Sökresultat:
6477 Uppsatser om Planerad verksamhet - Sida 7 av 432
Kyrkogårdar och den hållbara utvecklingen med inrktning på Berthåga kyrkogård i Uppsala
Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.
Den lokala arbetsplanen : En jämförelse mellan förskolor i staden och på landet
Att varje förskola ska erbjuda en likvärdig verksamhet var den än anordnas i landet, är ett av de kraven från Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet är synlig genom deras arbetsplan. Påverkas förskolans verksamhet och förskollärarnas arbetssätt av det geografiska läget?Genom att göra intervjuer med förskollärarna kan vi se om deras metoder går hand i hand med deras lokala arbetsplaner. Med en sammanställning av de aktuella förskolornas arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.Undersökningens resulterade inte som vi förväntat oss.
Din dator sponsrar krig : En kritisk diskursanalys av Apples och Hewlett Packards hållbarhetsrapporter
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..
Ledarskap steg för steg : En studie om ledarskap i olika faser av organisationsförändring
Lean Production är ett koncept som finns, i mer eller mindre utsträckning, i många företag idag. Konceptet bygger på ett antal principer bestående bland annat av standardiserade arbetsprocesser som syftar till att minska allt slöseri som inte tillför något värde för kunden. Att implementera konceptet i en verksamhet innebär en planerad organisationsförändring och kräver för ett lyckat resultat ett ledarskap som kan motivera de anställda. När ledarskap diskuteras i samband med organisationsförändringar, talas det ofta om transformativt- och transaktionellt ledarskap. Syftet med uppsatsen är att beskriva samt analysera vilka aspekter av ledarskap som är speciellt framträdande under olika implementeringsfaser av Lean Production. För att besvara detta, samlades empiri in genom semi-strukturerade intervjuer på fyra företag, verksamma inom tillverkningsindustrin i Sverige.
Pedagogers kunskap och kompetens i mötet med barn i sorg
Med denna studie vill vi få pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehåll när det gäller att hjälpa barn att bearbeta sorg. Följande frågor ligger till grund för vår undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjälpa och underlätta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna på förskolan tillgång till en krisplan om något barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet?
Vårt resultat visar att i den kommun där vi gjorde vår undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgång till en krisplan och en krislåda, för att underlätta arbetet med barn i sorg. Det visade sig också att de intervjuade pedagogerna har många olika tillvägagångssätt för att arbeta med och möta barn i sorg..
Mjukvarutestning: gör man som man ska eller gör man som man vill?
En ökad efterfrågan på mjukvaruprodukter har medfört att antalet tillverkare av mjukvara ökat under senare år. Som en följd av detta har konkurrensen inom branschen ökat. Tillverkarna vill snabbt komma ut med sina produkter på marknaden vilket har medfört kortare utvecklingstider. Detta påverkar hela utvecklingsprocessen och även testningen av mjukvaran. Dessutom har mjukvaran blivit allt mera komplex vilket ytterligare ökar behovet av testning.
Politisk kommunikation i en föränderlig demokrati. En studie av kommunikationsvägar mellan medborgare och politiker i fem skånska kommuner.
Allt fler kommuner väljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsväg mellan medborgare och politiker, är ett sådant
Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (Vår kommun) som bestämt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehåller förutom en tidsplan: annons.
Mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet - En fallstudie av äldreförvaltningen inom Karlskrona kommun
Syfte:
Att sammanställa en beskrivning på hur mål- och resultatstyrning fungerar i
praktiken enligt budgetansvariga på verkställande nivå i offentlig verksamhet.
Sedan studera huruvida mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan
klassificeras som mål- och resultatstyrning enligt allmänna indelningar inom
ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt både finna svar på om
mål- och resultatstyrningen är en väl fungerande styrmetod och om mätbarheten
av uppställda mål måste finnas för att kunna utföra mål- och resultatstyrning i
en offentlig verksamhet.
Metod:
Djupintervjuer med budgetansvariga personer i äldreförvaltningen i Karlskrona
kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mål-
och resultatstyrning i äldreförvaltningen.
Slutsats:
Vår studie har kommit fram till att äldreförvaltningen som påstår sig använda
mål- och resultatstyrning i själva verket bedriver ?ramstyrning med
kostnadsansvar? enligt de teorier kring ekonomistyrning som vi har studerat.
Uppfattningar om fritidshemmets verksamhet och uppdrag
Syftet med vårt arbete är att få svar på frågor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger ställs inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera på uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsätt på hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi få en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. Utifrån teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekräftat att förvirringen finns i form av tolkningssvårigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsättningar som finns för den..
Fördelar med utevistelse i förskolan. : En studie om pedagogers syn på barns utevistelse och hur den kan främja barns fysiska hälsa och lärande.
Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.
Tillämpning av LFF i ljuset av LUFV : Har LUFV genom tillkomsten av LFF i någon mån blivit obsolet?
Uppsatsen tar upp de regler som styr den verksamhet, som försäkringsbolag från länder utanför EU bedriver i Sverige. Det handlar vidare om hur dessa regler påverkas av den lagstiftning som trädde i kraft 1 juli 2005, vilken styr försäkringsförmedlares verksamhet..
Ekonomisk verksamhet : En analys av det mervärdesskatterättsliga begreppet
Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sådan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omständigheter som kännetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet är ett av de mest grundläggande begreppen inom mervärdesskatteområdet och mervärdesskattedirektivet. Begreppet är av väsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida någon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervärdesbeskattning. Definitionen återfinns i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet avses sådan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Här inbegrips både gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken.
Bildskapandet i montessoripedagogiken : en studie om hur man arbetar med förskolebarns bildskapande på tre montessoriförskolor
Det kommer hela tiden nya rön kring barns utveckling och lärande och något som ligger i tiden är att barn lär sig nya saker och utvecklas genom samspel och i kommunikation med andra. Ett annat aktuellt ämne är att vi lever i en bildvärld och att barnen ständigt exponeras för nya bilder och synintryck. Det är därför av stor vikt att pedagogen för en dialog med barnen kring deras bilder så att de kan lära sig att tolka egna och andras bilder, samt att använda bilden som ett uttrycksmedel. I samspel med kamrater och pedagoger kan barnet få syn på sitt eget bildskapande. I denna uppsatsen undersöker vi hur man ser på barns bildskapande inom montessoripedagogiken och hur man arbetar med bildskapande med tanke på att pedagogiken är 100år.
Vem stödjer oss? : en djupstudie av fysisk aktivitet och kost bland personer med utvecklingsstörning
Syfte och frågställningarSyftet med studien har varit att undersöka hälsa med fokus på kostvanor, fysisk aktivitet och Body Mass Index (BMI) hos personer med utvecklingsstörning i en gruppbostad. Vidare syftar studien till att beskriva hur personalen arbetar med nämnda faktorer. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:1. Hur förhåller det sig för två personer i gruppbostaden med följande faktorer: energiförbrukning, energiintag, energibalans och kost enligt Svenska näringsrekommendationer?2.
Skolans specialpedagogiska verksamhet: en jämförelse mellan
två skolor
En jämförelse av hur två skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. Vårt syfte är att beskriva och analysera faktorer som är av betydelse när skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick från föjande frågor: På vilket sätt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan två skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer, två klasslärare, en specialpedagog och en speciallärare för att ta reda på hur de på olika organisationsnivåer ser på den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka på några skillnader i hur de båda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.