Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika Planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsPlanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i Planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös Planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikPlanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid Planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas också som ett problem, samt aktörernas, och deras olika intresses, brist på en plats att mötas..

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika Planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsPlanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i Planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös Planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikPlanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid Planering av staden.

Sammanfattning Mitt arbete handlar om datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlägga tillgången till och använd-ningen av datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasiesko-lor. Utgångspunkt för detta arbete var att större tillgång till datorerna leder till större användning. För att uppnå syftet har jag formulerat några frågeställningar om i hur stor utsträckning datorer används i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklärarna använder på dessa skolor. Jag har även undersökt om det finns några framtida Planer för förändring av tillgångar till och användning av datorer i undervisningen.

Sammanfattning Mitt arbete handlar om datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlägga tillgången till och använd-ningen av datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasiesko-lor. Utgångspunkt för detta arbete var att större tillgång till datorerna leder till större användning. För att uppnå syftet har jag formulerat några frågeställningar om i hur stor utsträckning datorer används i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklärarna använder på dessa skolor. Jag har även undersökt om det finns några framtida Planer för förändring av tillgångar till och användning av datorer i undervisningen.

För att uppnå en mer miljöanpassad fysisk Planering upprättas miljökonsekvensbeskrivningar (MKB:er) för Planer som kan antas leda till betydande miljöpåverkan. MKB:n är ett dokument som beskriver de miljökonsekvenser som en plan kan ge upphov till och fungerar som ett beslutsunderlag för att integrera miljöhänsyn i planbestämmelserna. Processen att ta fram en MKB kallas miljöbedömning och regleras i den svenska miljölagstiftningen. I lagstiftningen finns krav på att den som antagit planen ska följa upp den faktiska miljöpåverkan som planen gett upphov till. Uppföljningen ska ske efter att planen genomförts och omfatta all betydande miljöpåverkan.

År 2030 förutspås Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebära en befolkningsökning på cirka 150 000 personer. För att möta den växande befolkningen måste man bygga nya bostäder. En av stadens strategier är att komplettera ytterområdena med nya bostäder och arbetsplatser. Idag präglas många stadsdelar i Stockholms ytterområden av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En påtaglig kvalitet i många av stadsdelarna är de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsområden som ofta finns i dess närhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen Bredäng, sydväst om Stockholms innerstad, kan påverkas av stadens aktuella Planer på ny bebyggelse.

De första gröna skogsbruksPlanerna kom på mitten av 90-talet som ett svar på jämställandet av miljö- och produktionsmålen i skogsvårdslagen. Antalet gröna skogsbruksPlaner har sedan dess stadigt ökat, vilket tydligt kan ses hos Södra skogsägarna som år 2013 hade gröna skogsbruksPlaner som täckte mer än hälften av medlemsarealen. En viktig del i gröna Planer är målklassade bestånd; naturvård orört (NO) och naturvård med skötsel (NS). I studien undersöktes skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksPlaner. Hypotesen var att skogsägare skulle vara negativa till naturvårdsklasserna och främst ha dessa för att bli certifierade.

Uppsatsen har inriktats på att analysera och tolka ansvarsfördelning från stat till individ för att därigenom utröna vem eller vilka som idag är ansvariga i gymnasieskolans organisation. Då läroPlanerna är de styrdokument som uttalar skolans officiella syn på individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella läroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala Planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har även andra områden tangerats, vilka i förlängningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhälleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde på att jämföra, analysera och ställa utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att på så sätt uppnå syftet.Studien visar på att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola är ett komplext problem. Vår slutsats är dock att synen på vem eller vilka som är ansvariga i lärandeorganisationen skiljer sig åt emellan den nationella läroplanen och de lokala Planerna. Den nationella läroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, något som ej återspeglas i de lokala Planerna.

Det råder en form av nybyggaranda bland de som arbetar med sociala medier. För mig har det i arbetet med undersökningen framkommit att företagens engagemang inom sociala medier handlar om två saker, målgrupp och tid. Företag förlorar den yngre målgruppens förtroende om de uteblir från den virtuella arenan. Den äldre generationen har inga Planer att förändra sitt beteende och därför har företag fortfarande tid att förbereda sig..

Syftet är att få en fördjupad förståelse av hur man på organisationsnivå kan stimulera utveck­lingen av lärarnas undervisningsformer så de gynnar elever i läs- och skrivsvårigheter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstå. I studien utgår vi från är en kvalitativ ansats där vi använder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/biträdan­de rektorer och fem speciallärare/specialpedagoger intervjuas om sin syn på vilka faktorer som påverkar möjligheterna att stimulera lärare till användning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vår studie visar att rektorers förutsättningar för att stimulera lärare i användningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter är begränsade. Delvis beror svårigheterna på att inga tydliga IT-Planer funnits, varken på förvaltningsnivå eller lokal skolnivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna Planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsPlaner.Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade Planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som Planerar in sådana områden.

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma Planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina Planer och jämföra om det finns avvikelser mellan Planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är: Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys.

Webbspel blir allt populärare. Gävleföretaget Extrude InteractiveAB hade sedan en tid tillbaka Planer på att lansera en spelsajt inöjessyfte men även i syfte att marknadsföra företagetsegenproducerade webbspel. Företaget hade redan en registreraddomän: spelaspel.nu. I denna rapport redovisas utvecklingsarbetetsom ledde fram till den färdiga produkten som blev en färdigställdwebbplats tänkt att publiceras under domänen spelaspel.nu.Webbplatsen använder sig av en SQL-databas och har utvecklats påMicrosofts ramverk .NET Framework 2.0. Webbplatsenprogrammerades i C#, HTML och JavaScipt..

Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket.Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka.

Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket.Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka.