Syftet med denna studie var att studera hur förskollärare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna Planer. För att forska kring detta utgick studien från ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollärare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vår undersökning har vi använt oss av läroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att barns lär sig genom socialt samspel, genom att göra samt när lärande är lustfyllt och meningsfullt där förskollärarnas roll i lärande är att vara handledare, medforskare, tillåtande och möjliggörande.

I föreliggande rapport studeras de förändringar som vårt framtida boende i kunskapssamhället kan komma att genomgå. Studien är inriktad på vilka förändringar som följer i spåren av utvecklingen inom området informationsteknologi.De problem som tas upp i rapporten behandlar de Planer och visioner som framtidsforskare har beträffande informationsteknologi i bostaden. Dessa Planer och visioner jämförs med bostadsbolagens Planer. Rapporten undersöker även om det finns en beredskap avseende de krav på bostaden som förvärvsarbetare i kunskapssamhället lär ställa på bostaden i framtiden.Resultatet visar att våra bostäder kan komma att vara föremål för datorisering inom en snar framtid. Resultatet visar även att de Planer och visioner framtidsforskare för fram har god överensstämmelse med bostadsbolagens Planer.

Volvo in Arvika produces wheel loaders, and the production is based on forecasts. When a machine is ordered, the customer can choose what type of equipment he or she wants, and these equipments are also made forecasts on. This is made by giving each equipment an estimated procentual usage that shows how many of the machines that will use this option. Today two people are working with the forecasts, Planer A in Eskilstuna and Planer B in Arvika. Planer A makes a forecast based on the historical outcome and Planer B then makes adjustments of this based on how many options that are ordered.

Goal-Oriented Action Planning (GOAP) är en AI-arkitektur som tillämpar ett måldrivet beteende åt agenter i spel. Mål uppnås genom att Planer med åtgärder genereras med hjälp av en sökalgoritm. Syftet med denna rapport är att undersöka hur två sökalgoritmer, A* och IDA*, presterar under Planering i GOAP.De experimenten som används är dels en miljö där agenter simuleras, samt ett test där Planer genereras för samtliga implementerade mål utan rendering och simulering av agenter. Data som utvärderas är bl.a. Planeringstiden, antal besökta noder under sökning och genererade Planer.Utvärderingen visar en tydlig fördel till A*, som i snitt är 38 % snabbare än IDA* vid Planering av åtgärder i GOAP.

Denna uppsats handlar om hur äldre bosniska kvinnor uppfattar sin situation som äldre här i Sverige. Mitt mål har varit att se bortom de stereotypa uppfattningarna om invandrare som kulturellt avvikande grupp. Genom att göra en kvalitativ studie och lyssna på deras egna berättelser fick jag en djupare förståelse för deras livsvärld. Jag har redogjort för hur deras situation ser ut i praktiken, vilka behov de har, hur de ser på sin framtid och sin omgivning i det nya landet. Resultatet tyder på en ambivalens mellan ångesten att belasta sina barn och skräcken för isolering och passivisering på ett ålderdomshem på grund av otillräcklig språkkunskap..

SammanfattningEn uppföljning av betydande miljöpåverkan ska genomföras för miljöbedömda Planer och program. Forskning visar att uppföljningen är eftersatt, både praktiskt och teoretiskt. Denna studie bidrar med erfarenheter och bygger upp kunskap om miljöuppföljning av de kommunala Planerna, översiktsplan och detaljplan. Uppföljning är viktigt för en erfarenhets-återföring och miljöhänsyn i den kommunala planprocessen. Utifrån undersökningens mål ställdes fyra frågeställningar upp som behandlar: förekomsten av uppföljningar av miljöbedömda Planer i kommuner (1), hur organisations- och ansvarsfrågor är fördelat (2) hur väl lämpade kommuners miljöövervakning är för uppföljning (3), samt vad som är centralt vid genomförande av uppföljning (4).

Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa Planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa Planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur en grupp elever uppfattade sin delaktighet i arbetet med Planer mot diskriminering och kränkande behandling. Undersökningen byggde på tre frågeställningar: Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om hur likabehandlingsarbetet går till? Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om vad de har rätt att vara med och påverka? Vilket stöd upplever eleverna att de har av pedagogerna på skolan, i arbetet med Planerna? Som undersökningsinstrument användes öppna intervjuer. Eleverna svarade utförligt på frågorna och det framkom i undersökningen att eleverna upplevde en stolthet och ett engagemang i sitt arbete med likabehandling. Elevernas likabehandlingsarbete handlade mest om att följa likabehandlingsplanen och se till att andra elever gjorde det.I upprättandet av Planerna deltog inte eleverna alls men det framkom i undersökningen att eleverna hade en indirekt påverkan genom samtal eller genom att ge förslag på anonyma lappar..

Syftet med detta arbete är att lägga fram ett underlag för Västerås stad, som avser att förnya sin trädplan. Arbetet är skrivet på en generell nivå och går även att använda för andra städer.Ett antal städer i Sverige har studerats, för att se skillnader i strukturen och för att få en verklighetsanknuten bild av hur arbetet ser ut idag. Målet var att få fram ett underlag för hur strukturen kan se ut i dessa Planer och hur man på ett effektivt sätt kan implementera planen i det praktiska arbetet. Studien berör även den roll som organisationen har i förvaltningen. En viktig del med tanke på att en trädpolicy eller trädplan kan ligga till grund för politiska beslut.

Mycket händer i Norra Sorgenfri. Det här arbetet syftar till att sätta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i området. Vissa forskare hävdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen är goda och det verkar på Planer och program som att stadsdelen kan bli ett område för hela Malmö. Det är dock viktigt att diskutera hur området skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.

I dagens samhälle har det blivit allt viktigare för företag att kommunicera effektivt med olika grupper av intressenter i omgivningen. Börsnoterade företags årsredovisningar och kvartalsrapporter används numera som ett medium där företaget kommunicerar mer än bara finansiell information. Företagen använder detta medium till att kommunicera sina synliga strategier till marknaden. En väl fungerande strategi ligger till grund för att ett företag ska lyckas prestera bra. En framgångsrik strategi måste bland annat kunna förändras då omgivningen förändras.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att Planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

I detta arbete görs en mindre studie av lärares uppfattning gällande Planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska Planer. Intervjuer med lärare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lärare beskriver arbetet kring att upprätta lokala Planer och hur de försöker hitta vägar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lärare som intervjuats är samtliga kopplade till ett pågående skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat använda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lärare mellan 12 och 25 år.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur LSS-handläggarna upplever arbetet med samordnade och/eller individuella Planer i sina ärenden med personer beviljade insatser enligt 9§ LSS. Studien var kvalitativ och data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Uppsatsens tre frågeställningar (rutiner och arbetsmetoder, syfte med Planerna samt hur Planerna fungerar som verktyg för kvalitetssäkring) har varit en röd tråd genom arbetet. Det framkommer i studien att inte alla kommuner har rutiner gällande erbjudande samt upprättande av Planerna. Resultaten visade dock på att man upplever att Planerna tjänar ett bra och tydligt syfte, om det är möjligt för den enskilde att tillgodogöra sig planen.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att Planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.