Sök:

Sökresultat:

782 Uppsatser om Placering av varumärken - Sida 39 av 53

Barn som utmanar. LÀrares uppfattningar om elever i sÀrskolan med problemskapande beteende

Det övergripande syftet med denna studie Àr att i tvÄ olika sÀrskoleverksamheter beskriva och tolka pedagogers uppfattningar om problemskapande beteende samt att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt lÀrarna anpassar undervisningen för elever med denna typ av problematik.Studien Àr kvalitativ och har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. LivsvÀrlden Àr den vÀrld vi lever och Àr involverade i och som görs synlig genom vÄra berÀttelser och handlingar. VÄra livsvÀrldar uppstÄr i vÄrt möte med omvÀrlden och detta sker alltid i ett bestÀmt socialt och kulturellt sammanhang. MÀnniskan bÀr i dessa möten med sig sina tidigare erfarenheter och horisonter vilka ger ramar för hur vi uppfattar och upplever nya fenomen. Forskning med en fenomenologisk ansats kan innebÀra en metodologisk mÄngfald men utifrÄn tidsaspekten samt utifrÄn studiens fokus pÄ lÀrarnas egna berÀttelser utgÄr empirin uteslutande frÄn halvstrukturerade intervjuer.

Beslutsstöd för lagerhantering : Matematisk optimeringsmodell för godsplanering och simulering

Det Àr allt vanligare inom tredjepartslogistik att kunder hyr en yta för lagring. För den uthyrande parten, i detta fall Delta Terminal, Àr arean den begrÀnsande faktorn för hur stor yta som kan hyras ut. Idag anvÀn-der sig Delta Terminal av beslutsunderlag i form av lokalernas area och erfarenhet vart gods ska placeras och har inget hjÀlpmedel för att berÀkna vart och hur mycket gods som kan allokeras för att anvÀnda sÄ liten yta som möjligt. Studiens syfte har dÀrför varit att ta fram ett faktabaserat hjÀlpmedel som kan anvÀndas som beslutsunderlag. För att uppnÄ syftet har en matematisk modell utvecklats för att optimera hur gods kan placeras till olika lokaler för att anvÀnda sÄ liten area som möjligt och Àven kunna simulera förÀndringar.

ButiklÀgets pÄverkan pÄ lönsamhet och omsÀttning: en fallstudie av butiker i PiteÄ

Handel Àr inget nytt fenomen. DÀremot har lokalisering av handel och sÀttet att handla pÄ förÀndrats över tid. Butikerna kan vÀlja att placera sin verksamhet pÄ olika platser för att uppnÄ hög lönsamhet och omsÀttning. I dagens samhÀlle kan vi pÄ mÄnga stÀllen se byggnader fyllda med affÀrer inuti: vi kallar dem gallerior. Det finns flera fördelar med att etablera en butik i en galleria jÀmfört med andra affÀrslÀgen.

ButiksatmosfÀren och kundens uppfattning

Konkurrensen om kunderna blir allt hÄrdare och numera konsumerar vi inte bara det som Àr nödvÀndigt utan Àven ur ett nöjesperspektiv, shopping har blivit en fritidsysselsÀttning och ett sÀtt att umgÄs för mÄnga. NÀr det gÀller nöjesshopping sÄ blir sjÀlva upplevelsen och intrycken i butiken en avgörande faktor för om kunden vÀljer att handla i butiken, butikskommunikationen Àr dÀr med ett viktigt konkurrensmedel vid kampen om kunderna.Uppsatsens undersökning grundar sig pÄ att vi har besökt fyra stycken butiker som ingÄr i en specifik franchisekedja inom heminredningsbranschen. Vi ville med detta granska hur kedjan jobbar med att ge samma intryck till kunderna oavsett lÀge och placering samt hur kunderna uppfattar butiksatmosfÀren och dÀrifrÄn komma fram till vad som kan förbÀttras. Vi intervjuade ett antal besökande kunder frÄn vardera butik för att fÄ fram hur de uppfattade butiksmiljön. Vi har Àven intervjuat butikernas respektive butikschefer samt kedjans butikskommunikations ansvarige, detta för att fÄ fram hur de tÀnker och arbetar kring Àmnet butikskommunikation.VÄr uppsats bygger bÄde pÄ kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit en fördel eftersom detta sÀkrade upp att vi fick med alla delar.

Horisontalstabilisering av höghus i trÀ: Utredning av de vinkelrÀta skivornas inverkan pÄ bÀrförmÄgan vid horisontalstabilisering

Syftet med detta arbete Àr att visa att det inte bara Àr det skivor parallellt vindriktningen som pÄverkar stabiliseringen utan Àven de vinkelrÀt vindriktningen. Byggnaden som kommer att studeras Àr ett av tvÄ stycken ÄttavÄningshus utanför Stockholm. BÄda husen Àr likadana och bestÄr av nedersta vÄningen i betong och resterande sju vÄningar i trÀ. Detta Àr ett husbyggnadsprojekt som görs utav LindbÀcks Bygg AB i PiteÄ.Genom detta arbete ska stabiliseringen i den vinkelrÀta riktningen undersökas mer hur den samverkar med den parallella. Det ska visas genom berÀkningar dÀr vindstabilisering genom skivverkan berÀknas som vanligt, parallellt vindriktningen, och dÀrefter Àven ta med skivorna vinkelrÀtt vindriktningen.

EnergiförbÀttringar i vÀxthusföretag : en fallstudie av olika investeringsalternativ

All energi Ă€r viktig energi. Energin Ă€r kostsamt för vĂ€xthusföretagarna i landet. I det hĂ€r arbetet undersöks möjligheter att spara energi i en befintlig vĂ€xthusmiljö. För att faktiskt kunna rĂ€kna pĂ„ de olika besparingarna anvĂ€nds ett fallföretag dĂ€r det Ă€r möjligt att applicera de olika energibesparingarna. Arbetet fokuserar pĂ„ att besvara fyra frĂ„gor angĂ„ende energibesparingar i vĂ€xthusmiljö. FrĂ„gorna lyder: Är det möjligt att optimera energiförbrukningen utan att försĂ€mra odlingsmöjligheterna? Var finns de största energiförlusterna hos fallföretaget? Vad finns det för kostnadsmĂ€ssiga och energibesparande alternativ?, Hur mycket blir den totala energibesparingen pĂ„ en helĂ„rsproduktion för de olika alternativen?. Genom en litteratursökning i Ă€mnet hittades fem punkter hos fallföretaget som kan Ă„tgĂ€rdas. De fem punkterna Ă€r: att isolera grunden, att isolera under bordskant, installera vĂ€v, byte av vĂ€xthusportar och laga otĂ€theter i vĂ€xthuskonstruktionen. Att isolera grunden görs med hjĂ€lp av cellplast i ytterkant av anlĂ€ggningen för att förhindra kall luft att komma in och varm luft att försvinna ut. Att isolera under bordskant innebĂ€r att sandwichelement placeras under bordens kant höjdmĂ€ssigt för att inte försĂ€mra instrĂ„lningen av solsken.

NÄr kostrekommendationer ut till gravida kvinnor?

Bakgrund: Krav pÄ ökad information och transparens i Ärsredovisningar har varit ett debatterat Àmne de senaste Ären. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmÀrksammats med anledning av de ökad krav pÄ upplysningar som standarden stÀller dÀribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. AnvÀndandet av IFRS 7 blev lag Är 2007 och gÀller vid upprÀttande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och dÀrmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som stÀlls pÄ företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förÀndrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte Àr att analysera bolag noterade pÄ OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om nÄgon förÀndring skett i mÀngden upplysningar som lÀmnats i Ärsredovisningar för Är 2010 jÀmfört med Är 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har anvÀnts för att genomföra undersökningen.

LayoutförÀndring pÄ SCA Förpackningsservice VÀrnamo

Fabriken vid SCA Packaging Förpackningsservice i VÀrnamo har under en lÀngre tid haft en layout som inte har varit Àndamalsenlig till dess funktion. För att kunna möta ökad konkurrens och interna krav pa effektivisering behövdes en ny lösning för maskinuppstÀllning och flödeshantering.1 oktober 2005 inleddes examensarbetet vid SCA i VÀrnamo, dÄ det hade beslutats att en limmaskin skulle flyttas in i de redan trÄngbodda lokalerna. Examensarbetarna fick i uppgift att, med gÀngse metoder, ta fram en ny layout som dels var möjlig ur ett rent praktiskt perspektiv, och dels sa effektiv att den nya maskinen kunde installeras utan att nyanstÀllningar skulle behövas göras.1 inledningsfasen gjordes en flödeskartlÀggning av produktionen vid företaget med hjÀlp av de produktionskort som anvÀnds i tillverkningen. Denna flödesanalys lÄg senare till grund för hur den nya layouten utformades. Med metoden systematisk lokalplanlÀggning arbetades en ny maskinuppstÀllning fram.

Förmedling av ett varumÀrkes identitets via försÀljningskanaler

Sammanfattning Uppsatsens titel: Förmedling av ett varumÀrkes identitets via försÀljningskanaler Författare: Thobias Florin, Daniel Palmquist, Madeleine Oom, Johanna Tolleryd Handledare: Frans Melin Seminarium: 2002-01-25 FrÄgestÀllningar: Vi har identifierat tre övergripande frÄgestÀllningar i uppsatsen: · Hur viktiga Àr försÀljningskanaler vid förmedlingen av ett varumÀrkes identitet? · PÄ vilket sÀtt kan ett varumÀrkes identitet förmedlas genom distributionskanaler? · Skiljer sig olika distributionskanaler Ät vad gÀller graden av identitetsförmedling? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett företagsperspektiv analysera om och i sÄ fall hur företag kan förmedla sin varumÀrkesidentitet genom sina försÀljningskanaler, för att med utgÄngspunkt frÄn detta kunna bedöma försÀljningskanalernas betydelse vid förmedlingen av ett varumÀrkes identitet. Metod: Vi har studerat tvÄ skilda teoriomrÄden för att med hjÀlp av dessa tillsammans kunna analysera utifrÄn problemformuleringen. En fallstudie av företag inom den svenska klÀdbranschen har Àven genomförts i form av en kvalitativ undersökning. Vi utgÄr i vÄrt arbete frÄn bÄde det empiriska och det teoretiska planet, varför ett abduktivt arbetssÀtt varit mest lÀmpligt.

ArcView för kommunal skolskjutsplanering

Examensarbetet Àr tÀnkt att visa hur GIS-programvaran ArcView 3.0 Network Analyst kan anvÀndas till inom kommunal skolskjutsplanering. De moment som ingÄtt i arbetet Àr följande: ? SammanstÀllning av indata. ? Uppbyggnad av databas i Access.

Undervisning av bildkommunikation i skolan : med utgÄngspunkt i Äkrskurserna 1-3

Att bilden Àr ett kommunikativt Àmne Àr nÄgot som lÀroplaner framhÀvt Ànda sedan 80-talet. Tidigare studier har dock visat att bildundervisningen i praktiken haft större fokus pÄ bildframstÀllning Àn bildens kommunikativa aspekter och bildanalys vilket Àr problematiskt för bildÀmnets utveckling. Sedan den nya lÀroplanen trÀdde i kraft har fÄ eller inga undersökningar gjorts om lÀrares syn pÄ kommunikativa aspekter av bildÀmnet idag.Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares uppfattningar om bildÀmnets kommunikativa aspekter i Ärskurserna 1-3. För att samla in ett empiriskt material anvÀndes samtalsintervjuer som metod dÀr sex lÀrare deltog. ForskningsfrÄgorna handlade om vilken grundlÀggande syn lÀrarna hade pÄ kommunikation med bilder och bildanalys i undervisningen.

Arbetsprocessen för musikvideon till Black Bride

Konkurrensen om kunderna blir allt hÄrdare och numera konsumerar vi inte bara det som Àr nödvÀndigt utan Àven ur ett nöjesperspektiv, shopping har blivit en fritidsysselsÀttning och ett sÀtt att umgÄs för mÄnga. NÀr det gÀller nöjesshopping sÄ blir sjÀlva upplevelsen och intrycken i butiken en avgörande faktor för om kunden vÀljer att handla i butiken, butikskommunikationen Àr dÀr med ett viktigt konkurrensmedel vid kampen om kunderna.Uppsatsens undersökning grundar sig pÄ att vi har besökt fyra stycken butiker som ingÄr i en specifik franchisekedja inom heminredningsbranschen. Vi ville med detta granska hur kedjan jobbar med att ge samma intryck till kunderna oavsett lÀge och placering samt hur kunderna uppfattar butiksatmosfÀren och dÀrifrÄn komma fram till vad som kan förbÀttras. Vi intervjuade ett antal besökande kunder frÄn vardera butik för att fÄ fram hur de uppfattade butiksmiljön. Vi har Àven intervjuat butikernas respektive butikschefer samt kedjans butikskommunikations ansvarige, detta för att fÄ fram hur de tÀnker och arbetar kring Àmnet butikskommunikation.VÄr uppsats bygger bÄde pÄ kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit en fördel eftersom detta sÀkrade upp att vi fick med alla delar.

Ergonomisk förbÀttring vid hanteringen av L1-prover pÄ provhanteringen: Förstudie pÄ SSAB EMEA AB i LuleÄ

Personalen pÄ provhanteringen upplever idag en del belastningsbesvÀr pÄ grund av den manuella hanteringen av L1-prover. Vissa besvÀr har upplevts under ett antal Är och för att minska risken för belastningsbesvÀr mÄste arbetsmomenten förÀndras. Dessutom kommer SSAB:s planerade kapacitetsökning av höghÄllfasta stÄl att innebÀra fler provtagningar och dÀrmed fler prover att hantera pÄ provhanteringen.Projektet Àr avgrÀnsat till att behandla de arbetsmoment som syftar till att förbereda L1-proverna för analys och som utförs i verkstaden pÄ provhanteringen. MÄlet med projektet Àr dels att presentera ett antal koncept för hur arbetsmomenten pÄ provhanteringen kan förbÀttras ur ett belastningsergonomiskt perspektiv, dels att kartlÀgga arbetsmiljön pÄ provhanteringen vad avser belysning och buller.Arbetet pÄ provhanteringen bestÄr av att förbereda utskurna prover för analys. Analyserna av proverna har tvÄ syften.

SolvÀrmelastens, dagsljusfaktorns och det termiska klimatets inverkan med olika fönster för Miljöbyggnad : En studie pÄ Kv. Svalan i Uppsala

Detta examensarbete pÄ 15 hp. har haft mÄlet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingÄr berÀkning av solvÀrmelasten, vilket ger en siffra pÄ hur mycket solvÀrme som strÄlar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvÄret. I processen berÀknas Àven dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra pÄ hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. DÄ dessa tvÄ aspekter pÄverkar negativt pÄ varandra har olika tester gjorts med hjÀlp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lÀmplig för att fÄ ett bra betyg i Miljöbyggnad.

Etablering och risker i svensk gruvnÀring : En jÀmförelse med byggmarknaden för flerbostadshus

GruvnÀringen Àr en av Sveriges Àldsta industrier. Redan pÄ 1100-talet bröts jÀrnmalm pÄ Utö i Stockholms skÀrgÄrd. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vÀgar och jÀrnvÀgar i landet. Den har ocksÄ haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. DÄ gruvorna ofta lÄg avlÀgset var möjligheten till boende pÄ platsen en förutsÀttning för att kunna locka arbetskraft.Att vÀrdera en gruva Àr en lÄng och besvÀrlig process dÀr mÄnga mÀnniskor inom skilda kompetensomrÄden mÄste vara inblandade.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->