Vid beslut om gemensam säljorganisation tvärs divisionsgränser, har jag kommit fram till att sex aspekter måste tas i beaktande på följande sätt: 1) Att upprätta teknikorganisationer, vilka kan vara produktledningar, som stöd för säljkåren i tekniska frågor. Dessa ska kunna ge support till säljare ute hos kunder, vilket är speciellt viktigt vid nykundsbearbetning och större projekt, ta fram offerter, och allmänt fungera som en teknisk back up i olika tekniska frågor. 2) Produktutbildning för säljkåren, för att ge den tillräcklig teknisk kompetens, så att den kan hantera frågeställningar mellan kund och teknikorganisation. 3) Hantera mål- och rollkonflikter, genom strukturerat arbetssätt, med mål och Planer, tydlighet med vad som förväntas av olika parter, samt lämpligt kompensationssystem. Med hänsyn till det som framkommit i intervjuer är detta den enskilt viktigaste punkten att nogsamt beakta, speciellt då den kan riskera att underskattas.

Sedan 80-talet har inställningen till funktionsPlanering av städer svängt från funktions- uppdelning till funktionsblandning. Anledningen är att funktionsblandning främjar stadsmiljöer för fotgängare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpåfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men även om stadsrum och stadsformer på pappret i många fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning så blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar Planeringsfältet inse att istället för att Planera funktionsblandning måste de incitament som stödjer funktionsblandning Planeras för. För att möjliggöra denna Planering måste verktyg och analysmetoder användas och utvecklas för att mäta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.

Vid beslut om gemensam säljorganisation tvärs divisionsgränser, har jag kommit fram till att sex aspekter måste tas i beaktande på följande sätt: 1) Att upprätta teknikorganisationer, vilka kan vara produktledningar, som stöd för säljkåren i tekniska frågor. Dessa ska kunna ge support till säljare ute hos kunder, vilket är speciellt viktigt vid nykundsbearbetning och större projekt, ta fram offerter, och allmänt fungera som en teknisk back up i olika tekniska frågor. 2) Produktutbildning för säljkåren, för att ge den tillräcklig teknisk kompetens, så att den kan hantera frågeställningar mellan kund och teknikorganisation. 3) Hantera mål- och rollkonflikter, genom strukturerat arbetssätt, med mål och Planer, tydlighet med vad som förväntas av olika parter, samt lämpligt kompensationssystem. Med hänsyn till det som framkommit i intervjuer är detta den enskilt viktigaste punkten att nogsamt beakta, speciellt då den kan riskera att underskattas.

Restaurering av trädgårdar blir alltmer vanligt. Dilemmat är vilken tidsperiod som är den rätta att utgå från och hur stor plats dagens trädgårdskultur ska få ta. Gården som jag arbetat med i mitt examensarbete har anor ända tillbaka till vikingatiden men jag har valt att inrikta mig på 1800-talet. Detta på grund av att den nuvarande gårdsbilden uppkom på 1800-talet. Tanken med arbetet är inte att skapa en helt genuin 1800-tals trädgård utan tanken är mer att man i trädgården ska uppnå en viss känsla av 1800-tal.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur Planer och processer kan översättas till praxis.Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten.Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok.Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig.

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljPlaner och översiktsPlaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida Planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ Planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Sammanfattning Titel ?Positionering av en marknadsledare ? en fallstudie av Swedish Match AB på den svenska snusmarknaden? Seminariedatum Måndagen den 17 januari 2005 Ämne/kurs Magisteruppsats i marknadsföring, 10 poäng Författare Ida Lundgren, Peter Nilsson och Jessica Svahn Handledare Christer Kedström Nyckelord Positionering, Marknadsledare, Swedish Match AB, Snus, Porters fem konkurrenskrafter. Syfte Syftet med uppsatsen är att utforska teorier beträffande positioneringen av en marknadsledare för att senare undersöka hur ett sådant företag arbetar med positionering i praktiken. Detta genom att studera fallföretaget Swedish Match AB och jämföra dess tillvägagångssätt med den teori författarna studerat i syfte att utröna huruvida skillnader existerar mellan teori och praktik i just detta specifika fall. Vi har även för avsikt att komma med konstruktiv kritik och förslag på hur Swedish Match eventuellt kan förbättra sitt positioneringsarbete.

Uppsatsens mål är att beskriva Planeringsmetoder och arbetssätt för att Planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har Planering för barn inneburit att vuxna Planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt att uttrycka sina åsikter och delta i Planeringsprocessen. Med det synsättet kan Planering för barn både innebära metoder för hur barn kan delta i Planeringsprocessen, men också metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hänsyn till. Planering för barn skapas på olika nivåer i samhället.

Kulturmiljövårdens hantering av de gröna miljöerna har länge varit bristfällig, vilket Visby vallgravar utgör exempel på. Park­området som sträcker sig utmed ringmuren från norr till söder ger idag ett till viss del naturpräglat intryck trots att det under slutet av 1800-talet genomgick omfattande planteringar och därmed i hög grad är medvetet gestaltat. Detta har medfört att kun­skapen om varför vallgravarna ser ut som de gör är otillräcklig. När Visby togs upp på UNESCO:s världsarvslista 1995 pekades vallgravarna ut som buffertzon. På ett kontrasterande sätt har man från kommunal sida på senare år utvecklat Planer för exploa­tering både i och nära inpå vallgravsområdet.Undersökningen har syftat till att med Visby som exempel belysa hur gröna kulturmiljöer kan komma att tolkas på olika sätt när vi väljer att tillskriva dem särskilda tidslager och därmed bortse från andra.

Power Systems-HVDC på ABB i Ludvika jobbar med kraftstationer som används för att transportera el långa sträckor med mindre förluster. I dessa kraftstationer monteras ofta högspänningsapparater på speciella stålstativ av olika anledningar. I grund och botten har samma stålstativ används i flera decennier och det är mycket som behöver ses över med hanteringen av dessa stålstativ i dagsläget.Stativen finns inte som standard i företagets CAD-system och de är inte anpassningsbara till olika apparattyper. Av denna anledning kopieras ofta stålstativ och ritningar från äldre projekt vilket ger upphov till otaliga kopior och artikelnummer för i stort sett samma konstruktion. De ursprungliga stålstativen var designade med en stålkvalitet som är sämre än den som finns tillgänglig idag.

Till stor del bygger samhällsPlanering på förändring och utveckling av den fysiska miljön, vilket närboende kan ha olika synpunkter på. För att uppnå acceptans vid en förändring är det viktigt att berörda känner delaktighet i processen samt att informationen är tydlig och begriplig även för den som inte är kunnig inom området. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för dess tänkta genomförande. För att de berörda fastighetsägarna ska kunna läsa och förstå hur de påverkas av en detaljplan måste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tänkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien är att få svar på i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrågor förekommer och om kraven i 2011 års Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar år 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljPlaner många gånger är bristfälliga eller saknas helt.

Bakgrunden till examensarbetet är att vägverket region Skåne har Planer på att utöka antalet detektorer på E6 i Skåne. Denna sträcka har en förhållandevis hög olycksfrekvens. Med anledning av detta finns ett intresse hos Vägverket att få reda på vilken nytta som trafikdetektorer längs E6 medför. Rapportens syfte är att, med hjälp av en metod som utvecklats av WSP Samhällsbyggnad i Göteborg, beräkna nyttan av trafikdetektorer och VMS för realtidsinformation på en utvald vägsträcka. Metoden utgår från de informationssystem, Internet, radio och VMS, som är viktigast vid trafikdetektering.

Att inte veta vad du vill arbeta med i framtiden och inte förstå vilka kunskaper som krävs, kan leda till en känsla av frustration, oklara Planer och oro för din egen framtid. Egna erfarenheter och tidigare forskning på området väckte mitt intresse av att närmare undersöka hur några ungdomar på det yrkesinriktade Handels- och Administrationsprogrammet (HP) upplever sin situation. Vilka tankar om yrkesval har de och vilken förståelse av kompetens i ett framtida yrke leder detta till? Hjälper 15 veckor av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) dem att hitta "rätt" arbete? Eleven på HP ska enligt riktlinjerna få grundläggande kunskaper för arbete inom yrkesområdet och insikt i de villkor som gäller för företagande. APU syftar till att eleven i praktiken ska möta den miljö och de krav som ställs på en kommande arbetsplats.

Vi lever idag i en värld vars klimat är under förändring. De stigande temperaturerna leder till att havsnivån har stigit och även i framtiden kommer att fortsätta att stiga. När havsnivån stiger kommer kustnära områden vara tvungna att på något sätt skydda sig emot de högre vattennivåerna. Huvudstudien är över Göteborgs stad, där intervju genomfördes med Ulf Moback på Göteborgs stad. För att få perspektiv på Göteborgs stads arbete gjordes valet att även studera en annan stad med liknande problematik, Malmö.Studiens syfte var att undersöka hur Göteborg och Malmö avser att skydda staden från den stigande havsnivån.

BakgrundPsykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis ångest, oro, sömnproblem, stress och självmordstankar. Psykisk ohälsa kan tillsammans med ärftliga faktorer och livshändelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhället vilket bidrar till att många inte vågar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom är att människor ofta har en dålig kunskap om fenomenet och därför blir rädda för det som är främmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmänna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.