Sök:

Sökresultat:

499 Uppsatser om Planerad rörelse - Sida 26 av 34

Utveckling av automatiserad vik- och förpackningsmaskin för textila produkter

Ergotopia Àr ett nystartat företag vars ambition Àr att marknadsföra och sÀlja produkter av ergonomisk fördelaktig karaktÀr. Pilotprojektet, Komfort, Àr en ny typ av bÀddprodukt som tagits fram i samarbete med BorÄs Textilhögskola. Komfort Àr utformad som en praktisk rulle och inkluderar bÀddmadrass, underlakan, tÀcke och pÄslakan som enkelt kan rullas ut pÄ sÀngmadrassen. Alla dessa delar har kombinerats ihop till tvÄ enheter, den ena fungerar som bÀddlakan och den andra som tÀcke. Detta koncept har stora ergonomiska fördelar mot konventionellt bÀddande.

SJA?LVFO?RSO?RJNING AV JORDBRUKSPRODUKTER I SVERIGE : Att fo?redra eller ej ur ett klimatperspektiv

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

Att lyckas med utstationering - En kvalitativ studie kring framgÄngsfaktorer och svenska expatriater

Denna studies syfte var att undersöka svenska expatriaters erfarenheter kring fram-gÄngsfaktorer som leder till att lyckas med utstationeringen. Studien fokuserade pÄ framgÄngsfaktorerna expatriatens personlighet och organisationens agerande.Studien har utgÄtt frÄn Briscoe, Schuler & Claus (2009) definition att en lyckad expat- riat ska ha fullföljt uppdraget, haft en bra kulturell anpassning samt varit effektiv pÄ ar- betet. Vidare Àr studiens teori uppdelad i tvÄ delar; expatriatens personlighet och organi- sationens agerande. Expatriatens personlighet undersöktes genom Big Five, eller fem- faktormodellen över personlighet. Organisationens agerande har baserats pÄ tidigare forskning samt litteratur vilka har belyst rekryteringsprocessen, innan, under och efter uppdraget.Kvalitativa intervjuer valdes som metod för studien.

HöglÀsning i förskolan : En planerad eller polanerad aktivitet?

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Servicestrategi inom ett företag i sportvarubranschen : Ur ett lednings-, personal- och kundperspektiv

Syfte Uppsatsen syftar att undersöka hur Stadiums servicestrategi Ă€r utformad med stöd frĂ„n tidigare teorier kring servicemötet, samt hur den internt och interaktivt i mötet med kunden tillĂ€mpas. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka om det finns ett gap mellan Stadiums levererade service och kundens upplevda service, samt om kunderna upplever servicestrategins faktorer som viktiga. Metod Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie med en deduktiv ansats dĂ€r data i form av tre semi strukturerade intervjuer samlats in. Data samlades Ă€ven in via en enkĂ€tundersökning som genomfördes pĂ„ plats hos fallföretaget dĂ€r totalt 50 av Stadiums kunder genomförde undersökningen. Resultat Uppsatsen visar att Stadium har en planerad servicestrategi som bygger pĂ„ interna och interaktiva faktorer dĂ€r tydliga kopplingar till teorier inom servicemötet identifierats, vilket innebĂ€r att Stadium Örebro city fokuserar pĂ„ aspekter som enligt forskning pĂ„verkar kundens upplevda servicekvalitet.

Barns inflytande i förskolan

 Denna uppsats berör Àmnet barns inflytande i förskolan samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar med detta. Inflytande i förskolan handlar om att barnen ska fÄ en möjlighet att kunna pÄverka sin vistelse i förskolan pÄ ett tydligt sÀtt (SAOL13, 2006). Vi har besökt tvÄ olika förskolor dÀr intervjuer med fyra förskollÀrare har genomförts angÄende om och hur de arbetar med inflytande i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogerna arbetar för att lÄta barnen vara delaktiga och fÄ inflytande i utformningen av verksamheten och vilka möjligheter samt svÄrigheter de ser i sitt arbete. De olika frÄgestÀllningarna som vi har valt att undersöka Àr Hur möjliggörs barns inflytande i förskolan? Hur arbetar du med barns inflytande i förskolan? HÀnder det att du Àndrar en planerad aktivitet och tar in barns intressen istÀllet? Hur gör ni rent konkret för att fÄ reda pÄ vad barnen vill göra? Hur ser du pÄ barns rÀttigheter?Vi har genomfört intervjuer med fyra förskollÀrare, varav tvÄ arbetar riktat mot de yngre samt tvÄ mot de Àldre Äldrarna.

Sociala aktiviteter pÄ VÀstertorg : ett gestaltningsförslag baserat pÄ Jan Gehls teorier och metoder

Syftet med kandidatarbetet Ă€r att, med utgĂ„ngspunkt i Jan Gehls teorier och metoder för frĂ€mjande av sociala aktiviteter i stĂ€der, utveckla ett övergripande gestaltningsförslag för VĂ€stertorg i Eriksberg, Uppsala. Ämnet Ă€r aktuellt dĂ„ en utveckling och upprustning av Eriksberg Ă€r planerad och en vision för omrĂ„det har tagits fram. Eriksbergs invĂ„nare önskar en naturlig mötesplats i omrĂ„det, vilket stĂ€ller ökade krav pĂ„ VĂ€stertorg som stadsdelstorg och central punkt i Eriksberg. Torget domineras idag av en parkeringsplats, och mĂ„let med gestaltningsförslaget Ă€r ett torg som inbjuder Eriksbergs invĂ„nare till möten, interaktion och socialt umgĂ€nge. En litteraturstudie genomfördes dĂ€r material skrivet av Jan Gehl studerades.

UtvÀrdering av hörsel och symptom relaterade till ljudmiljön pÄ ett callcenterföretag

För telefonoperatörer i callcenterföretag förekommer skiftande nivÄer av bakgrundsljud, informationsflöde och ljudbelastning. Detta stÀller mycket stora krav pÄ hörsel, talupp-fattbarhet och ljudmiljön i arbetslokalen. Syftet med undersökningen var att kartlÀgga, och utvÀrdera hörseln, med bedömning av eventuell bullerpÄverkan, samt förekomst av hörselassocierade besvÀr relaterade till arbetsmiljön. Sextio slumpvis utvalda tele-fonister vid ett callcenterföretag i Sundsvall som enbart besvarar inkommande samtal erbjöds en planerad lÀkarundersökning, och hörselmÀtning. FemtioÄtta telefonister accepterade erbjudandet, samtliga genomförde alla moment.

HöglÀsning i skolan - LÀrares och elevers tankar om bokval och syften med lÀsningen

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tillvÀgagÄngssÀtt lÀrare anvÀnder sig av nÀr de vÀljer ut böcker, varför de lÀser högt och vad eleverna tycker om deras val. För att undersöka detta intervjuades fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor samt tre elever frÄn varje intervjuad lÀrares klass, sammanlagt tolv elever. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Dessa skedde enskilt med lÀrarna och i grupper om tre med eleverna. Resultatet som framkom i undersökningen visar att samtliga intervjuade lÀrare lÄter sig inspireras av andra, t ex bibliotekarier, kollegor och egna barn, nÀr de vÀljer höglÀsningsböcker.

Urban dagvattenhantering med regntrÀdgÄrdar : gestaltningsförslag för GÄrdsgatan i Norra DjurgÄrdsstaden

I Stockholm pÄgÄr i dagslÀget ett stadsutvecklingsprojekt som kallas Norra DjurgÄrdsstaden, dÀr visionen Àr att skapa en hÄllbar och klimatanpassad stadsdel i vÀrldsklass. Stockholms stad har valt att bland annat arbeta med olika former av ekologisk dagvattenhantering i projektet, dÀr en av dessa former Àr regntrÀdgÄrdar. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att ta fram ett gestaltningsförslag för hur dagvattenhanteringen kan lösas med hjÀlp av regntrÀdgÄrdar lÀngs en planerad gata i Norra DjurgÄrdsstaden. Gestaltningsförslaget baseras pÄ underlag av landskapsarkitektkontoret URBIO, som har erfarenhet av att arbeta med regntrÀdgÄrdar. VÀxter och vÀxtbÀddsmaterial Àr huvudsakligen valda utifrÄn rÄd frÄn sakkunniga. För att fÄ förstÄelse för regntrÀdgÄrdens funktion och uppbyggnad gjordes en litteraturstudie i arbetets inledande fas.

FjÀrrvÀrme i Juoksengi

En planerad biogasanlÀggning i Juoksengi ger ett vÀrmeöverskott pÄ 535 MWh/Är. För att förbÀttra lönsamheten i anlÀggningen framfördes iden med ett fjÀrrvÀrmenÀt dÀr överskottsvÀrmen gÄr till att vÀrma lokaler i byn. VÀrmebehovet för de fastigheter som har visat intresse för att ansluta sig till ett fjÀrrvÀrmenÀt uppgÄr till cirka 2800 MWh/Är. TvÄ flispannor pÄ vardera 450 kW placeras i skolans lokaler för att tÀcka upp resterande vÀrmebehov samt inte minst det erforderliga effektbehovet pÄ cirka 1,3 MW. Reservkapacitet i produktionsanlÀggningen utgörs av en befintlig pelletspanna och en oljepanna pÄ 300 kW respektive 200 kW.

Fri rörlighet för jurister inom Europeiska unionen : Vilka krav stÀlls för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat?

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett re-glerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀtts-praxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Hur man minskar avstÄndet mellan matproducent och konsument :

Varför köper inte svenskar mer nÀrproducerad mat? Den globala trenden gÄr mot ett samhÀlle som ska vara mer sjÀlvförsörjande för att minska den negativa klimatpÄverkan. Hur ska vi fÄ svenskar att Àta livsmedel som Àr nÀrproducerade? Svaret Àr inte enkelt men att erbjuda konsumenter nÀrproducerade livsmedel Àr en bra början. VÄrt arbete ska resultera i en inspirationshandbok för landsbygdens matproducenter, den ska vara inspirerande och öppna nya vÀgar nÀr det gÀller att distribuera sina produkter.

Hög andel ekologiska livsmedel i storhushÄll - En fallstudie

I Sverige Àr intresset stort för att arbeta mot en bÀttre miljö. Allt fler inser att vi inte kan leva som vi gör nu. Vi Àr 9 miljoner invÄnare som tillsammans förbrukar 17 000 ton livsmedel dagligen. Vi mÄste anpassa oss till de naturliga kretsloppen, för att inte Àventyra nÀsta generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vid FN-konferensen 1992 i Rio de Janeiro kom vÀrldens lÀnder överens om gemensamma strategier för att lösa nÄgra av de svÄraste problem som vÀrlden stÄr inför som till exempel miljöförstöring, överutnyttjande av jordens naturresurser, fattigdom och hÀlsoproblem (United Nation, 2002).

Elektrisk matarpump för brÀnslesystem: En förstudie

För att transportera brĂ€nsle frĂ„n tanken till motorn anvĂ€nds pĂ„ tunga fordon idag vanligen en mekanisk pump, driven av och placerad pĂ„ motorn. Anledningen till att ha en direktdriven pump Ă€r frĂ€mst att det anses som den mest robusta lösningen för den relativt enkla uppgiften som brĂ€nsletransport och liten tryckökning anses vara. För att klara av motorstart och driftsfall med höga brĂ€nsleflöden Ă€r dagens pump överdimensionerad för det behov som finns större delen av tiden.ÖnskvĂ€rt vore att kunna reglera brĂ€nslemĂ€ngden kontinuerligt, för att minska pumparbetet i de punkter matarpumpen idag har överkapacitet. En elektrisk pump kan regleras att endast pumpa brĂ€nsle efter behov och erbjuder Ă€ven andra fördelar, som t.ex. fri placering, möjlighet att anvĂ€nda en mindre pump och tillĂ€ggsfunktioner genom mjukvara, exempelvis priming och automatisk avluftning.Projektet har genomförts i form av en förstudie med konceptgenerering för placering av komponenter och provning av dagens system för kravspecifikation.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->