Bakgrund År 1974 framförde svensk författningssamling abortlagen som gav kvinnan rättighet att genomgå en legal abort fram till graviditetsvecka 18. Abort innebär avbrytande av havandeskap som genomförs av två metoder, medicinsk och kirurgisk abort. Sjuksköterskan har en stor roll inom abortprocessen som innefattar tidsbokning, rådgivning, administrering av läkemedel, smärtlindring och efterkontroller.Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och attityder av att vårda kvinnor som gör en planerad abort.Metod En litteraturstudie har gjorts för att kunna göra en sammanställning om de studier som finns inom ämnesområdet. De tillämpades elva artiklar varav nio av dessa var kvalitativa och två av dessa var kvantitativa. Artiklarna som valdes till studien kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2008) beskrivningar och analyserades med hjälp av deras beskrivningar på hur man analyserar vetenskapliga artiklar.

Lögner är vanliga mellan människor och förekommer i olika kommunikationsmedel. Det är av intresse att få kunskap om lögner bland annat inom budgivning på fastigheter, sjukanmälan och otrohet. I detta examensarbete undersöks experimentellt förekomsten av planerade lögner vid kommunikation ansikte mot ansikte, telefonsamtal och textmeddelande med mobiltelefon (SMS) vid förutsättning att lögnen är planerad och för båda personernas vinning. Tre hypoteser grundade på tre teorier om lögn ställdes. Varje hypotes angav en unik frekvensfördelning av val av kommunikationsmedel.

Under en operation behöver patienter tillföras vätska. Det finns en pågående diskussion om vilken sorts vätsketillförsel som har fördelar för patienterna. Framförallt diskussionen om glukos ska tillföras eller inte. Förhöjda blodsockervärden under och efter operation har visat sig ha negativa konsekvenser för morbiditet, mortalitet och vårdtid. Det finns inga entydiga riktlinjer kring peroperativ vätsketillförsel.SyfteAtt se hur plasmaglukosvärdet hos patienter som tillfördes eller inte tillfördes glukosinfusion vid planerad kolorektal kirurgi förändrades över tid, per- och postoperativt, och hur detta påverkade diures och illamående de första fyra timmarna postoperativt.

SammanfattningTitel: Kuriosa design - produktionsunderlagFörfattare: Sara Dahlqvist & Hanna ÅgrenHandledare: Mats Nordqvist, TextilhögskolanArbetets typ: B-uppsats i Textil Produktutveckling med Affärs- ochEntrepenörsinriktning, 15pInstitution: TextilhögskolanHuvudämne: Produktutveckling av damasker, strumpebandshållare ocharmvärmare samt marknadsanalysBakgrund: Planerad start av företag inriktat mot att skapa textila accessoareroch kuriosa. Möjlighet att samla udda produktgrupper med unikdesign på en plats.Syfte: Produktutveckla och presentera ett underlag för produkter som ärattraktiva för den specifika målgruppen samt undersökamarknadsmöjligheter och produktionsländer.Metod: Intervjuer med återförsäljare, studiebesök på fabriker egnaefterforskningar på Internet samt målgruppsundersökning.Huvudresultat: Plaggskisser på tre modeller ur varje produktgrupp, färgställning,specifikationer samt kostnadsberäkning för grundmodeller.Målgrupps- och marknadsanalyser..

Studiens syfte är att försöka få en bild av hur några lärare ser på skolans ansvar för fostran, vilka värderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har någon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka färdiga metoder för att fostra det finns. Studien består av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jämförts med amerikansk forskning om moralisk påverkan i skolan, samt en redovisning av några praktiska metoder att fostra..

Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dåbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut..

Syftet med studien är att undersöka om pedagogerna arbetar med den tysta läsningen i sin undervisning och i sådana fall hur de arbetar. Fokus ligger på ?bänkboken? och hur den pedagogiskt används, hur böcker väljs, var eleverna befinner sig när de läser och hur för- och efterarbete ser ut. De årskurser undersökningen koncentrerar sig på är årskurs 4-6. Litteraturgenomgången behandlar aktuell forskning inom läsundervisning vilken belyser vikten av läsning.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Detta examensarbete handlar om dans i skola och förskola. Syftet är att undersöka dansen i några förskolor, skolor och fritidshem, att ta reda på hur attityden ser ut och hur dansen används. Meningen är också att arbetet ska kunna ge tankar och idéer om hur dans kan integreras i den egna undervisningen. Kunskapsbakgrunden belyser dans och rörelse ur olika perspektiv, hur pedagoger kan främja rörelse och hur man kan integrera det med andra ämnesområden. I undersökningen har jag filmat ett dansprojekt, skickat enkäter till 5 pedagoger och 5 föräldrar och 8 barn har blivit intervjuade i grupp.

Mitt huvudsakliga syfte är att öka mina kunskaper kring planering av, och uppfattningar om, barns planerade utomhusmiljöer. För att komma fram till mina resultat har jag intervjuat besökare på temalekplatsen Spiralen och även tjänstemän vid Malmö stad, som är ansvariga för planeringen av lekplatsen. Mina resultat visar att besökare vid temalekplatsen Spiralen inte alltid använder och uppfattar lekplatsen på det vis som platsen är planerad. Ett samarbete mellan människor med olika kompetenser skulle kunna bidra till en förbättrad utemiljö för barn. Nyckelord: intervjuer, lekmiljö, lekplats, planering, säkerhetsaspekter, utomhuslekar, utomhusmiljö.

Parkbiblioteket Detta examensprojekt är tänkt att ge Högalidsparken i Stockholm och de boende i staden en ny plats att finna information på, samtidigt som platsen får en ny koppling mellan gatan och parken då gränsen utgörs av en bergskärning idag, och denna är idag planerad att ge plats för nya bostäder. Utformningen av mitt bibliotek är förenklat sett en rampförbunden terrasserad plan som tar besökarna på en vandring upp till den översta nivån där gångvägar passerar förbi och leder vidare till andra delar av Södermalm. Byggnaden hängs delvis in i berget med bergsförankringsstag och byggnadskropparna täcks utvändigt med falsad skivtäckning av zinkplåt. Programmet innefattar även ett mindre café som fungerar som mötesplats mitt bland böcker, studieplatser och sökdatorer..

Tidigare studier visar att sjuksköterskor lägger allt mer tid på omvårdnadsdokumentation.Forskningen tyder på två rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringenbehandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors professionalisering.Samtidigt som lagkravet på sjukvårdsdokumentation trädde i kraft startade enprofessionaliseringssträvan för sjuksköterskor. Vikten låg på att som sjuksköterska ständigtsöka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård. Dettagjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att säkrapatientsäkerheten.Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt avgranskningssamhället. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvård har drivitsjuksköterskor att dokumentera om patienters vård och omvårdnad för att kunna styrka att rätthandlingar ä gjorda och därmed klara en granskning.Tidigare studier visar att både professionalisering och granskningssamhället har uppvisateffekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvården.

På cytostatikamottagningen, på Universitetssjukhuset MAS, påbörjade man ett projekt för ca två år sedan. Projektet hade som mål att den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan skulle närvara vid nybesöket som läkaren har med patienten inför planerad cytostatikabehandling. Någon forskning som tidigare undersökt sjuksköterskans närvaro vid sådana nybesök har oss veterligt tidigare ej gjorts. Datainsamling skedde med halvstrukturerade, icke- standardiserade intervjuer, antalet informanter var sex stycken. Syftet var att undersöka den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans upplevelser före, under och efter nybesöket samt eventuella för- och nackdelar med detta arbetssätt.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus på att förändra den traditionella högläsningen i grundskoleverksamheter med hjälp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella högläsningen inte har varit planerad utifrån rådande styrdokument. Med högläsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i högläsningssituationen vilket gynnar deras språkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas även elevernas språkliga förståelse. Resultatet av min studie påvisar att högläsning kan ske med hänsyn till rådande styrdokument.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.