Syftet med denna studie var att undersöka hur aktivitet beskrivs i litteraturen vid arbetsterapeutisk behandling av personer med bestående neglekt. Som redskap användes Anne G. Fishers sätt att beskriva hur aktivitet används av arbetsterapeuter. Metoden som användes var forskningsöversikt. Genom databaserad och manuell sökning har tolv studier inkluderats i forskningsöversikten och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med detta arbete var att belysa samlingarna på förskolan, och lyfta fram det som sker under samlingarna. Utgångspunkten var den vuxnes roll i samlingen och hur de bedriver den. Meningen med detta var att fokusera på samlingens betydelse i förskolan. Vi hade i vår studie valt att undersöka hur förskolepersonal uppfattar samlingen i förskolan. Vi ville belysa samlingens betydelse i förskolan och undersöka vad personalen på förskolan har för tankar kring samlingen.

Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för överensstämmelsen mellan planerad och realiserad HR-strategi hos HR-avdelning, mellanchefer och medarbetare; med fokus på urval, utvärdering, belöning och utveckling. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts. En ostrukturerad intervju och nio semistrukturerade har utförts. Teorier kring HRM och Personnel Management tas upp samt kopplingen mellan företagsstrategi och HR-strategi belyses. En redogörelse görs för de fyra HR-processerna; urval, utvärdering, belöning och utveckling.

I denna studie undersöks tio utvalda förskollärares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsättningar barn i åldern 1-5 år i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet när det gäller resurser såsom miljö, tid, material och personaltäthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv på och förutsättningar för fysisk aktivitet behandlas. Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på fyra olika förskolor. Frågorna som ställdes tog sin utgångspunkt i syftet och frågeställningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda på variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollärarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebär.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om elever ser något samband mellan fysisk aktivitet och inlärning. Genomförandet av denna studie bestod av enkätundersökningar kombinerat med en aktivitetsdagbok som vi delade ut till eleverna, och undersökning i tidigare forskning och litteratur utifrån från våra frågeställningar. Resultaten visar att en stor del av eleverna deltar både i aktiviteterna på skolidrotten och är fysiskt aktiva på fritiden. Vidare kunde vi se att eleverna i rätt stor utsträckning vet vilka faktorer som påverkar deras inlärning. En slutsats som vi kan dra är att många elever ser ett samband mellan fysisk aktivitet och inlärning..

Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet.

Avsikten med vårt val av ämne var att belysa barnens delaktighet och inflytande i samlingen på förskolan. Vår intention var att ta reda på om lärarnas förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till utveckling och förändring av förskolans arbetssätt.  Vi har använt aktionsforskning som design i vårt tillvägagångssätt. Som metod använde vi oss av såväl kvalitativ som kvantitativ forskning i form av observationer och enkäter. Det resultat vi kunde skönja var att barnens inställning var positiv och vi fick bekräftelse genom att samtliga barn hade förberett och planerat sin aktivitet utifrån sin egen förmåga. Slutsatsen av vårt arbete var att barnen blev mer motiverade och aktiva när de själva fick påverka sin situation..

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka hur fysisk aktivitet kunde sänka blodtrycket hos medelålders kvinnor med hypertoni..

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohälsa. Det är ett folkhälsoproblem som kostar samhället stora pengar varje år. Fysisk aktivitet på recept är en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Sambandet mellan upplevelsen av hälsa och fysisk aktivitet på recept behöver klarläggas tydligare. Syftet med arbetet är att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet på recept och hur det påverkar patientens hälsa.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå hur särskoleelever ser på fysisk aktivitet i idrottsundervisningen och på fritiden. Genom en intervju med några elever från särskolan fick vi reda på detta. Innan intervjun fick eleverna måla en bild av dem själva på en idrottslektion. Genom att sedan prata om den bilden blev eleverna mer avslappnade i intervjusituationen. För att få en förståelse för elevernas syn på fysisk aktivitet tittade vi på svaren ur olika perspektiv, rörelsesyn (patogent, salutogent) och kroppssyn (dualistiskt, integrerat).

Fysisk aktivitet är en viktig aspekt ur ett hälsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks inställningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive främjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkäter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrågas i uppsatsen. Med utgångspunkt för vad fysisk aktivitet innebär har frågor som har varit relevanta för undersökningens syfte ställts. Frågorna som har ställts har handlat om hur ofta och hur länge intervjupersonerna är fysiskt aktiva.

 Syftet med studien är att studera hur förskollärare ser på samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation i förskolan. Bakgrunden till studien är att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste åren fått en central betydelse i läroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande i lärsituationen variera. Därför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka:-       Hur ser förskollärare på begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till läroplanen för förskolan?-       Hur uttrycker förskollärare att de arbetar med och strävar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation?I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring ämnet.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Eftersom mina intressen rör barn, natur och framtidsfrågor är det naturligt för mig att examensarbetets syfte fokuserar på och utgår från det som är närmast barnen, det vill säga närmiljön. Examensarbetet undersöker hur en planerad undervisning om närmiljö leder till ökad begreppsförståelse om närmiljö hos eleverna i årskurs 3 samt hur undervisningen kan se ut för att eleverna på ett lustfullt sätt, ska lära sig mer om närmiljön. I en tredjeklass genomförde jag vid åtta olika lektionstillfällen en planerad undervisning med fokus på närmiljö och därefter använde jag mig av kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att eleverna har tillägnat sig en viss förståelse för begreppet närmiljö samt att de ibland har mer förståelse än vad vi och de själva tror att de har. Genom att använda olika lektionstillfällen visar undersökningen att miljön blir stimulerande och inlärningen sker på ett lustfullt sätt..

Fysisk aktivitet kan främja både fysisk och psykisk hälsa. På senare tid har uppmärksamhet ägnats åt att nå förståelse för vilka faktorer som påverkar individers fysiska aktivitet. Syftet med studien var att, bland fysiskt aktiva personer, få ökad förståelse i vilka faktorer som motiverar till fysisk aktivitet samt vilka eventuella försvårande omständigheter som finns och vad individerna gör för att överkomma dem. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades genom induktiv tematisk analys. I enlighet med tidigare forskning och beteende- och motivationsteorier visade resultatet att det var viktigt att det var nöjesfyllt att vara fysiskt aktiv, att individerna upplevde att deras fysiska och mentala hälsa påverkades positivt samt att det var en betydelsefull social aktivitet.