att finna resurser både inom sig själva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sätt att bemästra svårigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmåga, humor, möjlighet att lära sig handskas med problem, känna samhörighet samt kunna hjälpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess användning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrån socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för pedagogerna och att processen är under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna är varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).

Syftet med vårt arbete var att ta reda på om och i så fall när matematiska situationer uppstår i förskolan och hur pedagogerna i sådana fall utmanar barnen. Vår frågeställning till denna undersökning är följande: Under vilka situationer använder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen när matematiska situationer uppstår? Den teori som ligger till grund för vår studie är Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. Vår metod har varit att observera barnen både i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende på vilket perspektiv den granskas med.

Denna kvalitativa intervjustudie kartlägger fem boendes upplevelser och synpunkter på de aktiviteter som erbjuds på deras äldreboende inom Stockholms stad. Syftet med studien är att belysa hur effekten av aktiviteter påverkar boendes livskvalité på heldygnsomsorgsboendet, samt om boende upplever att de får de aktiviteter som dem vill ha. I studien besvaras tre frågeställningar, den första frågeställningen är: hur upplever boende aktiviteterna som erbjuds på heldygnsboendet? den andra frågeställningen är: vilken effekt har aktiviteterna på boendes livskvalité? och den sista frågeställningen i studien är: är ett gott åldrande förknippat med aktiviteter för boende på heldygnsomsorgsboendet? I resultatet sammanfattas aktiviteterna som ett verktyg som öppnar upp för gemenskap i form av utbytet av erfarenheter, skratt, diskussion och prat. Det är inte aktiviteten i sig som är det viktiga för boende, utan det är gemenskapen som aktiviteterna genererar som är det viktiga.

BakgrundI den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) uppmärksammas vikten och betydelsen av estetik i olika former, vilka bör utgöra både innehåll och metod i verksamheten. Olika musikpedagogiska forskningar med inriktning mot förskolan synliggör att musiken mest används som metod i verksamheten. Detta kontrasterar till styrdokumentet och väcker diskussion kring musik som lärandeobjekt i förskolan. I den nya läroplanen (Lpfö 98 rev.

The purpose of this study is to gain knowledge and a broader understanding for how pre-school teachers describe the importance of planned play environments including in what manner children are given influence. By qualitative interviews with five pre-school teachers from four different units I was able to gather data that shows how the planning process concerning a specific play environment had worked and why it looked as it did. The results show among other things that the pre-school teachers viewed the play environment as a vital part of the daily operation and pointed out that it was of vital importance that it came from the children?s interests. Depending on how the play environment had been organized and what its purpose was it offered different amounts of affordances..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket värde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fältet anser att värdet med estetiska aktiviteter är, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgå från det radikala estetiska begreppet. Jag har även diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgång till ett språk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag måste förhålla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska på olika sätt kan vara värdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter på det sätt som de gör..

Syftet med min studie är att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras när de leker vid en stockställning i en utomhusförskola. Studien grundar sig på följande frågeställningar; När framträder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.